Hoppa till huvudinnehåll

Lärare kämpar med att nå omotiverade elever, men Åboförälder tycker distansundervisning varit smidig: ”Vi har mera samvaro med familjen”

Seiskaluokkalainen tyttö opiskelee etänä.
Illustrerande arkivbild. Distansundervisningen för Jenny Sids familj i Åbo har fungerat smärtfritt så här långt. Barnen är ivriga att sätta igång med skolarbetet på morgonen. Seiskaluokkalainen tyttö opiskelee etänä. Bild: Henrietta Hassinen / Yle distansundervisning,distansundervisning,distansstudier,skolor,skolelever,grundskolan,hem,Undantagstillstånd,derogation,undantagstillstånd,undantagssituationer,hemundervisning,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),moderskap,Wilma,Otava Publishing Company,Sanoma Pro,undervisningsmetoder,undervisningsmateriel,digital kompetens,högstadiet,högstadieelever,junior high school,grundskolans högstadium,högstadie- och gymnasieskolor

Att skolorna övergått till distansundervisning är inte ett problem för familjen Sid i Åbo. Men enligt de lärare som vi talat med riskeras omotiverade elever falla utanför undervisningen.

Jenny Sid är för tillfället vårdledig med familjens yngsta barn, de övriga fyra barnen är mellan sju och sexton år gamla. Sid är förvånad över hur smidigt och bra distansundervisningen har fungerat i deras fall.

På morgonen är barnen ivriga att ta itu med skoluppgifterna, enligt Sid krävs det bara att en förälder är hemma och ser till att uppgifterna blir gjorda. I övrigt är rutinerna de samma som förut; familjen stiger tidigt upp på morgonen och äter frukost och sätter igång med dagen.

- Vi har mera möjlighet till motion, mera samvaro med familjen, och det är mera harmoniskt för man behöver inte hålla på och ränna omkring, säger Jenny Sid. Så det har nog bara gjort gott för vår familj åtminstone.

För drygt två veckor sedan meddelade regeringen om att skolorna ska stänga för att bekämpa spridningen av coronaviruset. På måndagen förlängde man stängningen med ytterligare en månad, till den 13 maj.

De barn som är i skolåldern i familjen Sid går i Brahe skola, Cygnaeus skola och Katedralskolan i Åbo. Jenny Sid säger att de inte har haft några större problem och anser att kommunikationen mellan skolan och hemmet har fungerat bra.

De yngre barnen får främst uppgifter via kommunikationsverktyget Wilma, medan de äldre barnen också har videokonferenser med sina lärare. De största utmaningarna har varit tekniska, även om det överlag har fungerat bra också gällande den här biten.

- De äldre barnen har haft problem med att ladda ned länkar med dokument som lärarna har delat ut, säger Sid.

Cyngnaeusskolan i Åbo.
Jenny Sids barn går i Cygnaeys skola, Brahe skola och Katedralskolan i Åbo. Cyngnaeusskolan i Åbo. Bild: Yle/Lotta Sundström cygnaeus lågstadieskola

Att familjen har så positiva erfarenheter av distansundervisningen tror Sid delvis beror på att hon har möjlighet att vara hemma med barnen och hjälpa dem vid behov.

- Jag förstår gott de föräldrar som har det kämpigt med allt distansarbete de måste göra och som försöker hjälpa sina barn på bästa möjliga sätt, säger Sid. Men man får bara göra så gott det går och inte ta för stor stress över det hela, det är ändå skolan som bär ansvaret för undervisningen.

Trots att distansundervisningen överlag har varit en positiv erfarenhet tycker Jenny Sid att det är tråkigt att skolavslutningar och dimissioner antagligen inte kan ordnas på samma sätt som tidigare.

- Vi har en dotter som går i sjätte klass som eventuellt hade väntat sig en klassresa och sexornas middag och sådana små grejer.

Omotiverade elever en utmaning

Lotta Dammert som är biträdande rektor vid Sarlinska skolan i Pargas och undervisar elever i modersmål och litteratur, säger med glimten i ögat att distansundervisningen nog får godkänt i vitsord.

Men enligt både Dammerts och lärare Kenneth Nygréns erfarenhet har inte allt varit helt problemfritt. Nygrén är lärare i modersmål och litteratur vid S:t Olofsskolan i Åbo.

Modersmålsläraren Kenneth Nygrén står vid ett bord i skolans bibliotek.
Arkivbild. Lärare Kenneth Nygrén säger att det är svårt att hålla koll på alla elever när man inte träffar dem i klassrummet. Modersmålsläraren Kenneth Nygrén står vid ett bord i skolans bibliotek. Bild: Yle/ Nora Engström lärare,st olofsskolan

Den största utmaningen för dem är hur de ska nå omotiverade elever. Trots att majoriteten av eleverna klarar av distansundervisningen bra, har de elever som redan innan varit skoltrötta nu ännu svårare att följa med och göra skoluppgifterna i tid. De här eleverna riskerar att bli utanför undervisningen.

- Med niorna har jag nu en materialbaserad uppsats. De flesta har redan lämnat den in, men några elever får jag hela tiden försöka kolla att finns de ens där och har de kontakt med mig, säger Nygrén.

Dessutom anser både Dammert och Nygrén att arbetsbördan har betydligt ökat för lärarna, delvis just på grund av att läraren ofta får kontrollera att alla elever är med på undervisningen och har förstått uppgifterna.

Distansundervisning ett problematiskt begrepp

Lotta Dammert poängterar också att grundskolorna egentligen inte känner till begreppet distansundervisning, och i stället skulle kanske distansinlärning vara ett lämpligare ord för att beskriva vad det handlar om.

- Inga lärare har ju den utbildningen att kunna distansundervisa över huvud taget, eftersom det inte är något som någon någonsin har tänkt att man behöver befatta sig med ens i grundskolan.

Det här betyder att lärare får pröva sig fram och testa olika metoder för undervisningen, säger Dammert.

Modersmålslärare Lotta Dammert
Arkivbild. Lotta Dammert har tidigare varit med och utvecklat "Läsväskan", som är till stor nytta nu när undervisningen sker på distans. Med hjälp av Läsväskan uppmuntras eleven till självständigt läsande och lärande, och läraren kan enklare följa med vad eleven läser. Modersmålslärare Lotta Dammert Bild: Yle/Andy Ödman Pargas,modersmålslärare,skolan (fenomen),skola

Den största insikten som Dammert fått under den här tiden är hur mycket undervisningen handlar om relationen mellan läraren och eleven.

- Alltså att man på ett sätt läser av sin elev och kan handleda där och då, ansikte mot ansikte. Att hur otroligt viktigt verktyg den här närheten till eleven är, och det är svårt att kompensera den med något annat i den digitala världen.

Skillnad mellan årskurserna

Klasslärare Gabriella Byman, som dessutom är vice rektor för Dalsbruks skola på kimitoön, är positivt överraskad av hur bra distansundervisningen har gått så här långt, och över hur snabbt lärarna kunde ställa om från närundervisning till distans.

Som Lotta Dammert nämnde upplever också Byman att både lärare och elever fått utmana sin kreativitet och prova på nya sätt att undervisa och göra sina uppgifter.

Dalsbruks skola har årskurserna ett till nio och enligt Byman finns en viss skillnad för hur distansundervisningen ordnas mellan de yngre och äldre eleverna.

- Det är helt klart att de lägre årskurserna har svårt att gå in på en massa plattformar och virtuella världar, så där är det mera traditionell undervisning som gäller, säger Byman. Medan de äldre eleverna är på olika plattformar och har mera skrivuppgifter och inlämningsarbeten på ett annorlunda sätt än va de yngre eleverna har.

Gabriella Byman.
Arkivbild. Gabriella Byman tror att lärare som nu har varit tvungna att använda tekniska verktyg och andra nya metoder i undervisningen också kommer att tillämpa dem när den traditionella närundervisningen kommer igång igen. Gabriella Byman. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Gabriella Byman

Kreativiteten flödar

Eftersom Byman är klasslärare undervisar hon i flera ämnen, och de ämnen som vållade mest bekymmer för hur hon skulle ordna på distans var bildkonst och slöjd. Det material och verktyg som används inom dessa ämnen är sådant som inte kanske finns hos varje familj. Men här kommer kreativiteten hos eleverna och familjerna fram, berättar Byman.

- Till exempel när vi hade textilslöjd med årskurs tre så gav jag en massa olika tips på vad man kunde göra, och jag såg påskharar, jag såg stickade disktrasor, virkningar... allt möjligt dök upp.

Byman tror säkert att en del av de metoder och knep som används i undervisningen på distans kan i framtiden också användas när skolundervisningen återgår till det normala.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland