Hoppa till huvudinnehåll

"Ur djurens perspektiv är det här bara bra"

Både djuren och luftkvaliteten tackar coronaviruset

Det exceptionella läget har försatt oss människor i en prekär situation och vållar oss en hel del problem och utmaningar. Men djuren och naturen tackar och tar emot. Också luftkvaliteten har förbättras då människor i högre grad stannar hemma.

Människor uppmanas att stanna hemma. Med undantag för vardagsmotion till exempel ute i naturen.

Människor rör sig ute i naturen i större utsträckning än tidigare. Att gå ute i skogen är bra för hälsan, men har du tänkt på hur det påverkar naturen och djuren?

Bernt Nordman är verksamhetsledare på Natur och Miljö. Han gläder sig åt att så många människor nu rör sig ute i naturen, men säger att man måste fundera på hur man beter sig.

- Jag tycker det är jättebra att folk är ute och jag uppmuntrar människor att vara det nu när vårsolen börjar lysa.

Nordman upplever ändå att det kan ha en effekt på naturen om många människor i allt större utsträckning vistas till exempel på de populära friluftsområdena i Finland.

- Kanske också de, som vanligtvis inte brukar röra sig i naturen, nu upptäcker den. Då kan det ju förstås bli problem om man inte är varsam.

Gå ute i naturen, men bete dig

- Våren innebär häckningstid för fåglar och många däggdjur får ungar nu. Det betyder att djuren är särskilt känsliga för störningar. Vissa fåglar har sina bon på marken och det är viktigt att inte störa dem, säger Nordman.

Allra först vill Nordman därför påminna om att om man är ute med en hund så ska den vara kopplad.

kvinna med en liten vit hund i koppel. Kvinna har ryggen till. Går i solsken i en skogsglänta. Vitsippor, vår.
Håll hunden kopplad, säger Nordman. kvinna med en liten vit hund i koppel. Kvinna har ryggen till. Går i solsken i en skogsglänta. Vitsippor, vår. Bild: Tiina Grönroos / YLE Hundar,Koppel,Ordningslagen (Finland),jaktlag,häckning,Karis,Västnyland,hund,ruvning,karin svahnström

Det andra är att om man stöter på djur med ungar eller djur som är extra skygga eller vill försvara sig eller andra, så ska man dra sig tillbaka och inte störa.

Men det är nog hunden som stör mer än människan skulle han ändå påstå.

Så om jag vill gå omkring i skogen och vill ta lite frisk luft så förstör jag egentligen ingenting?

- Nej, väldigt lite. Vi ska också komma ihåg allemansrätten. Om man bara går i skogen, så förstör man ingenting bara man ser var man sätter foten.

Även om människor nu under flera månader kommer att vistas i naturen i större utsträckning, tror han inte att det kan få långsiktiga konsekvenser.

- Just nu kan jag inte se sådana scenarier. Det är klart att det nu under de senaste veckorna har varit väldigt mycket människor på de så att säga kändaste platserna i till exempel huvudstadsregionen som Noux och då kan det uppstå lite slitage.

Nordman vill ändå uppmuntra människor att i första hand upptäcka närområden.

- Det finns väldigt många dolda juveler i vårt land. Man behöver inte ta sig till de stora nationalparkerna i Finland, säger Nordman.

Trots allt är Finland så glest befolkat och natur- och vattenmiljöerna är så stora att fem till sex miljoner människor knappast klarar av att enbart genom att röra sig ställa till med så stora problem.

Fast du beter dig, kanske djuren inte gör det

Enligt Nordman kan djuren börja bete sig annorlunda på motorvägar då biltrafiken minskar.

Trafikerade vägar fungerar som hinder för djurens rörelse. I och med att biltrafiken redan nu har minskat, så kan det hända att djuren rör sig mer på bilvägarna.

- Ur djurens perspektiv är det här bara bra, säger Nordman. Men inte för människan.

Man ska tänka på att djuren kan börja röra sig mer på vägarna, så de få som ännu kör kan i högre grad än tidigare råka ut för djur.

Så det finns skäl att vara extra uppmärksam på bilvägarna. Men hur är det i städer?

Stadsborna rör sig nu på friluftsområden, grönområden och stränder mer än tidigare, och fler människor kommer in på djurens område.

Kan det gå åt motsatt håll, det vill säga att djuren invaderar städerna?

- Jag tror inte det. Djur söker sig inte aktivt till urbana miljöer. Det finns en del djur som anpassat sig till livet i stan, men grundmekanismen är att djuren hellre vistas i sina naturliga livsmiljöer och de flesta håller sig hellre ute i större skogar, säger Nordman.

Tänk alltså på de här sakerna då du rör dig i skogen:

  • Håll dig till stigar.
  • Håll dig undan djur med ungar och häckande fåglar.
  • Om du har matsäck med, ta mat och skräp hem.
  • Har du hund, håll den kopplad!

Berndt Nordman ler framför en gran
Bernt Nordman tycker att det är bra att människor hittat till skogen i allt större utsträckning. Berndt Nordman ler framför en gran Bild: Iiris Mattsson Miljö och natur,berndt nordman

Luftkvaliteten har blivit bättre

En av de få, kanske till och med oväntade, goda effekterna coronaviruset hämtat med sig är minskningen av utsläpp i flera stora städer runt om i världen.

Coronaviruset har indirekt rensat luften på många ställen i världen.

Maria Myllynen är enhetschef i enheten för luftkvalitet i Helsingforsregionens miljötjänst (HRM). Hon säger att man redan nu kan se att luften också i Finland.

Särskilt luften i huvudstadsregionen har har blivit bättre på grund av minskad trafik. Men Myllynen säger att även om trafikmängden och utsläppen är låga, betyder det nödvändigtvis inte att luftkvaliteten är god.

- Det är vår och det finns mycket gatudamm i luften luften just nu. Det här gör att luften ändå är dålig i hela huvudstadsregionen, säger Myllynen.

- Det har ändå inget med coronaviruset att göra. Eftersom det inte var så mycket snö har dubbdäcken malt ner asfalten, som sedan förorsakar damm. Alla ska byta till sommardäck så fort som möjligt, påminner Myllynen.

Maria Myllynen tittar upp på en blå himmel
Maria Myllynen njuter av andningsluften, som är renare i år. Gatudammet gör ändå att luften har skadliga partiklar. Maria Myllynen tittar upp på en blå himmel Bild: Iiris Mattsson luftkvalitet,maria myllynen,

Det finns ändå en mindre mängd kväveoxider i luften, så på det sättet kan man ändå säga att luftkvaliteten är bättre.

Enligt HRM:s mätningsstation har utsläppen sjunkit med 30-40 procent jämfört med förra året.

Det är små partiklar som kan tränga in i både lungorna och blodomloppet, som gör andningsluften dålig.

Farliga partiklar av det här slaget kommer i synnerhet från vägtrafiken, men också industri och kraftverk. Men i år beror inte förbättringen av luftkvaliteten endast på effekter från coronaviruset.

- Människor har inte använt eldstäder lika mycket, eftersom vintern var förhållandevis varm. Från eldstäder kommer också finpartiklar som kan påverka andningsluften negativt, säger Myllynen.

Effekterna kommet troligen ändå att bli kortsiktiga. När trafiken är tillbaka kommer luften ganska säkert att gå tillbaka till det vanliga.