Hoppa till huvudinnehåll

Auktoritära regimer stärker greppet under pandemin – all kritik döms ut som falsk information

En kinesiska soldat står bredvid en rad övervakningskameror på Himmelska fridens torg i Peking
Censuren och övervakningen har ökat i coronavirusets spår. En kinesiska soldat står bredvid en rad övervakningskameror på Himmelska fridens torg i Peking Bild: EPA-EFE coronavirus,Kina

1918 spred sig ett influensavirus över världen, tiotals miljoner människor dog och många fler insjuknade. De flesta europeiska tidningarna rapporterade för sina läsare om ”Den spanska sjukan”.

Läsarna fick veta att Spaniens kung Alfonso XIII var en av de många smittade. Däremot fick de inte veta pandemin också härjade och krävde liv i deras hemländer.

Pandemin var den största i modern historia, men på grund av att krigscensuren fortfarande var i kraft i många länder förmedlades nyheten långsamt.

Patienter i ett tillfälligt sjukhus i USA under spanska sjukan 1918
Spanska sjukan krävde miljontals människors liv Patienter i ett tillfälligt sjukhus i USA under spanska sjukan 1918 Bild: EPA-EFE/All Over Press spanska sjukan

I vilken grad det bidrog till spridningen och den höga dödssiffran är oklart, men sannolikt var det en betydande faktor.

Spanien hade däremot varit neutralt under första världskriget och spanska medier var i huvudsak ocensurerade och därför spred sig också nyheterna därifrån.

Censuren upprepas

I dag, drygt hundra år senare, utgör coronaviruset en liknande utmaning för yttrandefriheten runt om i världen. En lång rad auktoritära ledare har slagit ned mot pressfriheten i ett försök att kontrollera diskursen kring pandemin.

Censuråtgärderna började redan i Kina där myndigheterna till en början hotade och grep läkare som försökte slå larm om den nya sjukdomen.

människor i ansiktsmask promenerar förbi ett flygplan som ställts ut i ett shoppingdistrikt i Wuhan
Coronapandemin fick sin början i miljonstaden Wuhan människor i ansiktsmask promenerar förbi ett flygplan som ställts ut i ett shoppingdistrikt i Wuhan coronavirus,Wuhan

Det ledde till att det massiva ingripandet för att stoppa viruset kom i gång senare än det kunde ha gjort.

Censur och hot

Coronaviruset har tvingat regeringar i hela världen att införa restriktioner som mer eller mindre begränsar medborgarnas grundläggande rättigheter.

Målet med åtgärderna är att rädda liv och därför anser regeringar och de flesta medborgare att åtgärderna är berättigade.

Men i många länder har regeringar och ledare gett sig rätten att stoppa kritik mot hur de hanterar pandemin – i regel genom lagar som förbjuder spridandet av falsk information.

De här lagarna kan enkelt användas mot journalister som ifrågasätter regeringens uppgifter om pandemin.

Tysta kritiker

I till exempel Kambodja har 17 personer gripits och anklagats för att ha spridit falsk information på sociala medier, rapporterar Human Rights Watch (HRW). Bland de gripna finns fyra oppositionspolitiker.

De gripna hade uttryckt oro över regeringens sätt att handskas med pandemin.

En polis i Bangkok övervakar det nattliga utegångsförbudet i staden
I Thailand har censuren skärpts under pandemin En polis i Bangkok övervakar det nattliga utegångsförbudet i staden Bild: EPA-EFE/All Over Press coronavirus,Thailand

Tolv av de gripna fick senare lämna häktet, men oppositionspolitikerna är fortfarande fängslade.

Samtidigt har premiärminister Hun Sens regering inte utvecklat landets svaga testsystem eller inlett någon omfattande informationskampanj om coronahotet.

– Det är verkligen skrämmande att Kambodjas regering mitt under en nationell kris är mer intresserad av att tysta kritiker än att inleda en omfattande covid-19 informationskampanj, säger HRW:s biträdande Asiendirektör Phil Rebertson.

Kritik mot regeringen är falsk information

I Thailand greps nyligen en man som kritiserat bristen på coronascreening på flygplatsen Suvarnabhumi i Bangkok. Mannen skrev på Facebook att ingen kontrollerat honom eller hans medpassagerare då de återvände från Barcelona, trots att coronaläget i Spanien var utom kontroll.

Mannen greps som del av en större operation mot spridandet av falska uppgifter. I det ingår kritik mot regeringens sätt att hantera coronaepidemin.

Turkiska journalister hotade

Turkiet har under de senaste åren blivit ökänt för myndigheternas hetsjakt på medier som är kritiska mot president Recep Tayyip Erdogan.

Turkiska myndigheter har nu börjat ge ut daglig statistik över antalet smittade och döda i pandemin, men länge hemlighöll man helt enkelt epidemins omfattning.

Motiveringen var att information om till exempel var coronafall konstaterats skulle leda till flykt från de drabbade områdena vilket skulle sprida viruset ytterligare.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal
Turkiets president Recep Tayyip Erdogans regering är ökänd för att fängsla journalister Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller tal Bild: EPA-EFE/All Over Press coronavirus,Recep Tayyip Erdogan

Enligt Reportrar utan gränser väntar minst åtta turkiska journalister på åtal för att ha rapporterat om pandemin.

I till exempel staden Bartin i norra Turkiet greps chefredaktören och ägaren till en tidning efter att ha rapporterat att en läkare i staden testat positivt för coronaviruset. De två männen anklagades för spridande av panik.

Fallet väckte uppmärksamhet speciellt med tanke på att myndigheterna bekräftade uppgifterna om läkaren några timmar senare.

Flera har utvisats

Diktaturen i Egypten har blockerat flera webbplatser som anklagas för att sprida falsk information om pandemin. De ska bland annat ha begått brottet att ”ifrågasätta de offentliga sjukhusens kapacitet att handskas med hälsokrisen”.

Bland de blockerade webbplatserna finns dagstidningen El Gomhoria El Youm och nyhetsportalen Huna Aden.

Egypten utvisade också Guardians reporter Ruth Michaelson den 20 mars efter att hon i en artikel citerat sjukvårdsexperter som ifrågasatte Egyptens officiella coronasiffror.

Irak beslutade i sin tur nyligen att tillfälligt dra in nyhetsbyrån Reuters ackreditering i landet av samma orsak.

Makt på obegränsad tid

Ryska myndigheter har varnat för att falska coronauppgifter utgör ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten. Flera webbplatser har också beordrats att avlägsna artiklar som ifrågasätter den officiella statistiken.

Ungerns premiärminister Viktor Orban
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har nu närmast oinskränkt makt Ungerns premiärminister Viktor Orban Bild: AFP / Lehtikuva Viktor Orbán

I Ungern har premiärminister Viktor Orbán nyligen fått närmast oinskränkt makt genom ett undantagstillstånd som hans regering kan hålla i kraft på obegränsad tid.

Undantagslagen gör det också möjligt att fängsla alla som sprider så kallad falsk information. Straffet är upp till fem års fängelse.

Undantagslagen har väckt kritik från bland annat EU-kommissionen, men Orbán har tillbakavisat alla kritik.

– Om ni inte kan hjälpa oss med den pågående krisen kunde ni i alla fall låta bli att störa våra defensiva åtgärder, skrev Orban till Europarådets generalsekreterare Marija Pejcinovic.

Källor: Washington Post, FP, Reuters, AFP

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes