Hoppa till huvudinnehåll

Vårdare och kommunalt anställda blir utan kollektivavtal vid midnatt: “Vi kommer inte att strejka nu”

Anonym sjukskötare i Barnsjukhusets korridor.
Vårdarna har förhandlat om ett nytt kollektivavtal i månader. Anonym sjukskötare i Barnsjukhusets korridor. Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare

Kollektivavtalet för vårdare, lärare och alla kommunalt anställda löper ut den sista mars, men ingen lösning på förhandlingarna är i sikte trots tre månader av intensiva förhandlingar.

- Det här är en exceptionellt svår förhandlingsomgång, man kan inte säga annat. Vi har många svåra frågor på förhandlingsbordet, säger Supers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno.

Möjligheten att nå en lösning har egentligen hela tiden blivit allt svårare eftersom allt flera kommuner har ekonomiska problem och hotar med permitteringar på grund av coronaepidemin.

Redan i början var förhandlingsläget svårt. Alla fackförbund för kommunalt anställda hade krävt ett högre lönepåslag än den allmänna linjen samtidigt som många kommuner redan hade utmaningar med ekonomin.

Sjukskötarfacken Tehy och Super hade dessutom presenterat ett tioårsprogram med målet att stegvis höja lönerna för vårdare.

Ett nytt avtal är i allas intresse

Päivi Niemi-Laine, ordförande för de kommunalt anställdas fackförbund JHL, vill att parterna når en förhandlingslösning så fort som möjligt.

Förutsättningarna för att få igenom krav på högre löneförhöjningar än den allmänna linjen på 3,3 procent på två år blir allt svårare för varje dag som går.

- Ett avtal är viktigt för oss eftersom kommunernas ekonomiska situation försvagas hela tiden, säger Niemi-Laine.

Också arbetsgivarnas intresseorganisation Kommunarbetsgivarna (KT) har ett intresse av att undvika utdragna avtalsförhandlingar.

- Det är alltid en jättestor risk för oss att inte ha arbetsfred på den här sektorn. Arbetsgivarna föredrar alltid att vi får en hållbar lösning, säger KT:s förhandlingschef Helena Nybondas-Kangas.

De extra arbetstimmarna i konkurrenskraftsavtalet är en svår nöt att knäcka

Många frågor är fortfarande olösta i avtalsförhandlingarna då inte ens en dag av förhandlingstid återstår. Bland de olösta frågorna finns lönenivån och de 24 extra arbetstimmarna som skrevs in i konkurrenskraftsavtalet.

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine säger att medlemmarna i hennes fackförbund fortfarande är sura på att dels ha blivit utan semesterpenning och dels ha tvingats jobba extra.

- Vi är fortfarande arga och går inte med på några som helst kompensationer för att slippa den förlängda arbetstiden, säger Päivi Niemi-Laine.

Kommunarbetsgivarnas intresseorganisation KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas säger å sin sida att arbetsgivaren speciellt nu då coronaepidemin drar över landet skulle behöva vårdarna på jobb så många timmar det bara är möjligt.

KT skulle inte vilja ge avkall på de så kallade kiky-timmarna för de kommunalt anställda, trots att industrin i vintras slopade de här timmarna genom olika branschvisa arrangemang.

Vårdare och lärare vill ha större löneförhöjning än inom industrin

Lönenivån är också en svårlöst fråga i avtalsförhandlingarna. Alla fackförbund med kommunalt anställda har krävt ett extra påslag utöver den allmänna nivån.

- Vi har inte några som helst möjligheter till extra påslag så det här är en av de svåraste frågorna i förhandlingarna, säger Nybondas-Kangas.

Närvårdarfacket Supers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno medger att det tioåriga programmet för att minska på lönegapet mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken nog inte är realistiskt i det här ekonomiska läget, men kravet på en större löneförhöjning än 3,3 procent på två år gäller fortfarande.

Regeringen har inte kommit med konkreta löften om hur kommunerna ska stödas under coronakrisen

Både fackförbunden och arbetsgivarorganisationen KT vädjar till regeringen för att ge ekonomisk stöd till kommunerna i den rådande situationen.

Varken kommunminister Sirpa Paatero eller finansminister Katri Kulmuni har än så länge kommit med klara löften om hur staten ska stöda kommunerna i det här läget.

Enligt Paatero återkommer regeringen till frågan vid rambudgetförhandlingarna nästa vecka.

Regeringens paket till kommunerna kan innebära någonting positivt, men vi vet inte ännu vad det innehåller, säger KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Strejkrätten utnyttjas knappast i dessa tider

Trots att vi lever i exceptionella tider med bland annat arbetsplikt för vårdare och arbetsgivares rätt att skjuta upp semestrar har alla fortfarande sin strejkrätt kvar.

KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas tror inte att fackförbunden utnyttjar strejkrätten i dessa coronatider.

- Jag tror inte att personalen inom social- och hälsovården strejkar just nu, men det är mera en moralisk och etisk fråga, än att de skulle ha blivit fråntagna strejkrätten.

Fackförbunden Super och JHL intygar att det inte finns några planer att strejka. Fackförbunden säger båda att den högsta prioriteten nu är att vårda de sjuka.

- Vårdarna sköter i första hand coronan. Vi har beredskap för att återvända till förhandlingsbordet först efter att läget är förbi. I första hand vårdar vi nu patienterna, säger Supers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno.

- Vi kommer inte att strejka nu. Det är inte förnuftigt, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Riksförlikningsmannen kopplas in först efter strejkhot

Utan strejkhot rycker inte riksförlikningsmannens byrå in för att få till stånd ett kollektivavtal för den kommunala sektorn eller för vårdarna.

Det finns en stor risk för att avtalsförhandlingarna blir en långt utdragen process och riksförlikningsmannen kunde som utomstående komma med lösningsförslag.

Varken Supers intressebevakningschef eller JHL:s ordförande vill i det här skedet ens spekulera i om det i något skede alls kan bli aktuellt att hota med strejk för att få förhandlingshjälp från riksförlikningsmannen.

- Jag kommenterar inte framtiden. Nu tar vi ett steg i taget, säger Supers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes