Hoppa till huvudinnehåll

Världens sötaste påskkycklingar finns i Västanfjärd - i en vecka. Sedan är de inte så fluffiga längre

En liten gul kyckling som sitter i en hand.
Påskkycklingen hölls vaken en liten stund i Nina Oksanens hand. En liten gul kyckling som sitter i en hand. Bild: Linus Hoffman/Yle kyckling,västanfjärd

Nio små kycklingar hoppar runt i lådan under värmelampan. De är två dagar gamla, nyfikna men samtidigt skygga.

Nina Oksanen tar försiktigt upp en gul kyckling i handen. Den plirar lite på henne, tittar sig omkring - och somnar.

- De är så små att de sover en stor del av dygnet. De är vakna någon minut åt gången, berättar Oksanen.

En dam i grå tröja och glasögon håller en liten gul kyckling i sina händer.
Nina Oksanen har haft hönor i tio år, men det är inte varje år hon skaffar kycklingar. En dam i grå tröja och glasögon håller en liten gul kyckling i sina händer. Bild: Linus Hoffman/Yle kyckling,västanfjärd

Någon har somnat pladask på magen. Så gör kycklingarna emellanåt, eftersom deras huvuden är så stora och tunga jämfört med resten av kroppen.

Men de blir snabbt väckta av något syskon, som hoppar på dem.

Ja, alla är förstås inte syskon. Äggen togs för tre veckor sedan från Oksanens hönor, så man kan säga att de hör till samma familj.

De flesta blir tuppar

- Vi satte äggen i en kläckningsmaskin. Det är otroligt hur snabbt det går, att det efter tre veckor redan är en färdig kyckling med alla delar utvecklade.

Vanligtvis äts äggen upp, men Oksanen tyckte det behövdes några hönor till i hönsgården. Så hon tog vara på tolv ägg, ur vilka det blev nio lyckade kycklingar.

Men de flesta blir inte hönor. Tvärtom.

- Tyvärr är det så, fast jag vet inte varför, men de flesta blir tuppar. Av nio kycklingar kan det finnas sju tuppar och två hönor. Det klarnar om några veckor då vingpennorna börjar växa ut.

Och Oksanen är helt nöjd med den nuvarande tuppen. Hon har inte tänkt byta ut honom. Ännu.

Tradition från den katolska tiden

Påskkycklingar, hönor, tuppar och ägg hör ihop med påsken. Det är en tradition som lever kvar från den katolska tiden, då man inte fick äta ägg under fastan, så då fanns det mycket ägg att äta på påsken.

Dessutom behöver kycklingarna värme då de föds, så det är naturligt att det föds kycklingar på våren, kring påsken.

Det är många som numera under påsken pyntar med kycklingar och hönor, men det är inte alla som får njuta av levande hönor och kycklingar hemma.

Påskkycklingar (inte riktiga, levande djur).
Påskpynt hör påsken till. Påskkycklingar (inte riktiga, levande djur). Bild: Arja Lento/Yle påskpynt

Fast kycklingarna är troligen mest spännande för Oksanens elever i Västanfjärds skola. Hennes första- och andraklassare har den här veckan haft ett kycklingprojekt.

Eleverna har varit jätteduktiga, berättar Nina Oksanen. De har tagit reda på en massa fakta om kycklingar och skrivit långa berättelser, så de har gjort en hel kycklingbok tillsammans.

Fluffiga och söta - i en vecka till

Dessutom har Oksanen filmat och skickat bilder på kycklingarna till eleverna.

- Kycklingarna kan nog vara jättesöta, supergulliga och fluffiga, men det varar så kort tid. Det går fort då fjädrarna växer ut, så redan nästa vecka är det inte så här fluffigt mera.

En gul kyckling i en hand.
Och så somnar kycklingen igen. En gul kyckling i en hand. Bild: Linus Hoffman/Yle kyckling,västanfjärd

Så småningom får kycklingarna flytta ut från Oksanens källare, till hönsgården. Men det måste ske i etapper, så att de andra hönorna hinner vänja sig vid dem.

- Hönorna vet ju inte om att det är deras egna kycklingar, så till en början finns kycklingarna i en inhägnad bredvid, och sedan måste de ha ställen där de kan gömma sig för att inte hela tiden bli jagade.

För kycklingarna måste lära sig hackordningen. Från att de varit världens sötaste kycklingar, blir de små hönorna degraderade och hamnar längst ner i rang.

Men det är först långt efter påsken. Tills det är de fluffiga, gulliga och elevernas favoriter.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland