Hoppa till huvudinnehåll

Antalet svenskspråkiga Sibbobor förväntas öka rejält - kommundirektör Grannas: Det skulle vara väldigt fint om det faktiskt är så

Mikael Grannas.
Mikael Grannas hoppas på att prognosen ska stämma. Mikael Grannas. Bild: Yle/Mikael Kokkola Sibbo,Mikael Grannas,sibbostrand

Sedan 1990-talet har antalet svenskspråkiga Sibbobor stadigt minskat, men nu ska trenden svänga. Det här åtminstone enligt Folktingets och tankesmedjan Magmas nya befolkningsprognos.

I vissa kommuner minskar antalet svenskspråkiga, i andra blir de fler. Sammanlagt förväntas antalet finlandssvenskar öka med cirka 1800 personer fram till 2040.

Sibbo är en av kommunerna där ökningen syns mest: den svenskspråkiga befolkningen väntas växa med 28 procent fram till 2040.

- Det skulle ju vara väldigt fint om det faktiskt är så. Sibbo har ju de senaste åren varit bland de procentuellt snabbast växande kommunerna. På det sättet kan det mycket väl vara att det finns en gnutta sanning i det. Samtidigt, om man ser på det gångna årtiondet, så har det ju sett lite annorlunda ut, säger Sibbos kommundirektör Mikael Grannas.

Mellan 2010 och 2019 har antalet svenskspråkiga Sibbobor minskat med cirka 300 personer samtidigt som antalet finskspråkiga har ökat med 2600 och antalet invandrare har ökat med över 700 personer.

- Så vi har ju nog haft en minskning hela tiden. Om man ser på barnantalet så har mängden svenskspråkiga barn fallit med två tredjedelar under de senaste fem åren. Det skulle vara fint om det gör en större vändning mot det bättre, säger Grannas.

Det här syns också i Statistikcentralens siffror som professor Jan Saarela använder i befolkningsprognosen: mellan 1990 och 2018 minskade antalet svenskspråkiga Sibbobor med 10 procent.

Levande tvåspråkighet lockar

Nu förväntas alltså trenden svänga. År 2018 var 6611 Sibbobor svenskspråkiga, fram till år 2040 förväntas antalet ha ökat med 1819 personer till 8430 svenskspråkiga Sibbobor.

- De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är åldersstrukturen och intern migration. Kommuner med en förmodat stor inflyttning och ung befolkning är de som överlag förväntas öka sin svenskspråkiga befolkning, säger Jan Saarela.

Om fler svenskspråkiga flyttar in i kommunen så kan också de svenskspråkiga tjänsterna utökas, enligt Grannas.

Närbild på en staty av en varg.
I framtiden kan allt fler Sibbovargar vara svenskspråkiga. Närbild på en staty av en varg. Bild: Yle/Rebecka Svedberg Sibbo,rondeller,invigning,statyer,vargrondellen

Han är nöjd över att kommunen redan nu har heltäckande svensk service och tror att en levande tvåspråkighet kan locka svenskspråkiga personer att bli Sibbobor.

- Det har vi nog hoppats på och utgått ifrån. Nog har det ju kommit en hel del inflyttning, säger Grannas.

Enligt Grannas har cirka 20 procent av de nyinflyttade Sibboborna varit svenskspråkiga.

- Men den svenskspråkiga befolkningen är klart äldre än den finskspråkiga, säger Grannas.

Invandrarbarn lär sig oftare finska

Både antalet och andelen personer med annat modersmål än svenska eller finska kommer också att öka. För svenskans del är det en ganska viktig fråga huruvida en del av de här immigranterna lär sig finska eller svenska.

- Vi har en skola som har så kallade förberedande klasser för invandrarbarn som inte klarar sig ordentligt på finska eller svenska. Den finns i Nickby och är en finsk skola, så de integreras säkert huvudsakligen mer mot det finska hållet, säger Grannas.

Det här är en volymfråga.

- Om det skulle finnas mer invandrare så skulle situationen vara annorlunda. Med den barnmängd vi har så räcker det ungefär till en klass i en lågstadieskola, säger Grannas.

För vuxna finns det ett brett utbud av språkkurser både i finska och svenska på medborgarinstitutet.

Befolkningsanalysen kan läsas på Magmas och Folktingets webbplatser.

Läs också