Hoppa till huvudinnehåll

Majoriteten av riksdagsledamöterna vill inte tumma på klimatmålen trots coronakrisen

nuoria osoittamassa mieltään eduskuntatalolla
Klimatdemonstration framför riksdagen i september 2019. Klimatdiskussionen har överskuggats av coronakrisen. nuoria osoittamassa mieltään eduskuntatalolla Bild: Marja Väänänen / Yle klimatstrejk,klimatförändring,demonstrationer

De flesta riksdagsledamöterna är för fortsatta åtgärder mot klimatförändringen trots att coronaepidemin sätter käppar i ekonomins hjul. Det visar en enkät som Yle har gjort.

SDP, Gröna och Vänsterförbundet mest eniga i sina svar från regeringspartierna medan Sannfinländarna är den mest sammansvetsade oppositionsgruppen.

Regeringar runt världen har stängt stora delar av ekonomin i sina försök att sakta ner spridningen av coronaviruset.

Samtidigt verkar miljöeffekterna åtminstone på kort sikt ha varit positiva: de globala utsläppen har minskat och lokalt har miljön återhämtat sig på många ställen.

Till exempel koldioxidutsläppen som härstammar från Kina minskade under februari med 25 procent och vattnet i Venedigs kanaler är klarare än i mannaminne.

Nu debatteras också om det globala ekonomiska systemet är kompatibelt med målsättningen att bekämpa klimatförändringen.

Frågan är också om klimatmålen kan förenas med en snabb omstart av ekonomin.

Dels handlar det om ifall de investeringar som ännu behövs går att göra eftersom pengarna tryter, och dels är frågan om en rivstart av ekonomin i sig själv betyder att man oundvikligen återgår till den miljöbelastning som utmärkte tiden före coronaviruset.

Inte svartvitt

Också Finlands regering har bundit sig vid en hel rad klimatmålsättningar.

För att utreda var riksdagsledamöterna står i frågan frågade Yle ledamöterna hur de ställer sig i frågan om klimatmål.

Ett pajdiagram som visar att av 124 ledamöter svarade 49 stycken ja, 57 stycken nej och 15 sa att de inte vet svaret på frågan om regeringen borde tona ner sina klimatmål på grund av coronakrisen.
Av 124 ledamöter svarade 49 stycken ja, 57 stycken nej och 15 sa att de inte vet. Ett pajdiagram som visar att av 124 ledamöter svarade 49 stycken ja, 57 stycken nej och 15 sa att de inte vet svaret på frågan om regeringen borde tona ner sina klimatmål på grund av coronakrisen.

Enkäter kan ge en något svartvit bild av verkligheten och en del ledamöter vill inte ställa de två frågorna mot varandra.

Iiris Suomela från de Gröna motiverar sitt svar genom att säga:

- Klimat och ekonomi står inte mot varandra. Tvärtom, nu är det viktigt att mänskligheten så bra som möjligt är beredd på att svara på kommande kriser som till exempel effekterna av klimatförändringen.

- Det är inte hållbart att bygga välfärdsstatens grund på fossila bränslen och därför är det livsviktigt att en minskning av utsläppen utgör en central del av att reparera det ekonomiska systemet.

Iiris Suomela
Iiris Suomela från De gröna tycker det att ekonomi och klimat inte är motparter. Iiris Suomela Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Gröna förbundet,Iiris Suomela

Också Eva Biaudet från SFP hör till dem som betonar att den ekonomiska återuppbyggnaden bör kopplas ihop med kampen mot klimatförändringen.

- Nej, vi kan inte tona ned klimatmålen. Tvärtom bör vi även vid uppbyggandet av ekonomin efter krisens värsta botten, noga se till att åtgärderna stöder klimatmålen.

- Både corona och klimatuppvärmningen hotar vår existens - det hjälper inte att blunda för någondera.

"Viktigast att hantera coronakrisen"

Sandra Bergqvist, en av SFP:arna som svarat att målsättningarna bör tonas ner, motiverar sitt svar på följande sätt.

- Det viktigaste just nu är att hantera coronakrisen. Naturligtvis är klimatmålen enormt viktiga, men just nu handlar allt om att rädda människors liv och hälsa.

Socialdemokraten Kim Berg från Vasa valkrets som svarade att målsättningarna bör omprövas tycker det är viktigt att man nu sköter den akuta krisen.

De ekonomiska effekterna tvingar fram en förändring.

- Det är helt säkert att bland annat de ekonomiska förlusterna är i en sådan klass att alla regeringsprogrammets målsättningar måste granskas på nytt.

Porträtt på Sandra Bergqvist.
Sandra Bergqvist, SFP, säger att det viktigaste nu är att rädda liv. Porträtt på Sandra Bergqvist. Bild: Nina Smeds Ålands Radio och TV Sandra Bergqvist

Nio ledamöter från regeringspartierna svarade jakande på frågan, det vill säga de vill att målsättningarna sätts på is.

Av dem representerar 5 Centern, 2 Svenska riksdagsgruppen och 2 SDP. Det är också 5 Centerpartister, två SFP:are och en SDP:are som svarat att de inte vet.

Det är ändå fortfarande 23 socialdemokrater, 14 gröna, 7 från Vänsterförbundet och 4 från Svenska riksdagsgruppen som svarat att de fortfarande håller fast vid regeringens målsättningar.

Eniga sannfinländare

Bland det ledande oppositionspartiet Sannfinländarnas riksdagsledamöter är det 27 stycken som anser att klimatmålen bör omprövas medan två svarade nej.

Av de två som svarade nej anser ändå Jussi Wilhonen i sina motiveringar att hela regeringsprogrammet “förlorat sin betydelse”.

 Perussuomalaisten puheenjohtaja Jussi Halla-Aho.
Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho hoppas corona leder till att produktionen och jobben flyttar närmare Finland. Perussuomalaisten puheenjohtaja Jussi Halla-Aho. Bild: Sasha Silvala / YLE Jussi Halla-aho,Sannfinländarna,riksdagen,invandring

Partiet har konsekvent profilerat sig som en kritiker av klimatåtgärderna, så svaren är knappast överraskande.

Partiets ordförande Jussi Halla-aho motiverar sin åsikt

- Regeringens prioritet under och efter krisen bör vara att försvara finländskt arbete, industri och företagande. Det finns inte plats för världsförbättrarpolitik.

- Som tur är har coronakrisen på global nivå också minskat på resandet och transporter och har därmed påverkat positivt på utvecklingen av utsläpp. Det är skäl att försvara de här målsättningarna också efter krisen genom att flytta produktion från Asien till Europa.

Bland Samlingspartiets grupp finns det tio ledamöter som är beredda att ge avkall på klimatmålsättningarna.

Heikki Autto från Lappland vill till exempel att Finland borde flytta fokus från de nationella målen till globala målsättningar.

Helsingforsaren Ben Zyskowicz hör däremot till dem som anser att målsättningarna inte bör ändras och påpekar att krisen “i någon mån kan underlätta gällande hur klimatkrisen avancerar."

Eva Biaudet och Mats Löfström från Svenska riksdagsgruppen svarade på frågan efter utsatt tid, vilket betyder att den finskspråkiga artikelns siffror kan avvika från denna artikel.

Svar på frågan Borde regeringen tona ner på sina ambitiösa klimatmål på grund av coronavirusepidemin och den ekonomiska krisen? enligt parti:

Nej:

  • SDP: 23
  • Sannfinländarna: 2
  • Samlingspartiet: 7
  • Centern: 2
  • Gröna: 14
  • Vänsterförbundet: 7
  • SFP: 4

Ja:

  • SDP: 2
  • Sannfinländarna: 27
  • Samlingspartiet: 10
  • Centern: 5
  • SFP: 2
  • Kristdemokraterna: 3

Vet ej:

  • SDP: 1
  • Samlingspartiet: 6
  • Centern: 6
  • SDP: 1

Läs också

Klimat