Hoppa till huvudinnehåll

Europa kan få betala ett högt pris för brist på solidaritet varnar expert: "Det sista vi behöver är en kris inom euroområdet"

Eurosedel, värde 20 euro.
Eurosedel, värde 20 euro. Bild: Henrietta Hassinen / Yle euro,sedel,sedlar,Eurosedlar,50 euro note,valuta,ekonomi,Lön,köpkraft

Den europeiska ekonomin står inför den största chocken sedan andra världskriget. För att komma ur krisen måste medlemsländerna visa att man kan samarbeta, säger expert.

Bryssel

I dag samlas euroländernas finansministrar i ett försök att enas om åtgärder för att stävja de negativa ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Den springande punkten är om EU:s befintliga krisverktyg räcker för att stävja en eventuell eurokris eller om det behövs nya redskap.

Nordliga medlemsländer som Tyskland, Holland och Finland vill att man i första hand ska använda sig av befintliga verktyg som den gemensamma krisfonden ESM.

En grupp sydliga medlemsländer med Frankrike, Italien och Spanien i spetsen vill i sin tur gå ett steg längre och utfärda gemensamma obligationer för euroländerna för att trygga utlåningen för de värst drabbade länderna.

Alla påverkas av kris i Sydeuropa

EU:s regeringschefer som diskuterade frågan för två veckor sedan lyckades inte enas om en väg framåt. Nu börjar det vara bråttom med att hitta en lösning.

- Vi behöver stark europeisk solidaritet och ett tecken på att länderna kan samarbeta i denna svåra situation, säger Guntram Wolff som leder den ekonomiska tankesmedjan Bruegel i Bryssel.

Det sista vi behöver är en ekonomisk kris som utvecklas till en kris inom euroområdet med varaktiga följder för det europeiska projektet― Guntram Wolff, Bruegel

Wolff befarar att euroländer som Italien och Spanien inte kommer att klara av att stimulera ekonomin i tillräckligt stor utsträckning utan utomstående hjälp.

Det här borde inte enbart oroa de värst drabbade länderna utan även nordeuropeiska länder som har det bättre ställt.

- Det sista vi behöver är en ekonomisk kris som utvecklas till en kris inom euroområdet med varaktiga följder för det europeiska projektet.

Guntram Wolff
Guntram Wolff leder tankesmedjan Bruegel i Bryssel. Guntram Wolff Bild: Anna Karismo / Yle Guntram Wolff

Vilja till kompromiss behövs

Behovet av stimulans är enormt. Utöver de närmare 1 000 miljarder euro som Europeiska centralbanken ECB lovat sätta i rörelse behövs ytterligare 1 000 miljarder euro mer uppskattar Wolff.

- Om vi förlitar på att alla länder ska låna pengar från obligationsmarknaden individuellt med ECB som sista låneinstans så är det inte tillräckligt.

För att en kompromiss ska vara möjlig måste bägge parter visa flexibilitet.

Det går varken att hänga upp sig på moraliska dubier över gemensamma skulder eller krav på permanenta inkomstöverföringar mellan medlemsländerna.

Sanna Marin samtalar med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid EU-toppmötet i Bryssel.
Finland och Tyskland motsätter sig gemensamma europeiska skuldebrev. Sanna Marin samtalar med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid EU-toppmötet i Bryssel. Bild: OLIVIER HOSLET Sanna Marin,Angela Merkel

Misstag av Frankrike att ta parti

Enligt Wolff var det ett misstag av Frankrike att kräva gemensamma coronabonder tillsammans med åtta sydeuropeiska länder.

Han säger att detta kom som en chock för Berlin och ett reaktionerna i Tyskland varit därefter.

- Om jag var tysk förbundskansler skulle jag undvika att göra något som ser ut att bli början på en bestående fiskal union.

- Vi är inte politiskt redo för permanenta överföringar (mellan medlemsländerna). Därför tror jag man måste enas om något temporärt som är specifikt för coronakrisen.

Samtidigt kommer euroområdet inte att klara sig utan någon form av gemensam utlåning, påpekar Wolff.

Han lyfter fram ett franskt förslag om en öronmärkt räddningsfond som en möjlig kompromiss.

Laddade termer försvårar debatt

Till en del handlar diskussionen om de termer som används. Ordet "euroobligation" är ett rött skynke i Nordeuropa.

I Sydeuropa vill man i sin tur inte förknippas med krisfonden ESM efter de tuffa reformer som bland annat Grekland och Spanien tvingades genomföra inom ramen för räddningsprogrammen efter finanskrisen.

- Vi borde försöka undvika dessa polariserande termer, säger Wolff.

Överlag är positionerna inte så låsta som det kan framstå, hävdar Wolff. I Tyskland förs exempelvis en nyanserad debatt om olika alternativ för att lösa krisen.

- I slutändan vet tyskarna att det kommer att krävas att man slår samman resurser.

PR-katastrof fick Nederländerna att tänka om

Nederländerna hör vid sidan om Tyskland till de länder som motsatt sig europeiska coronaobligationer.

Vid eurogruppens senaste möte rörde landets finansminister Wopke Hoekstra upp känslor genom att fråga sig varför en del länder inte har tillräckligt med utrymme att manövrera i svåra ekonomiska tider.

Efter en kritikstorm fick Hoekstra krypa till korset och be om ursäkt för bristande empati och för att inte tillräckligt tydligt ha uttryckt att Nederländerna också är berett att hjälpa.

Då vi ser våra sjukhus översvämmas av av sjuka människor i behov av intensivvård kommer vi kanske att se över våra positioner

Enligt Wolff har man i Nederländerna insett att uppfattningen om bristande solidaritet inte enbart är en pr-katastrof för landet utan också något som försvagar Nederländernas position i Europa överlag.

Allmänt tror Wolff att attityderna i Tyskland, Nederländerna och Finland kan ändra i takt med att coronapandemin framskrider.

- Då vi ser våra sjukhus översvämmas av av sjuka människor i behov av intensivvård kommer vi kanske att se över våra positioner och börja som något som är möjligt och nödvändigt.

Läs mera:

Coronakrisen kan tvinga eurozonen att välja mellan ökad solidaritet och sönderfall

Både USA:s utsatthet och eurons framtid oroar när coronaviruset tvingar världens länder att öka sin skuldsättning.

Läs mera:

Kommentar: Det ställs stora krav på EU i tider av kris – men det är vi medborgare som sätter gränser för vad unionen kan göra

EU är precis så starkt eller svagt som medlemsländerna och vi medborgare vill att unionen ska vara, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

Läs också