Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen vill begränsa försäljningen av energidrycker – näringsexperter skeptiska: "Vi måste ha underlag för rädslan"

Butiksanställd iklädd blå uniform sorterar energidrycker vid en hylla i K-supermarket. I bakgrunden en skylt där det står att man inte säljer dryckerna åt under 15-åringar.
K-supermarket i Hangö valde att införa en åldersgräns på 15 år för energidrycker. Förslaget kom från lärare och föräldrar, säger kassörskan Pauliina Karvinen. Butiksanställd iklädd blå uniform sorterar energidrycker vid en hylla i K-supermarket. I bakgrunden en skylt där det står att man inte säljer dryckerna åt under 15-åringar. Bild: Antti Tuunanen / Yle energidrycker,pauliina karvinen

Energidrycker är kopplade till hjärtproblem hos barn och unga. Regeringen vill införa en 16 års åldersgräns för de här koffeinhaltiga läskedryckerna, men tjänstemän kallar förslaget för populism. Skolor och butiker har på eget initiativ börjat begränsa energidryckerna – med förvirrande och lagvidriga förbud som följd.

Dörrarna flyger upp nästan samtidigt och korridoren fylls av högljutt pratande högstadieelever. På rasterna här i Ådalens skola i Kronoby gäller en strikt regel: om någon halar fram en energidryck ur väskan så konfiskerar lärarna den.

Men det betyder inte att dryckerna skulle ha försvunnit ur niondeklassarnas vardag.

– Jag dricker kanske tre i veckan. När jag är ute med kompisar om kvällarna så hjälper energidryckerna att vara uppe längre, säger Måns Porko.

– Före tävlingar eller tunga träningar brukar jag dricka energidrycker, tillägger Charlotta Sandkulla.

Fyra niondeklassare under en rast i korridoren i Ådalens skola i Kronoby. Två tjejer som har långt hår och två killar som har keps.
Elever i Ådalens skola i Kronoby dricker antingen själva eller har kompisar som dricker energidrycker varje vecka. Fr.v. Charlotta Sandkulla, Freja Karlström, Måns Porko och Niklas Tikkanen. Fyra niondeklassare under en rast i korridoren i Ådalens skola i Kronoby. Två tjejer som har långt hår och två killar som har keps. Bild: Alexander Uggla / Yle energidrycker,ådalens skola

Hypen kring energidrycker är inte lika stor som då de intog den finländska marknaden för ett drygt decennium sedan. Men dryckerna går fortfarande hem hos barn och unga.

Bland elever i åttan och nian dricker 46 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna energidrycker åtminstone en dag i veckan. Sju procent av pojkarna och tre procent av flickorna konsumerar energidrycker så gott som varje dag. Det visar den skolhälsoenkät som Institutet för hälsa och välfärd THL gjorde i hela landet 2017.

Går inte att jämföra med kaffe

Skolor och föräldraföreningar har länge varit oroade för att skolelever får i sig för mycket koffein via energidrycker. Regelbunden konsumtion har kopplats till hjärtklappning, illamående, irritation och rastlöshet, vilket bland andra Livsmedelsverket uppmärksammar.

– Om man dricker flera så märker man nog att man blir lite skakig, säger niondeklassaren Niklas Tikkanen i Kronoby.

Barn och unga påverkas nämligen extra mycket av koffein eftersom effekten delvis beror på kroppsvikt.

– Om man dessutom är koffeinkänslig kan man få allvarliga och direkt farliga hjärtbesvär av för mycket energidrycker. Till råga på allt innehåller dryckerna till exempel guarana och glukuronolakton som ytterligare ökar effekten och inverkan, säger THL:s specialforskare Heli Kuusiniemi.

Försäljningen av energidrycker till under 16-åringar ska förbjudas― Regeringsprogrammet från juni 2019

En liten burk energidryck innehåller ungefär lika mycket koffein som en kopp kaffe – se till exempel Livsmedelsverkets jämförelse av olika livsmedel. Men skillnaden är att unga ofta dricker stora mängder energidrycker på en gång.

– I samband med fester är det vanligt att unga dricker flera burkar på tom mage för att uppnå ett slags koffeinrus. Därför går det inte att jämföra energidryckerna med kaffe och läskedrycker, säger Kuusiniemi.

Programmet Spotlight granskar vad bristen på en lagstadgad åldersgräns för energidrycker leder till i skolor och butiker. Se videoreportaget från bland annat Kronoby och Hangö här nedan.

Kyligt mottagande på ministeriet

Oron har lett till att regeringsprogrammet, som klubbades igenom i fjol, innehåller ett konkret förslag: "Försäljningen av energidrycker till under 16-åringar ska förbjudas".

Det räcker inte med att vi bara tycker det är lite "dumt" att dricka energidrycker― Livmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm

Men ännu har inget hänt med förslaget. På tjänstemannanivå är intresset svalt att föra saken vidare eftersom den upplevs som en uppförstorad småsak.

– En åldergräns uppfattas som väldigt viktig av våra politiker. Samtidigt kan man som sakkunnig tycka att det är politiska poäng som försöker plockas här, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm på Jord- och skogsbruksministeriet som ansvarar för livsmedelslagstiftningen.

– Det är väldigt viktigt att vi har ett underlag för den här "rädslan". Det räcker inte med att vi bara tycker det är lite "dumt" att dricka energidrycker, tillägger han.

Tjänsteman iklädd grå kostym ser in i kameran. Han befinner sig på Jord- och skogsbruksministeriet.
Livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm är skeptisk till regeringens förslag om att begränsa försäljningen av energidrycker. Tjänsteman iklädd grå kostym ser in i kameran. Han befinner sig på Jord- och skogsbruksministeriet. Bild: Antti Tuunanen / Yle Sebastian Hielm,energidrycker

Hielm har två huvudsakliga invändningar mot förslaget. Dels ser han principiella problem med att införa en åldersgräns för energidrycker som innehåller liknande ämnen som till exempel kaffe och coladrycker. Det skulle kunna leda till att en rad andra livsmedel borde förbjudas för barn i rättvisans namn.

Dels menar han att det behövs ett bättre faktaunderlag för att kunna visa att energidryckerna verkligen är en hälsofara för barn och unga i Finland. I nuläget vet man inte hur mycket energidrycker de konsumerar.

Kunskapslucka om vad barn i Finland äter och dricker

I själva verket har under 18-åriga finländares kostvanor aldrig undersökt heltäckande och med tillförlitliga metoder. Behovet av en sådan kartläggning har påtalats men ännu har THL, som skulle utföra, den inte kommit till skott.

– I en europeisk jämförelse är vi nästan sämst på den här punkten. Det är förbluffande! Det har varit en slags blind fläck i Finland. Vi har liksom utgått från att vuxna och barn konsumerar samma saker och i samma utsträckning, säger Hielm.

– Därför är signalen från oss på ministeriet: först måste undersökningen göras och på basis av resultatet kan vi möjligen gå vidare med lagstiftning om energidrycker.

Rektorn för Hangö högstadium står i en tom skolkorridor och ser mot kameran.
Skolans restriktiva linje har lett till att elever dricker mindre energidrycker, menar rektor Tanja Koivisto i Hangö högstadium. Rektorn för Hangö högstadium står i en tom skolkorridor och ser mot kameran. Bild: Antti Tuunanen / Yle energidrycker,hangö högstadium

Skolor hamnar i kläm utan lag

Många skolor har redan på eget initiativ tagit ställning mot energidrycker. Svenska Yle har varit i kontakt med ett trettiotal rektorer i svenskspråkiga skolor med klasserna 7–9.

Rektorerna berättar att hälsoskäl och risken för koncentrationssvårigheter i klassen är de främsta orsakerna till att energidrycker bannlysts under skoltid.

– Om vi ertappar någon med en öppnad energidryck så beslagtar vi den och förvarar den i lärarrummet. Eleven får hämta den efter skoldagen, berättar Tanja Koivisto, rektor i Hangö högstadium.

– Vi har kommit överens om att eleverna självmant ger ifrån sig drycken, säger rektor Tom Forsström i Ådalens skola i Kronoby.

Högstadierektor ler mot kameran framför dörren till matsalen i skolan.
Det står i Ådalens skolas trivselregler att energidrycker inte är tillåtna, berättar rektor Tom Forsström. Högstadierektor ler mot kameran framför dörren till matsalen i skolan. Bild: Alexander Uggla / Yle energidrycker,ådalens skola

Bristen på en lagstadgad åldersgräns för energidrycker försätter skolorna i en principiellt krånglig situation.

Det som många rektorer kallar "förbud" grundar sig på ett slags överenskommelse mellan skolan, föräldrar och elever. Men eftersom energidrycker inte är reglerade i lagen har skolor juridiskt inte rätt att förbjuda och beslagta energidrycker.

– Det är entydigt inte lagligt, understryker juristen Thomas Sundell på Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet.

Skolor får beslagta bara sådana ämnen och föremål som är förbjudna i lag eller kan äventyra elevernas egen eller andras säkerhet.

– Om det behövs ett förbud mot energidrycker så borde man parlamentariskt jobba för att energidrycker förbjuds i lagen. Då skulle saken vara klar, säger Sundell.

De rektorer Svenska Yle varit i kontakt med nämner inga svårigheter att få elever att respektera överenskommelsen om att lämna bort dryckerna under skoltid.

– Men tycker jag att de absolut ska finna en åldersgräns på energidrycker. Då skulle alla som har med ungdomar att göra ha en lag att falla tillbaka på, säger rektor Tanja Koivisto.

Jurist på Regionförvaltningsverket i Vasa står framför stort ämbetshus i flera våningar. Det är snö på marken.
Juristen Thomas Sundell menar att frågan om en åldersgräns i grund och botten handlar om rättsstatsprincipen: det som inte är förbjudet i samhället överlag kan inte vara förbjudet i skolan. Jurist på Regionförvaltningsverket i Vasa står framför stort ämbetshus i flera våningar. Det är snö på marken. Bild: Alexander Uggla / Yle energidrycker,thomas sundell

Stora variationer mellan butiker

THL rekommenderar att detaljhandeln inte säljer energidrycker åt under 15-åringar. Även tidigare barnombudsmannen Tuomas Kurttila vädjade till de stora butikskedjorna om att förse dryckerna med en åldersgräns (brevet på finska).

Ändå fortsätter de flesta matbutiker sälja energidrycker utan begränsningar. I vågskålen finns risken för att bli fälld för åldersdiskriminering om man inför sina egna restriktioner för livsmedel som inte nämns i lagen.

S-market Hangö, i likhet med de andra butikerna inom S-andelslaget Varuboden-Osla, har ingen åldersgräns. Försäljarna har ändå reagerat då barn köpt mycket energidrycker.

– Vi följer diskussionen om en åldergräns med intresse. Vi hoppas ny lagstiftning kan ge klara besked för så som det är nu kan det kännas svårt, säger marketchefen Terhi Luoma.

Butiksanställd sorterar energidrycker vid en hylla i S-market Hangö.
Terhi Luoma i S-market Hangö säger att man inte gör reklam för energidrycker eftersom det är en kontroversiell produkt med tanke på barn. Ändå har butiken ingen åldersgräns. Butiksanställd sorterar energidrycker vid en hylla i S-market Hangö. Bild: Antti Tuunanen / Yle energidrycker,Hangö,terhi luoma

Ett stenkast bort ligger K-supermarket Hangö som valt att införa en 15 års åldersgräns. K-kedjan ger större möjligheter för den lokala köpmannen att bestämma om butikens regler.

– Det var föräldrar och skolor som kontaktade oss och undrade om vi inte kunde sluta sälja dryckerna åt barn eftersom det var överenergiska i skolan, säger kassörskan Pauliina Karvinen.

– Det har fungerat bra. Om vi är osäkra på kundens ålder så ber vi dem visa ID, och kan de inte styrka sin ålder så får de inte köpa dryckerna här, säger hon.

Skolelever som dagligen passerar matbutikerna är förbryllade.

– Jag tycker det är konstigt. Alla butiker borde ha samma regler, säger Amanda Jacobsson som går i nian i Hangö högstadium.

Två högstadieelever på nian står i en tom skolkorridor och ser mot kameran.
Niondeklassarna Eddie Grönholm och Amanda Jacobsson i Hangö tycker de lokala matbutikernas varierande inställning till energidrycker är förvirrande. Två högstadieelever på nian står i en tom skolkorridor och ser mot kameran. Bild: Antti Tuunanen / Yle energidrycker,hangö högstadium

Andra EU-länder redan tagit steget

Litauen införde 2014 och Lettland 2016 en 18 års åldersgräns för energidrycker. EU-kommissionen, som måste involveras i lagändringar som begränsar försäljning, godkände åldersgränserna utgående från de hälsoenkäter som länderna kunde presentera.

– Just nu vet vi inte på THL när en kartläggning av finländska barns kostvanor kan inledas, säger specialforskare Heli Kuusipalo.

Hon tillägger att THL "under våren" väntas slå fast vilka stora forskningsprojekt som ska genomföras, däribland denna kartläggning. THL:s kommunikationsenhet kan inte säga något mer om tidtabellen, som sannolikt förändras av coronakrisen.

Forskare sitter i THL:s soliga matsal och ler mot kameran.
Det saknas tydliga forskningsresultat om finländska barn och unga för att motivera en åldersgräns för energidrycker, säger specialforskaren Heli Kuusipalo. Forskare sitter i THL:s soliga matsal och ler mot kameran. Bild: Antti Tuunanen / Yle energidrycker,heli kuusipalo

I vilket fall som helst uppskattas kartläggningen ta minst 1,5 år. Om forskningsprojektet sätts igång dröjer det alltså åtminstone till år 2022 innan det går att bedöma behovet av en åldersgräns för energidrycker.

Var regeringsprogrammets skrivelse om en åldersgräns ett förhastat förslag?

– Jag hoppas den åtminstone hjälper oss få till stånd en undersökning om vad barn och unga konsumerar. Om det leder till ett verkligt förbud måste vi ta ställning till sedan, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm på Jord- och skogsbruksministeriet.

6.4.2020 klockan 10.25: Förtydligande i översättningen av Heli Kuusipalos ursprungligen finska citat om koffeinets effekter. Guarana är en koffeinhaltig frukt medan glukuronolakton är ett ämne som bildas i kroppen av glukos. I en tidigare version kallades båda "'ämnen".

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle