Hoppa till huvudinnehåll

Sjukvårdsdistriktets beska besked: Raseborgs sjukhus mister samjour, inga operationer görs där längre

Två ambulanser vid ett sjukhus.
Enligt sjukvårdsdistriktet HUS har det varit svårt att rekrytera specialistläkare till Raseborgs sjukhus. Två ambulanser vid ett sjukhus. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,ambulanser,raseborgs sjukhus

Styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS beslöt på måndagen att Raseborgs sjukhus stänger samjouren.

Beslutet att slopa sjukhusets samjour vann i en omröstning med rösterna 11-5.

De som röstade för att bevara samjouren var Björn Månsson (SFP), Ilkka Taipale (SDP), Pirkko Letto (SDP), Petri Kajander (SDP) samt Anna Vuorjoki (VF).

De som röstade emot bevarandet av samjouren var Samlingspartiets, de Grönas, Centerns och Sannfinländarnas representanter samt en representant från Helsingfors universitet.

Helsingfors universitets prorektor Tom Böhling röstade blankt.

Beslutet innebär att sjukhuset inte längre utför ingrepp som förutsätter nedsövning som utförs av en anestesiläkare. Bara allmänläkare är på plats dygnet runt.

Styrelsen har beslutat att anhålla hos Social- och hälsovårdsministeriet om att få genomföra den här förändringen.

Motiveringen till beslutet är att det enligt HUS har varit svårt att upprätthålla samjouren bland annat som en följd av personalbrist. Det har varit svårt att rekrytera specialistläkare till sjukhuset.

HUS vill att sjukhuset i stället satsar mer på rehabilitering.

Betyder inte att läkarjouren försvinner

Marika Niemi (Saml) är en av HUS styrelsemedlemmar som röstade för nedläggningen av samjouren.

Enligt Niemi är nedläggningen av samjouren ett steg i rätt riktining om man vill garantera att patienterna får högklassig läkarvård också i fortsättningen.

- Vi har haft problem med att locka läkare till jouren, speciellt anestesiläkare. Har man brist på läkare kan man inte garantera patienternas säkerhet. Jag ser högklassig läkarvård som viktigare än att det finns en samjour nära hemmet.

Niemi vill understryka att läkarjouren i Raseborg fortsätter och att beslutet innebär att man kan garantera att akutsjukvårdens kapacitet räcker till.

Ambulanspersonal vid akutmottagningen i Raseborg
Samjouren försvinner från Raseborgs sjukhus, men akutvården blir kvar. Arkivbild Ambulanspersonal vid akutmottagningen i Raseborg Bild: YLE/Sofia Söderlund akutvård

Lokalt motstånd mot idén

Tanken att avsluta samjouren vid Raseborgs sjukhus har stötts och blötts en längre tid och den har fött starka reaktioner i Västnyland.

Björn Månsson (SFP) som stod bakom motförslaget för bevarandet av samjouren är besviken över beslutet.

- Det är ett bittert nederlag. Sakargumenten bet inte på dem som bestämt sig på förhand.

Månsson tror också att specialarrangemangen under mötet i och med coronaviruset kan ha haft en liten inverkan på beslutet. Många deltog i mötet på distans.

- Det blev ingen dialog kring argumenten och en del yttrade sig inte alls i diskussionen utan röstade bara.

Här kan du se hela intervjun med Björn Månsson:

Raseborgs social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg tror att det kan kännas skönt för Raseborgs sjukhus personal och ledning att få ett beslut i den långa tvisten gällande samjouren.

Beslutet väcker ändå en ny oro om ifall läkarna stannar kvar.

- Jag är orolig inför sommaren att vad det här för med sig. Vi har redan läkarbrist inom primärvården och på sjukhuset. Hur kan vi garantera att vi verkligen har en jour i sommar? Vi har inga färdiga uppbyggda modeller utan nu först ska man lämna in till ministeriet en förfrågan om lov att få en annan typ av jour, säger Öberg.

Öberg hoppas också att beslutsfattarna har tänkt på hur man kan garantera att de framtida patienterna får vård på svenska.

- Det är en rättighet att få vård på sitt modersmål och jag tycker att har man gjort det här beslutet så måste man se till att det kan garanteras en sådan service på de ställen man hänvisas till.

Öberg påminner också om att stadens vilja var att ha kvar samjouren i Raseborg.

- Det är viktigt att vi har ett bra uppbyggt system och en fungerande hälso-, social- och sjukvård i regionen.

Minister Blomqvist: "Beslut som skapar smärta och ångest"

Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, säger att han är enormt besviken på de styrelsemedlemmar och partier som röstade emot en fortsatt samjour.

- Det är ett beslut som skapar smärta och ångest och ger en massa praktiska problem för befolkningen som behöver vård samtidigt som beslutet drabbar hela regionens livskraft mycket negativt. Beslutet togs dessutom mitt i en pandemi som också drabbat Finland och Nyland.

- Till vilken nytta var det att tillsätta en arbetsgrupp som hade som uppgift att utreda en fortsatt samjour vid sjukhuset, att begära utlåtanden från kommuner och den språkliga nämnden med flera – ifall slutresultatet ändå var givet på förhand?, frågar sig Blomqvist.

Thomas Blomqvist
Minister Thomas Blomqvist är besviken (arkivbild). Thomas Blomqvist Bild: Karoliina Simoinen / Yle Thomas Blomqvist,Raseborg,politiker,minister,nordiskt samarbete

Han betonar att styrelsen och de ledande tjänstemännen nu måste ta fram alternativa lösningsmodeller med mottagning på distans, modeller för hur de ökade sjuktransporterna ska ordnas och hur personalens trivsel och välbefinnande ska tryggas.

SFP:s vice ordförande och kommunstyrelseordförande i Ingå Henrik Wickström är bestört och besviken över HUS styrelses beslut.

- Det här är en besvikelse och ett bakslag för hela regionen. Det här försämrar tillgången till service i Västnyland. Det är otroligt att HUS täcks gå och göra ett sådant här beslut just nu mitt i coronaepidemin, skriver Wickström i ett pressmeddelande.

Enligt Wickström är det inte en själklarhet att den modell för sjukhuset som HUS kör fram för Raseborg sjukhus kommer att gå igenom hos social- och hälsovårdsministeriet.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) kallar HUS-styrelsens beslut att stänga samjouren vid Raseborgs sjukhus för ett moraliskt bottennapp.

– Beslutet försummar HUS:s egen arbetsgrupps rapport, alla utlåtanden från de västnyländska kommunerna och utlåtandet från Nämnden för språkliga minoriteter. Dessutom är det en spottloska på över 10 000 invånares undertecknade vädjan om att samjouren ska få fortsätta, säger Kvarnström.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland