Hoppa till huvudinnehåll

Island lyckades råda bot på de ungas alkoholmissbruk

Men vart försvann Islandsmodellen på Kimitoön?

För tre år sedan var alkoholkonsumtionen bland unga på Kimitoön dubbelt högre än landets medeltal. Föräldrar grupperade sig och nu skulle Islandsmodellen appliceras på öns ungdomar.

Men vad hände egentligen sen?

- Helt krasst, det rann ut i sanden. Föräldrar tyckte idén var bra, men i praktiken kunde man inte komma överens om gemensamma hemkomsttider, säger Ulrika Malm, ordförande i föräldraföreningen i Dalsbruk.

Själv har hon ordning och reda i hemmet. Barnen ska vara hemma klockan 20 på vardagskvällar, något som aldrig barnen aldrig haft något problem med.

- Alla förstår att kvällens uppgifter och skjutsningar måste skötas. Det är lättare att leva om du som minderårig har regler att följa så de inte behöver ta ansvar för precis allt utan kan förlita dig på att "mamma har sagt att det är så här, då är det så", säger Malm.

Ulrika Malm, en medelålders kvinna med svarta glasögon och röd tröja invid torget i Dalsbruk.
Ulrika Malm tror att initiativet för gemensamma hemkomsttider bör komma från föräldrarna - inte politiskt. Ulrika Malm, en medelålders kvinna med svarta glasögon och röd tröja invid torget i Dalsbruk. Bild: Amanda Vikman/Yle person,ulrika malm

Det var statistik från Institutet för hälsa och välfärd som 2017 visade på alarmerande siffror för de unga Kimitoöbornas alkoholvanor. I kommunen låg man mer än dubbelt så högt jämfört med hela landet och ungefär en tredjedel av pojkarna sade sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden.

Men 2019 har statistiken ändrat drastiskt. Alkoholkonsumtionen fortsätter gå ner nationellt, men på Kimitoön har mängden 8-9-klassare som säger sig vara ordentligt berusade en gång i månaden nästan halverats från 23,1 till 13,4 procent.

"Håll koll på oss"

De unga på Kimitoön ser inte heller alkoholvanorna som ett problem nu, men efterlyser ändå stramare tyglar av de vuxna.

- I vissa fall kunde det vara bra med strängare regler, jag vet inte vad statistiken säger men jag har hört att droganvändningen på ön har blivit mer populär. Det tycker jag inte alls är bra, så om föräldrar lite skulle ta reda på saker så skulle det kanske inte hända sånt, säger gymnasieeleven Berta Timmerbacka.

Klasskompisen Viggo Helenius håller med.

- Jag tror nog att man har lösare disciplin i dag än förr. Man blir inte längre slagen på fingrarna, och det är ju förstås en bra sak, men det kan ju kanske också leda till otrevligheter ibland, säger Viggo Helenius.

Han tror att bestämda tider för när man ska vara hemma inte är särskilt effektivt.

Jag tror nog att man har lösare disciplin på de unga i dag än man hade förr.
Berta Timmerbacka, Naswa Börman och Viggo Helenius.

- De som ställer till det i dag struntar nog i reglerna ändå. I stället tror jag det skulle vara bra att i ett tidigt skede lära barnen att göra rätt. Det blir svårare att ändra på sånt med tiden, säger han.

Nu då de går i gymnasiet har de inte direkt några ordningsregler för när de ska vara hemma.

- Men när jag gick i högstadiet skulle jag komma hem senast klockan 23 eller höra av mig. Sen tycker jag faktiskt inte att unga dricker så mycket att det skulle vara ett problem, säger Naswa Börman.

Meningsfull vardag viktigt för de unga

Hösten 2017 skrev de tjugo första föräldrarna under avtalet Fair Play på Kimitoön. Målet var att få ner alkoholkonsumtionen bland minderåriga på Kimitoön och idén hade man fått från Island.

I början av 1990-talet hörde de isländska ungdomarna till dem som drack mest i Europa. I dag är verkligheten en annan och från att ha varit bland de värsta är Islänningarna nu bland de nyktraste ungdomarna i Europa.

Vad var då orsaken till att Isländska ungdomar levde ett sådant rövarliv?

Aron Gunnarsson firar mot Finland.
Aron Gunnarsson - ett barn av Islandsmodellen? Aron Gunnarsson firar mot Finland. Aron Gunnarsson,fotboll,Islands herrlandslag i fotboll

I en intervju till tidningen Demokraatti berättar Reykjaviks biträdande borgmästare, Heiða Björg Hilmisdóttir att en av orsakerna bakom problemen var för stor frihet.

I landet rådde en kultur som tillät barn vara självständiga och fria i en utsträckning som blev skadlig för de unga. En lärdom var att barn och unga mår bra av att vuxna sätter gränser och det gav vingar åt uttrycket "jag säger nej för att jag älskar dig".

Men det var inte enbart specifika tider för hemkomst och ett ökat ansvarstagande bland föräldrar som lett till de resultat man kan se i dag.

Har man inget att göra är det lätt hänt att man använder rusmedel och hittar på något som inte är tillåtet, de här två hör ofta ihop."― Berta Timmerbacka

Reykjavik och många andra kommuner erbjuder varje år en hobbysedel på 50 000 kronor, cirka 360 euro, till alla i åldern 6-18 år. I dag kan man se att de flesta ungdomarna på Island har någon form av intresse eller hobby.

Vissa menar till och med att framgångarna för landet i fotbolls-EM 2016 är ett konkret resultat av Islandsmodellen.

Politiker beslutar om gemensamma hemkomsttider i Sagu

Även om det tyngre drickande ser ut att ha minskat bland minderåriga på Kimitoön, så verkar det som att alkoholvanorna fortfarande är mer allmänna där än annanstans.

11,9 procent av de tillfrågade uppger sig konsumera alkohol varje vecka medan medeltalet i landet endast ligger på 4,4, procent.

Förra året förekom det även en del skadegörelse på ön, och gymnasieeleven Berta Timmerbacka tror det beror på att många unga inte har något meningsfullt att göra på fritiden.

- Då är det lätt hänt att man använder rusmedel eller hittar på något som inte är tillåtet. Det är ju ganska vanligt att de här två hör ihop också.

Ungdomar mår bra av att ha något att göra på fritiden.

För Pargas del har alkoholkonsumtionen gått helt i motsatt riktning jämfört med landet. Där har andelen unga som sagt sig vara ordentligt berusade minst en gång i månaden stigit från 9,5 procent till 17,7 procent på två år.

Samma trend ses i Sagu där kommuns beslutsfattare nu planerar en gemensam tid för hemkomst för de unga, eller om man så vill - utegångsförbud efter ett visst klockslag.

Förslaget är att barn på årskurs sju och åtta ska vara hemma klockan 21 på vardagar, och klockan 22 på veckoslut medan de som de går på nian skulle få gå ute en timme senare under veckosluten.

I Masku tampas man med en ökad droganvändning, också där överväger man att införa specifika klockslag då de unga ska vara hemma.

- Jag tror att den enda lösningen för att minska alkoholkonsumtionen bland unga är att hitta något vettigt för dem att göra på fritiden, säger Timmerbacka.

- Jag instämmer och tänker nog också som så att de som dricker så gör det nog även om man skulle införa vissa tider för när man får vistas ute, fyller Viggo Helenius i.