Hoppa till huvudinnehåll

De minsta företagen är ännu utan stöd – här kan du läsa vad läget är för tillfället

Eurosedlar.
De små företagen har svårt att få understöd. Eurosedlar. Bild: Pxhere CC0 Yle Oppiminen,euro,pengar

De minsta företagen är mer utsatta än större under coronakrisen. Regeringen har fattat flera beslut om stöd till dem. Men av flera orsaker har företagen inte ännu kunnat få dessa stöd.

- Det är bråttom. Vi har ungefär 187 000 egenföretagare i Finland. Det typiska är att de jobbar i nätverk. Medellönen är låg. Ett par tusen euro per månad. Det betyder att egenföretagarna rätt långt lever från hand till mun.

Det säger Thomas Palmgren som är chef för internationella ärenden på Företagarna i Finland.

Maria Norrlin-Asplund som är egenföretagare och marknadsföringskonsult i Vasa hör till dem som har egna erfarenheter av hur snabbt coronakrisen slog till.

- För tre veckor sedan märkte jag att alla mina medföretagares kunder drog sig tillbaka och hamnade i chock. Det gjorde jag själv också då det kom allt mer restriktioner och information. Min epostlåda tystnade helt. Sedan dess har det inte kommit en enda ny beställning.

En svartklädd kvinna.
Maria Norrlin-Asplunds kunder får inga beställningar. Många företagarvänner är mycket oroliga. Till exempel frisörer, massörer och terapeuter ser hur alla kunder uteblir. En svartklädd kvinna. Bild: Maria Norrlin-Asplund företagare,Vasa,maria norrlin-asplund

Varför är stöden inte klara?

Det finns främst två orsaker till att företag inte nu får de stöd som regeringen har utlovat.

Speciellt när det gäller de stöd som ska hjälpa de minsta företagen är beredningen inte ännu klar.

Antti Leinonen som är avdelningschef på justitieministeriet beskriver läget när det gäller en lag som ska rädda småföretag undan onödiga konkurser.

- I vanliga fall skulle det ta ett halvt år till åtta månader att göra en sådan här lagändring. Bland annat borde ett sådant här förslag skickas på en åtta veckors remissrunda. Nu måste vi få till stånd ett lagförslag på några veckor. Det är mycket svårt att säga exakt när vi får lagförslaget till riksdagen.

Den andra orsaken till att företagare har svårt att få stöd är att de myndigheter och banker som ska förmedla pengar är överhopade av ansökningar.

Därför försöker regeringen använda så många kanaler som möjligt. En del stöd ska delas ut av kommuner, andra av arbetskraftsbyråer, en del av näringscentraler, en del av Business Finland och lån ska erbjudas av banker och garanteras av Finnvera.

Det kan verka svårt att överblicka, men tanken är att maximera antalet personer som kan behandla olika ansökningar.

Två olika stöd för egenföretagare

De minsta företagen, egenföretagen, ska hjälpas med två olika stöd.

Det ena är ett stöd på 2000 euro som kommunerna ska dela ut.

Det andra är att egenföretagare tillfälligt ska få rätt till arbetslöshetsunderstöd även om de inte lägger ner sitt företag. De ska också få stödet utan karensdagar.

Stödet på 2000 euro kan i bästa fall tas i bruk utan en riksdagsbehandling. Riksdagen har nämligen redan godkänt de anslag som stödet ska tas från i tilläggsbudgeten.

- Det vi måste få klart nu är själva tekniken hur helheten ska fungera. I det här skedet ser det som om vi skulle få stödet i sådant skick under de närmaste dagarna att man kunde öppna ansökningsprocessen. Sedan borde man kunna fatta beslut mycket snabbt, säger Mika Niemelä som är ekonomidirektör på Arbets- och näringsministeriet

När stödsystemet väl är klart kommer ministeriet att offentliggöra anvisningar för hur egenföretagare kan ansöka om stödet från sin hemkommun.

- Kommunerna har ännu personalresurser, och därför har vi tänkt att de skulle dela ut stödet. En annan orsak är att de har den bästa kunskapen om den lokala företagsverksamheten, säger Mika Niemelä.

För Maria Norrlin-Asplund skulle stödet vara välkommet.

- Om en månad går inkomsterna till noll om det fortsätter på det här sättet. Det skulle vara guld värt att få stödet. Jag skulle vara mer än tacksam över det. Det skulle räcka mycket långt. Jag är van att leva snålt.

När det gäller arbetslöshetsunderstöd till ensamföretagare kommer regeringens förslag snart att skickas till riksdagen. Efter det beror tidtabellen på hur snabbt riksdagen klarar av behandla lagförslaget.

Stödet till företag med högst fem anställda kommer nu igång

Av de olika stöd som riktar sig till småföretag har ett stöd som kommer att beviljas av Närings-, trafik- och miljöcentralerna kommit längst.

Detta stöd kan sökas av företag med högst fem anställda. Också här har riksdagen redan godkänt anslagen i den första tilläggsbudgeten.

Ansökningen öppnade på tisdagen. Redan på onsdagen hade det kommit in över 3000 ansökningar, men inga stöd har ännu beviljats.

- På torsdagen behandlar riksdagen en förordningsförändring. När den träder i kraft kan man börja betala ut stödet, säger Mika Niemelä.

Du kan hitta mera information om stödet här.

Näringscentralerna har fått ökade resurser för att bättre klara av att behandla de ansökningar som flyter in.

Business Finland beviljar redan stöd

Förutom dessa stöd särskilt till småföretag har Business Finland redan i två veckor delat ut stöd till bolag som sysselsätter 6 till 250 personer.

- Många företag på ett tiotal personer får stöd från Business Finland, påpekar Mika Niemelä.

Dessutom ska Finnveras rätt att bevilja lånegarantier höjas från nuvarande 4,2 miljarder till 12 miljarder euro.

- Lagen om det kommer till riksdagen under den här månaden. För tillfället finns det cirka 2 miljarder euro kvar i oanvända lånegarantier som Finnvera ännu kan använda till borgensförbindelser för lån som bankerna beviljar företagen, säger Mika Niemelä.

Även om systemet redan fungerat en tid vittnar många företagare om att bankerna har svårt att hinna behandla alla ansökningar.

En tillfällig lagändring ska skydda småföretag från onödiga konkurser

Justitieministeriet bereder en lagändring som ska förlänga tiden som företag kan lämna räkningar obetalda utan riskera konkurs.

- Tanken har varit att hjälpa företagen åtminstone temporärt ur de svårigheter som den här krisen har förorsakat, säger justitieminister Anna-Maja Henrikssons specialmedarbetare Niklas Mannfolk.

I vanliga fall kan ett företag som inte klarar av att betala en räkning på en vecka betraktas som insolvent och drivas i konkurs.

- En enda obestridbar obetalad räkning, till exempel en obetald hyra, gör att man i vanliga fall kan hota med konkurs. Vi vill inte att man ska använda det hotet nu, säger Antti Leinonen som är avdelningschef på justitieministeriet

Företagarna i Finland har varnat för att stora företag i dagens läge ofta kör över mindre och skjuter upp sina betalningar. Det ökar risken för att småföretag som i vanliga fall klarar sig bra ska få betalningssvårigheter och sökas i konkurs.

- Uttryckligen vill vi undvika onödiga konkurser och situationer där man använder hotet om konkursansökan efter en vecka för att ge tyngd åt sina kravräkningar. Många hotar med att begära det företag de kräver betalningar av i konkurs även om de egentligen inte har för avsikt att göra det på riktigt. Det är normal och laglig verksamhet i Finland. Men i det nuvarande läget vill vi förhindra att man använder en så här stark påtryckning, säger Antti Leinonen.

Han säger att ministeriet vill ge en signal att man nu inte ska titta på betalningar som är någon vecka försenade, utan man ska se framåt.

- Konkurslagen utgår från att företag körs i konkurs bara om de är permanent oförmögna att betala räkningar. En klart övergående situation som går om inom ett år är inte en sådan som orskar en permanent oförmåga att betala räkningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes