Hoppa till huvudinnehåll

"Bättre arbetsro och lugnare morgnar" – eleverna ser fördelar med att studera på distans, men det gäller att hitta rytmen för att få det att fungera

Nea Stolt, Ida Löfgren och Jenny Tarkiainen lutar mot en tegelvägg.
Nea Stolt, Ida Löfgren och Jenny Tarkiainen har fått vardagen att fungera bra. Nea Stolt, Ida Löfgren och Jenny Tarkiainen lutar mot en tegelvägg. Bild: Yle/Anki Karhu skolelever,distansundervisning

Jenny tycker att det är skönt att inte behöva åka iväg till skolan, Ida säger att hon kan koncentrera sig bättre på skolarbetet hemma och Nea kan bra tänka sig att studera på distans vårterminen till slut. Gemensamt för dem är att de ändå oroar sig för att alla inte klarar distansundervisningen så bra.

Solen skiner, men nordanvinden påminner om att det ännu är långt till våravslutning och Den Blomstertid. Det återstår ännu åtta och en halv vecka av vårterminen och av dem ska eleverna klara av åtminstone sex veckor på distans.

"Jobbigt i början med alla appar"

Kompisarna och klasskamraterna Nea Stolt, Ida Löfgren och Jenny Tarkiainen har precis avslutat skoldagen var för sig och har fått lov att träffas en stund och berätta om sina erfarenheter av de två första veckorna av distansundervisning. De går i årskurs åtta i Mattlidens skola.

– Det var lite underligt i början, berättar Nea Stolt. Man visste inte hur allting funkade, vilka appar man skulle använda och hur man skulle göra för att kontakta läraren.

– Man visste inte om man skulle använda Wilma, eller vilken privatkommentar eller via Whatsapp och så, fortsätter Jenny Tarkiainen.

Alla tre berättar också att de har behövt hjälp av föräldrarna, antingen med det tekniska, eller med enskilda uppgifter.

Mycket att hålla koll på

Så småningom har ändå vardagen börjat rulla på med undervisning enligt schema. Vissa ämnen fungerar lättare på distans, medan andra kräver mera arbete och mera hjälp av läraren.

– Till exempel i fysiken är man van vid att läraren förklarar först innan man börjar göra uppgifterna själv, säger Nea Stolt.

– Jag har också svårt med fysiken och nu i början har vi haft jättemycket uppgifter, så det har varit ganska krävande, säger Ida Löfgren.

Arbetsmängden varierar mycket och ibland känns det stressigt att hinna få allt gjort.

– Det blir stressigt om man genast i början får jättemycket uppgifter och så ska man först kolla något i en länk och svara i ett annat dokument. Det är mycket att hålla koll på, konstaterar Jenny Tarkiainen.

Trion är ändå överlag nöjd med hur undervisningen har fungerat de senaste två veckorna. De berättar hur de kunnat sova längre om morgnarna och hur det har varit lättare att fokusera på skolarbetet hemma i lugn och ro.

Saknar vännerna

Men då läget fortsätter åtminstone i sex veckor till, kanske hela vårterminen ut, ser de också att det kan öka skillnaderna mellan eleverna. I deras klass finns det elever som inte klarar sig så bra.

– För en del kan det bli svårt att hållas med om de inte lär sig, säger Jenny Tarkiainen.

– Och det kan sedan synas på vitsorden, tillägger Nea Stolt.

Efter två veckor av distansstudier säger sig flickorna sakna mest den dagliga kontakten med vännerna. Det är också svårare att skapa en rytm när man inte far till skolan på morgonen och sedan har fritid när man kommer hem.

För att fixa resten av vårterminen på distans har flickorna några goda råd. Det här har fungerat för dem:

  • Hitta rytmen, stig upp i tid före lektionen
  • Jobba någon annanstans än i sängen
  • Gå ut, rör på dig och se till att du får frisk luft
  • Ät och sov regelbundet
  • Fixa skolan, annars märks det på vitsorden
  • Håll kontakt med vännerna

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes