Hoppa till huvudinnehåll

Så fungerar intensivvård för coronapatienter

Intensivvårdskapaciteten i Finland.
Läget den 3.4.2020. Intensivvårdskapaciteten i Finland. Bild: Henri Salonen COVID-19,coronavirus

Intensivvårdskapaciteten har ökats i hela landet på grund av coronapandemin. Nu finns det omkring 500 platser och kapaciteten kan ännu fördubblas till 1000 platser. Vanligen finns det omkring 300 intensivvårdsplatser i Finland.

Chefsöverläkare Mikko Pietilä vid samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt tror att det finns tillräckligt med intensivvårdplatser i Finland för att klara av coronapandemin.

– Jag tror att vi har tillräckligt intensivvårdsplatser i Finland i allmänhet och åtminstone här i egentliga Finland, säger Pietilä.

I de olika sjukvårdsdistrikten finns det olika mängder platser om man ser på antalet platser i relation till befolkningen. I Egentliga Finland finns det nu 37 platser, och kapaciteten kan ökas till 80 vid behov. Sett till invånarantalet finns det 0,8 intensivvårdsplatser per 10 000 invånare.

Flest platser per capita finns i Norra Savolax där det finns två platser per 10 000 invånare. På Åland och i Mellersta Österbotten har 1,4 platser per 10 000 invånare, vilket är bland de bästa siffrorna i landet.

I Vasa finns det sju intensivvårdplatser, vilket betyder att det finns 0,4 platser per 10 000 invånare. Färre platser finns bara i Södra Österbotten, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland och Kymmenedalen där det finns 0,3 platser per invånare.

I Nyland, där det finns flest coronapatienter, finns det 105 intensivvårdsplatser, vilket betyder att det finns 0,6 platser per 10 000 invånare.

I följande grafik kan du bekanta dig med hur många coronapatienter som får intensivvård i Finland för tillfället.

Fakta om intensivvårdsplatser i Finland

  • De är specialupptagningsområdet för Helsingfors universitetscentralsjukhus, - för Åbo universitetssjukhus, - för Tammerfors universitetssjukhus, - Kuopio universitetssjukhus och specialupptagningsområdet för Uleåborgs universitetssjukhus
  • I normala fall finns det i 300 intensivvårdsplatser och 200 intensivövervakningsplatser fördelade på sjukhusen runt om i landet.

Coronapatienter är svåra att vårda

Intensivvårdens uppgift är att hålla människor vid liv och då övervakar man noggrant de essentiella funktionerna, det vill säga andningen och blodcirkulationen. Det här binder mycket resurser, både specialiserad utrustning och personal.

– Man måste kunna observera patienterna mycket noggrannare än på en vanlig bäddavdelning. Det betyder att vi behöver mera personal. Det är vanligt att det finns en sjukskötare per patient då man är på intensivvårdsavdelningen, säger chefsöverläkare Mikko Pietilä.

Coronan drabbar andningen, och det betyder att coronapatienter behöver tilläggssyre och i värsta fall respirator.

– Vanligen då de hämtas till intensivvårdsavdelningen behöver de mer än bara tilläggssyre. De behöver en respirator för att få tilläggssyre och vanligen behöver de också sövas, säger Pietilä.

Hur krävande är den intensivvården som ges till coronapatienter i jämförelse med andra patienter som behöver intensivvård?

– De är nog ganska svåra skulle jag säga. Deras respiratoriska insufficiens är ganska dålig och de är nog svåra patienter, säger Pietilä.

Personalen är den begränsande faktorn

På social- och hälsovårdsministeriet bedömer man att det finns tillräckligt med både utrustning och utrymmen för att öka intensivvårdsplatserna. Däremot är tillgången till personal det som i första hand begränsar antalet platser.

– Största problemet är personalen. Varifrån får man tillräckligt personal, eftersom intensivvård och intensivövervakningsplatser kräver mycket personal?, undrar medicinalråd Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet i en intervju för Yle Uutiset.

Också Pietilä delar den här uppfattningen.

– Troligen är det exakt så att den begränsande faktorn är att vi inte har tillräckligt med intensivvårdsläkare och skötare.

Samtidigt som behovet för intensivvård växer på grund av coronan ställer man in ickebrådskande operationer som skulle kräva intensivvård. Också trafiken minskar, och då finns det mindre risker allvarliga trafikolyckor.

I Egentliga Finland har personal från operationssalarna flyttats till intensivvården, berättar Pietilä.

– Vi har utbildat den personal som vanligen jobbar i operationssalar så att de kan jobba inom intensivvården, säger Pietilä.

Just nu finns det ändå tillräckligt med personal och utrustning, intygar Pietilä.

– Vi har planerat väl och att någon skulle bli utan intensivvård sker bara om det kommer många fler patienter än vad de värsta fallet förutspår, säger Pietilä.

Läs också