Hoppa till huvudinnehåll

Svenskfinland väntas inte krympa utan växa något fram till 2040 - invandringen kan ha stor betydelse

kauniainen
Grankulla är en av de kommuner där de svenskspråkiga tros bli fler. kauniainen Bild: Antti Lähteenmäki/YLE Grankulla,Grani

Den svenskspråkiga befolkningen väntas öka med ett par tusen personer fram till 2040, visar en prognos som publiceras av tankesmedjan Magma och Folktinget.

Professorn i demografi vid Åbo Akademi Jan Saarela har utgående från en analys av utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990-2018 gjort en riktgivande befolkningsprognos på kommunnivå fram till 2040.

Ökningen beräknas vara störst på Åland där den svenskspråkiga befolkningen kommer att växa med 17 procent eller nästan 4 400 personer.

Andra stora vinnare tros bli Sibbo (28%), Grankulla (18%), Larsmo (16%) och Åbo (14%).

Det finns många förlorare

De kommuner som ser ut att tappa befolkning är Hangö (-26 %), Pyttis (-16 %), Kristinestad (-16 %), Kaskö (-14 %), Lovisa (-13 %), Lappträsk (-13 %), Kimitoön (-12 %),
Raseborg (-12 %), Lojo (-10 %) och Korsnäs (-10 %).

- De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är åldersstrukturen och intern migration. Kommuner med en förmodat stor inflyttning och ung befolkning, såsom på Åland, är de som överlag förväntas öka sin svenskspråkiga befolkning, säger Jan Saarela.

De förmodade förlorarna är många kommuner på fastlandet som inte gränsar till en större stad, speciellt om de har en ogynnsam åldersstruktur och en förmodat stor utflyttning.

Immigrationen en viktig fråga

Den stora omvälvningen enligt Saarela kommer ändå att bli att de med ett annat modersmål än finska eller svenska kommer att bli fler.

- Det är ofrånkomligt att den språkliga verkligheten förändras på många plan i Svenskfinland. Huruvida en del av immigranterna integreras på svenska eller på finska, som nu nästan uteslutande är fallet, är en viktig fråga för Svenskfinland.

Befolkningsanalysen kan läsas på Magmas och Folktingets webbplatser.

Läs också