Hoppa till huvudinnehåll

De papperslösa är utsatta i coronatider - många människor i samma hushåll ökar riskerna

Stetoskooppi sairaanhoitajan kaulassa.
Vården för papperslösa ser annorlunda ut på grund av coronaläget. Stetoskooppi sairaanhoitajan kaulassa. Bild: Karoliina Simoinen / Yle social- och hälsovårdsreformen (sote),sjukhus,vårdbranschen,sjukvård,närvårdare,Sjuksköterska,patienter,Stetoskop

Hälsovården för papperslösa har omorganiserats i och med coronakrisen. Vanligtvis brukar papperslösa kunna få vård via Global Clinic runt om i Finland. Men kliniken är nu stängd och de papperslösa i bland annat Åbo och Helsingfors ska vända sig till vården i den offentliga sektorn.

Vid Global Clinic får de papperslösa många olika typer av vård och ingen ombeds identifiera sig. På grund av coronaläget ger kliniken nu bara rådgivning via telefon och e-post.

- Nu när kliniken är stängd så har offentliga sektorn gjort upp en plan som tryggar vården. Tanken är att inte lämna en riskgrupp, som riskerar att bli smittade och sprida smittan, utanför vården och samhället, säger säger Minna Saunders som arbetar med flyktingar och papperslösa i Åbo.

Hon arbetar som verksamhetsledare vid Vita bandet och som projektledare för Alla kvinnors hus.

En svartvit bild på Minna Saunders. Hon har en långrandig jacka med en knapp på. Knappen har texten Olet tärkeä.fi.
Minna Saunders berättar att offentliga sektorn i Åbo nu erbjuder också annat än akutvård för papperslösa. En svartvit bild på Minna Saunders. Hon har en långrandig jacka med en knapp på. Knappen har texten Olet tärkeä.fi. Bild: privat papperslösa,Åbo, Ljusdals kommun,Vita bandet

Varje kommun bestämmer själv om papperslösa ska få tillgång till annat än akutvård

Men alla papperslösa kan inte få nödvändig vård via den offentliga sektorn, utan det är upp till varje kommun att själv bestämma om papperslösa ska få tillgång till annat än akutvård.

- Kommunerna väljer själva hur de gör. Det skulle vara viktigt att de papperslösa fick nödvändig vård via den offentliga sektorn i alla kommuner, på samma sätt som det nu är i Helsingfors. Det är också viktigt att personalen vet hur de ska sköta papperslösa patienter, säger Meri Korniloff som är koordinator vid Global Clinic.

Men den offentliga sektorn har vissa svårigheter att ta emot papperslösa.

- Vi har märkt att det måste finnas någon som kan systemet, vet vad den papperslösa har rätt till och som kan tillräckligt med finska för att människan ska få den service den ska få. Någon som hjälper till så att den papperslösa vågar gå dit, säger Minna Saunders.

Papperslösa litar inte alltid på myndigheter

Minna Saunders säger att alla papperslösa inte vågar uppsöka vård.

- Av olika anledningar vågar inte papperslösa alltid uppsöka vård. Det kan handla om en misstro mot myndigheter och den papperslösa kan ha dåliga erfarenheter av myndigheter från hemlandet, säger Minna Saunders.

I Finland har hälsovården tystnadsplikt och kan inte lämna ut papperslösa till till exempel Migrationsverket.

- De kan vara rädda att bli skickade ur landet, och det kan påverka benägenheten att uppsöka vård, säger Meri Korniloff.

Enligt Korniloff är det också viktigt att man kan få vård utan att vara rädd för en stor räkning.

- Det som jag ser som största problemet är att det är svårt att navigera och hitta till servicen. För att den ska fungera måste alla anställda som papperslösa kommer i kontakt med vara medvetna om den här klientgruppen, säger Minna Saunders.

Sjukskötare går i en sjukhuskorridor. Man ser bara fötter och ben.
Det skulle vara viktigt att också papperslösa vågar uppsöka vår via offentliga sektorn. Sjukskötare går i en sjukhuskorridor. Man ser bara fötter och ben. Bild: Karoliina Simoinen / Yle social- och hälsovårdsreformen (sote),sjukhus,vårdbranschen,sjukvård,närvårdare,Sjukskötare (YH),patienter

Boendesituation kan vara en risk

Hur de papperslösa bor kan påverka risken för smittspridning.

- Om de lever tätt in på varandra i en stor familj så ökar det riskerna. I asylboenden finns det delade kök och delade toalettutrymmen, men där finns i alla fall personal som kan ge instruktioner och information, säger Minna Saunders.

Meri Korniloff är inne på samma linje.

- Om marginaliserade grupper som bostadslösa och papperslösa inte har information om hur de ska skydda sig själva eller inte kan distansera sig från andra för att man bor med en kompis så innebär det förstås en risk, säger Korniloff.

Hon betonar att det är viktigt att man nu kan lita på att man har möjlighet till vård och att det finns instruktioner på eget språk och om hur de kan skydda sig själva och andra.

Minna Saunders tillägger att papperslösa själva är en riskgrupp.

- De har traumatiska händelser bakom sig, de har varit utanför hälsotjänster en längre tid och de mår dåligt. Det kan få katastrofala följder om de faktiskt insjuknar.

"Tillfälligt uppehållstillstånd för alla skulle förbättra situationen"

En sak som skulle förändra läget och till exempel kunna göra att människor faktiskt vågar uppsöka vård är ett tillfälligt uppehållstillstånd.

- I Portugal har man gett tillfälliga uppehållstillstånd. På det här sättet skulle vi kunna säkerställa att ingen blir utanför vården och att de papperslösa faktiskt vågar uppsöka vården, säger Saunders.

Hon tycker att något liknande skulle vara det bästa sättet att säkerställa allas säkerhet.

- Det här frågan om människor i en väldigt utsatt situation.

Läs också