Hoppa till huvudinnehåll

Kommunerna kämpar för att har råd med sin service och vädjar till staten: "Permitteringar är den sista utvägen"

Två rader av kommunvapen i olika färger hänger på en vägg. De går mot mörker i slutet av väggen.
Kommunerna lever i ovisshet och efterlyser klara bud från staten. Två rader av kommunvapen i olika färger hänger på en vägg. De går mot mörker i slutet av väggen. Bild: Lehtikuva vapen (heraldik),kommunvapen

I Finlands drygt 300 kommuner håller pengarna på att ta slut. Hälsovårdspersonalen arbetar för högtryck, medan många andra sektorer sköts på distans eller har stängt helt och hållet.

Det här gör att behovet av och risken för permitteringar är stor.

- Vi är oroliga inte bara för samarbetsförhandlingar och permitteringar, utan för den ekonomiska situationen överhuvudtaget på kommunfältet. Permitteringar är den sista utvägen kommuner väljer att ta till för att klara coronakrisens ekonomiska effekter, säger Ida Sulin direktör för svenska ärenden vid Finlands Kommunförbund.

Läget är absolut värst för de kommuner som gick in i den här coronakrisen med en svår ekonomisk situation från tidigare.

På kartan kan du se vilka kommuner som planerar permitteringar. Av 35 kommuner i Svenskfinland, förutom Åland, planerar 16 permitteringar och 10 har inlett samarbetsförhandlingar.

Karta som visar vilka kommuner som planerar permitteringar.
Kartan visar vilka kommuner som planerar eller redan har inlett samarbetsförhandlingar Karta som visar vilka kommuner som planerar permitteringar. Bild: Petter West / Yle permittering,Coronavirusutbrott 2019-2020,Svenskfinland,kommunal ekonomi

Små kommuner kan vara smidigare

Man kan inte säga om det är små landsbygdskommuner eller stora städer som är värst utsatta. De de små kommunerna kan ha en mer agil förvaltning, med möjligheter att omplacera personer mer effektivt.

Å andra sidan kan de stora städerna klara av det ekonomiska trycket en längre tid.

Ida Sulin
Ida Sulin från Kommunförbundet oroar sig för kommunernas framtid. Ida Sulin Bild: yle/Anna Dönsberg kommun,Ida Sulin

Det som kommunerna och Kommunförbundet hoppas på är att staten så snabbt som möjligt ska ge klara och tydliga besked om med vilken summa man kommer att stöda kommunerna och när de pengarna finns att tillgå.

- Det är kommunerna som bär ansvaret för att reda upp mycket av den här krisen. De bär sjukvården, och kommunerna håller på att falla under trycket. De behöver få information om när en ekonomisk ersättning kan komma, säger Sulin.

Krisen har visat på brister

Det kommer en tid också efter den här pågående krisen, när det blir dags att fundera på förhållandet mellan kommun och stat och beredningen av vissa åtgärder.

- Vi behöver tydligare kommunikation, möjligheter till snabbare åtgärder och en bättre helhetssyn från statens sida, säger Ida Sulin.

För förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL, är situationen den att en del av medlemmarna, de inom hälsovården, har jobb övernog. Medan andra, till exempel kultursektorn, har fått se sina arbetsplatser stängas.

Sannolikheten är att en stor del av även de kommunalt anställda berörs genom permitteringar eller avbrott i löneutbetalningen.

Majoriteten av kommunerna berörs

Det finns över 300 kommuner och enligt arbetsgivarsidans uträkningar planerar en bra bit över 200 kommuner samarbetsförhandlingar. De kommunerna har totalt sett över 260 000 anställda.

Men det berör inte alla, utan främst dem som jobbar på enheter som stängts ned som daghem och bibliotek. Också skolanställda som inte ger undervisning digitalt berörs.

En man med glasögon. Han heter Håkan Ekström.
Håkan Ekström på JHL ser kommunerna som brandmurar mot kriser. En man med glasögon. Han heter Håkan Ekström. Bild: JHL Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena,fackförbund,Raseborg,håkan ekström

Personal för andra uppgifter

- Inom JHL förespråkar vi att man tar det lugnt i det här skedet och utreder personalbankstänket. Man kunde föra över personer till stödåtgärder, som skulle möjliggöra en tryggare service för äldre som bor hemma, säger Håkan Ekström branschchef för JHL.

- Vi anser att kommunerna fungerar som en brandmur i den här situationen. Brandmurens uppgift är att upprätthålla centrala delar av den verksamhet som de finländska medborgarna behöver, säger Ekström.

Den kommunala ekonomin hamnar i blåsväder när skatteintäkterna ger vika samtidigt som kostnaderna skjuter i höjden. Det kan man inte lösa på annat sätt än via statliga åtgärder.

Så snabbt som möjligt borde den kommunala sektorn få klarhet i på vilket sätt staten stöder enskilda kommuner för att de ska klara den centrala roll de har när det gäller upprätthållandet av samhällsservice.

Läs också