Hoppa till huvudinnehåll

Fastan har inte försvunnit, den har bara förändrats: "Vad vi fastar från speglar tiden vi lever i"

Godis som formar ordet nej
Den kristna fastan handlar inte bara om att avstå från mat. Godis som formar ordet nej Bild: Charlotte Winberg sötsaker,fasta,konsumtion,Skräpmat

Att avstå från någonting som man tycker om kan lätt avfärdas som jobbigt och onödigt. Varför skulle någon göra det frivilligt? Frågar man en präst eller en kostrådgivare så finns det ändå en del människor som fastar och som gör det helt av egen vilja.

- Genom att fasta kan vi skilja våra begär från våra egentliga behov, menar Daniel Nyberg som är präst vid Grankulla svenska församling.

Just nu är fastan aktuell inom församlingar runtom landet då kyrkoårets längsta fasta som bäst pågår; den 40 dagar långa påskfastan, som sträcker sig från askonsdag till påskdagen.

Fastän fastetiderna inte nödvändigtvis märks av i form av omfattande förändringar i samhället så berättar Nyberg att det inom församlingen märks av.

Präst Daniel Nyberg
Enligt Daniel Nyberg, präst vid Grankulla svenska församling, har den kristna fastan inte försvunnit, utan bara ändrat skepnad. Präst Daniel Nyberg Bild: Charlotte Winberg präster,påsk,Daniel Nyberg,Grankulla svenska församling

Den moderna kristna fastan handlar inte om att välja bort alla måltider under 40 dagars tid, i likhet med andra religioners fastor.

De kristna som fastar kan själva anpassa fastan enligt sina egna önskemål, men fastan anpassar sig också efter rådande situation, påpekar Nyberg.

- Vad vi fastar från speglar den tid vi lever i. När vi har haft det bra ställt med mat och det funnits mycket gott att tillgå så har vi fastat från det, medan det i dag är exempelvis skärmtid som många väljer att avstå från.

Det kan också vara att exempelvis avstå från onödigt socker, fett, rött kött, internetshopping, sociala medier, räknar Nyberg upp.

Avstå från något för att göra plats för något annat

Nyberg berättar att den kristna fastans huvudsakliga syfte är att bena ut vad som egentligen är viktigt i ens liv och att stärka sin gudsrelation.

Genom att välja bort någonting som kan uppta mycket tid, tankekraft eller energi ska man få mera tid över till eftertanke och reflektion för att komma närmare sig själv och Gud.

"Vad är det jag vill ha och vad är det jag behöver", är den fråga som han ställer sig själv och sina församlingsmedlemmar i dessa fastetider.

- Hur vi fastar är inte det viktigaste, utan vad vi får ut av den, säger Nyberg.

Alla fastar av olika orsaker

"Jag behöver en resa, jag behöver en ny telefon" är några av de saker som man ofta kan höra i dagens samhälle.

- Många gånger vill vi åka på en resa, men är det verkligen ett behov? Det är någonting som man kan fråga sig, säger Nyberg.

Strand på Kiribati
Drömmen om en solig strandsemester kan tyckas vara ett livsviktigt behov under Finlands långa och mörka vintrar. Strand på Kiribati Bild: imago stock&people/ All Over Press Kiribati,Stilla havet,palmer,badstränder,Strand,hav,semester,sandstränder,olycka

- Det finns en skillnad mellan behov och vilja, poängterar Nyberg.

Äta bör man, annars ...

Utanför kyrkan ökar intresset för att fasta genom att välja bort måltider, berättar sociolog och kostrådgivare Cecilia Portnoj, som har sett att fastande av hälsoskäl har ökat under de senaste åren.

- Jag upplever att det handlar om att vilja uppnå en känsla av lätthet, både fysiskt och psykiskt, säger hon.

Svartvit bild på kostrådgivare
Kostrådgivare Cecilia Portnoj berättar att intresset för periodisk fasta har ökat. Svartvit bild på kostrådgivare Bild: Cecilia Portnoj kostrådgivning

Bland de fastare som Portnoj kommer i kontakt med genom sitt yrke är den periodiska fastan den vanligaste. Det vill säga att man fokuserar sitt matintag till en del av dagen.

- Under de senaste åren har periodisk fasta ökat rejält, säger Portnoj men påpekar att utgångsläget då för några år sen var väldigt få och att det inte ändå handlar om någon boom, åtminstone bland hennes kundgrupper.

Utöver periodiska fastor förekommer även vätskefastor och de mer extrema vattenfastorna bland de personer som Portnoj möter i sitt arbete. De fastar inte någon särskild tid på året, men det finns några undantag.

- Efter julledigheterna och sommarlovet börjar fler prata om att fasta och göra en detox av något slag.

Fördelar med att fasta

Hälsofördelarna av en fasta kan vara flera, förutsatt att den görs rätt, att man förbereder sig ordentligt innan och försiktigt trappar upp ätandet efter fastan.

Men hur kan det vara hälsosamt att lämna bort den livsviktiga maten?

- Kroppen har reserver som kommer till användning när man fastar och en längre fasta ger tid för hela kroppens celler att förnya och reparera sig, samtidigt som matsmältningen får en paus, säger Portnoj och hänvisar till studier som har visat en rad positiva effekter som uppstått under periodisk fasta.

Genom att fasta kan man också ge sinnet en paus, genom att man fokuserar på annat än mat och att planera sina nästa måltider.

- Det kan vara bra att få perspektiv för att reflektera över sina matvanor och sitt ätbeteende, säger Portnoj.

Hon är ändå noggrann med att påpeka att hon inte rekommenderar fasta för alla. Och speciellt inte att leva på vatten i 40 dagar.

- Jag har inte träffat någon som har utfört en 40 dagar lång vattenfasta, utbrister Portnoj.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes