Hoppa till huvudinnehåll

Tove Karlsson har lotsat flera generationer Borgåungdomar in i vuxenlivet: Jag har haft nöjet att få jobba med ungdomar som vill och kan

Närbild på medelålders kvinna med grått hår.
Tove Karlsson fick uppleva många förändringar inom ungdomsarbetet i Borgå under sin tid som ungdomsledare. Närbild på medelålders kvinna med grått hår. Bild: YLE / Leo Gammals Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,ungdomsledare,ungdomsledare,tove karlsson

Tove Karlsson växte upp ett kvarter från ungdomsgården i Borgå som blev hennes arbetsplats i 40 år. Mest stolt är hon över de stora musikalerna och att varje ungdom fick ett varmt mottagande i dörren.

Tove Karlsson blev bekant med ungdomsgården i Borgå redan som 11-åring. Hon växte upp ett kvarter från ungdomsgården som låg på Vattentornsgatan i centrum (idag Linnankoskigatan).

- Man måste vara tolv för att vara på ungdomsgården, men jag var bara elva. Där var en underbar människa som ledare som heter Ella Björkman. Hon var helt fanrtastisk och man drogs dit till allt som man fick syssla med där. Man blev sedd och var i en gemenskap, säger Karlsson.

Ett stenhus i flera våningar invid en solbelyst gata.
Ungdomsgården låg i Borgågårdens källare. Ett stenhus i flera våningar invid en solbelyst gata. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,arkitektur,byggnader,hus,borgågården

Gården var öppen fyra dagar i veckan och Tove Karlsson hängde alltid där. Ungdomsgården blev som ett vardagsrum och som ett andra hem eftersom hon gick dit raka vägen från skolan.

- Jag var den som tyckte om att hjälpa till.

Ungdomsgården låg i Borgågårdens källare och fick därför namnet Ungdomskällaren. Så småningom startades ett ungdomsråd som kallades källarrådet.

Karlsson blev invald i källarrådet och sedan började hon jobba där, först som hjälpledare på kvällarna och från 1979 på heltid som ungdomsledare.

Medelålders kvinna poserar i en röd soffa.
Tove Karlsson arbetade med ungdomar i Borgå i 40 år. Medelålders kvinna poserar i en röd soffa. Bild: YLE / Leo Gammals Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,ungdomsledare,ungdomsledare,tove karlsson

På 1970- och 80-talen ägnade man sig främst åt spel och hobbyarbeten såsom bordtennis och biljard. Av hobbymaterial gjordes bland annat underlag, halsband och vantar.

- Det fanns inga datorer utan man gjorde något med händerna och tillsammans. Vi gjorde det som var inne då med till exempel träpärlor. När Aarikka kom med något nytt försökte vi göra likadant eller liknande. Det var så vi höll på då, det går inte riktigt mer idag.

Målet var ofta julbasaren Annas marknad som hölls i Idrottshallen i början av december. Intäkterna gick till att skaffa något nytt till ungdomsgården.

Det fanns inga datorer utan man gjorde något med händerna och tillsammans― ungdomsledare Tove Karlsson

På 1980-talet ordnade staden kurser, varav ett flertal handlade om beredskap, säkerhet och att kunna ta hand om sig själv.

- Vi for ut med dem i skogen på veckoslutet och lärde oss leva där.

Verksamheten var mycket populär bland ungdomarna fast tyngdpunkten låg på pyssel, sällskapsspel och att bara vara tillsammans.

- En gång åkte vi på disco till Lahtis. Ella satte upp en lista och den blev genast full. De som hade varit och skidat eller gjort något annat vettigt innan rymdes inte med så vi fick ta en buss till. Det var andra tider då. Så fort det fanns något att göra så var alla med, säger Karlsson.

En tid av socialrealism och lokalpolitik

Tove Karlsson var ung när frågor om fri uppfostran och samhällsansvar debatterades ivrigt i hela Norden. Uppmaningar till solidaritet och fred på jorden basunerades ut inte minst via ungdomskulturen.

Karlsson upplever inte att hon var ett barn av sin tid i den bemärkelsen.

- Jag ville bara hålla på med något, ta ansvar för något och få något till stånd.

På gården pratade ungdomarna nog om krig och fred.

- Jo, absolut. Vi hade ritat upp stora fanér med sloganer. Men det avtog nog ganska snart, det höll på i kanske ett par år och sen var det helt borta. Det försvann sedan helt och hållet.

Skådespelare dansar med hotfulla miner.
Samhällsfrågor behandlades också på ungdomsgården, här i musikalen West Side Story 2000. Skådespelare dansar med hotfulla miner. Bild: Privat / Tove Karlsson musikaler,Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,2000,west side story

Samhällsfrågor dök upp igen på 1990-talet när ungdomarna satte upp musikalerna Hair och Jesus Christ Superstar. Då förde arbetsgruppen och regissören djupa diskussioner kring innehållet.

- Ungdomarna fick läxor hem att fundera på varför det hände så här och hur vi ska få fram det till publiken i vår pjäs, minns Karlsson.

Världspolitiska frågor dök upp då och då, men lokalpolitiken engagerade ungdomarna på daglig basis.

Ungdomsrådet gick genom de ärenden som var upp till den dåvarande ungdomsnämndens behandling.

- Varje lista som de hade före sitt möte gick vi genom och diskuterade.

I och med att politikerna också höll sina möten i Borgågården så möttes man naturligt och intresset för ungdomsfrågor var ömsesidigt. Karlsson upplever att den kontakten har gått förlorad idag.

Ungdomsnämnden har idag bytts ut mot ungdomsfullmäktige, med en ungdomsrepresentant i varje nämnd.

Även om det är ett steg i rätt riktning när det gäller demokratin tycker Karlsson att det fortfarande finns behov för en egen ungdomsnämnd.

De ärenden som i synnerhet rör kultur- idrotts- och fritidsfrågor är idag rätt svåröverskådliga för de unga.

Ungdomsledare med unga som kan och vill

Tove Karlsson upplever att hon haft nöjet med att få jobba med ungdomar som vill och kan. Och att ha fått vara den som gjort det möjligt för ungdomar att göra det de är intresserade av.

- När de blir intresserade av något så då brinner de utav det och då bara händer positiva saker. Det är mycket jobb bakom det som vi har gjort om vi tänker på musikalerna. Vi jobbade nio månader tillsammans. Jag var mera borta än hemma. De var mera mina barn än de som jag hade hemma.

Ungdomar i österländska dräkter.
Lloyd Webbers och Rice musikal Joseph and the technicolor dreamcoat med bibliska referenser uppfördes 1998. Ungdomar i österländska dräkter. Bild: Privat / Tove Karlsson musikaler,Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,1998,Joseph and the amazing technicolor dreamcoat

För Karlsson är ungdomar som vill och kan de bästa att jobba med. Och i synnerhet inför musikalerna ställde alla upp och jobbade nästan dygnet runt de sista månaderna före premiären.

De stora musikalerna

De stora musikalerna som ungdomar i Borgå producerade från början av 1990-talet hade sin förlaga i ett uppvaknat intresse för amatörteater i regionen.

Amatörteatern fick ett uppsving under 1980-talet när Borgåbygdens ungdomsförbunds teatergrupp Bufflarna startade i stadens lokaler.

Teaterverksamheten omformades senare till en teaterskola, men var en inspiration till framförande konstarter.

En annan var radarparet Paul "Pale" Olin och Wille Willenius som drog radiokurser för ungdomar i Yles lokaler i Borgågårdens övre våning.

Manlig skådespelare skakar hand med kvinnlig kontrabasist.
"Första spelningen för de nya flickorna" - ur Sugar 2001 Manlig skådespelare skakar hand med kvinnlig kontrabasist. Bild: Privat / Tove Karlsson musikaler,Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,2001,sugar

Kurserna resulterade i ett lokalt radioprogram på söndagarna och kontakt med Niklas Rosström som hade varit med om att sätta upp musikaler i Ekenäs och Helsingfors.

- Han tyckte att vi borde göra det i Borgå också. Jag fick arbetstid för det vid sidan om att driva ungdomsgården och 1991 så började det, säger Karlsson.

1990-talet blev således en riktig brytningsperiod inom ungdomsarbetet i Borgå.

Draghjälp kom också från den banbrytande tv-serien 16 från 1993 med sång- och dansscener.

Musikalen Hype med premiär i januari 1994 visade också på finlandssvenska ungdomars möjligheter att skapa en egen högklassig popkultur.

Så inleddes en era av påkostade musikaler under arbetsnamnet #KULT.

- Det var ju också teater fast det var musikaler, men där var allt från sång och dans till musik. I orkestern var det ju ungdomarna som spelade allt från början till slut. Det var det finaste jag har fått jobba med under min karriär, säger Tove Karlsson.

Karlsson producerade 12 stora ungdomsmusikaler som ungdomar i Borgå uppförde mellan 1992 och 2004.

Ungdomar i en musikal står rad på scenen.
Dajju Biznes var den första stora musikalen. Ungdomar i en musikal står rad på scenen. Bild: Privat / Tove Karlsson musikaler,Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,1992,dajju biznis

De första hette Dajju Biznes och Pepes Place. Mer internationellt kända musikaler var Hair, Jesus Christ Superstar, Sugar och West Side Story.

- Om man är en eldsjäl så kör man ju genom det som man tycker är viktigt och jag tycker fortfarande att det har varit det bästa jag har gjort när jag tänker på ungdomarna och vad de har fått ut av det, säger Karlsson.

2002 deltog dessutom 15 ungdomar från Borgå i Svenska teaterns uppsättning av Pinocchio. Pjäsen hade 65 föreställningar och ungdomar tog då bussen till Helsingfors för att medverka på den stora scenen.

Den sista musikalen som Karlsson var med om hette RBG. Den sattes upp till Runebergsjubileet 2004, då det förflutit 200 år sedan skalden föddes.

Stencil av Runeberg på ett skjul vid Borgågården.
Stencil av Runeberg på ett skjul vid Borgågården. Stencil av Runeberg på ett skjul vid Borgågården. Bild: YLE / Leo Gammals Borgå,ungdomar,ungdomsarbete,Johan Ludvig Runeberg,borgågården

Trots att Tove Karlsson var ungdomsledare under fyra årtionden upplever hon inte att rollen som ungdomsledare förändrades under tiden.

- Rollen tycker jag alltid har varit den samma, att finnas till och vara den som ser till att något händer och sker. Att finnas där och lyssna och se. Om det kommer 10 eller 200 per kväll så ska du ha sett varenda en. Det tycker jag att ha varit min grej, att alla känner att hon såg mig och hon vill att jag kommer in här.

Spel och lek med moderna mojänger

Verksamheten på ungdomsgården i Borgå ser något annorlunda ut idag. Rusningen är kanske inte lika stor som på 1980-talet, men man kommer fortfarande för att umgås med varandra.

Mobiltelefoner, datorer och spelkonsoler har ersatt traditionellt hobbymaterial men behovet för spel och lek finns kvar.

- Det är ju möjligheterna att spela något som du inte har hemma eller att spela tillsammans med någon. Men nog är det också ett ställe där det finns vuxna som man kan gå till. Jag tror att de som går till ungdomsgården också går till någon vuxen och inte bara till lokalen eller kompisarna.

Dagens ungdomar är mycket bättre på det de sysslar med än ungdomar på 1970- och 80-talen.― ungdomsledare Tove Karlsson

Ungdomar får ofta mycket skäll för att vara högljudda och stökiga, men ungdomsledare ser vanligtvis på åldersgruppen med andra ögon. Så vad är dagens ungdomar riktigt bra på?

- Jag känner närmast till dem som sysslar med musik, teater eller dans. Förr skulle man gå till kommunens lokal och öva med sitt band där det regnade in eller något sånt. Nuförtiden finns lokaler på ungdomsgårdarna där man kan spela gratis och där finns till och med instrument.

Tove Karlsson ser också att dagens ungdomar är mycket bättre på det de sysslar med än ungdomar på 1970- och 80-talen. Då räckte det med att man fick göra någonting. Idag vill de unga vara duktiga på det de gör.

- I den här staden finns både dans- och musiklärare som är helt toppenbra och som stöder ungdomarna som vill och kan. Det ser man på skolornas shower. Det är inte bara skolorna som stöder utan sen jobbar de med det på sin fritid. De övar hemma på det de håller på med och då blir det ganska fort något ganska bra som man gärna ser eller lyssnar på.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland