Hoppa till huvudinnehåll

Coronaviruset påverkar också rymdindustrin - storprojekt läggs i malpåse

Atlas V -raketen sköts upp från Cape Canaveral i Florida den 12 mars 2015.
Uppskjutningar av rymdraketer skjuts upp i coronatider Atlas V -raketen sköts upp från Cape Canaveral i Florida den 12 mars 2015. Bild: NASA / Aubrey Gemignani / EPA raketer,rymdfärder,Florida,Atlas V,Cape Canaveral

Coronaviruset skapar problem för alla möjliga delar av samhället. Det här gäller även rymdindustrin, som nu kämpar med att allt fler projekt läggs på is, eller ännu värre, läggs ner helt och hållet.

Med tanke på att många av oss inte ens kan gå utanför dörren eller lämna sin region, så känns kanske tanken på vad som försigår utanför vår planet eller på avstånd som mäts i ljusår, rätt avlägset och irrelevant just nu.

Men för dem som vigt sitt liv åt att arbeta med, studera och förundras över universums mysterier, antingen professionellt eller privat, är coronaviruset precis som för vilken annan företagare eller entusiast som helst, en stor biologisk sordin.

Små företag och startups är igen de stora förlorarna

Finland är en minimal spelare på det globala rymdindustrifältet. Visserligen kunde vi till exempel stoltsera med att våra alldeles egna satelliter Aalto 1 och 2 tog sig ut i världsalltet 2017, men för det mesta handlar finskt rymdföretagande om att förse andra med komponenter och mätinstrument.

Professor Jaan Praks, Aalto-universitetet, med en Cubesat-satellit i handen.
Professor Jaan Praks ledde arbetet bakom Aalto-satelliterna Professor Jaan Praks, Aalto-universitetet, med en Cubesat-satellit i handen. Bild: Marcus Rosenlund Aalto-universitetet,Aalto-1-satellit,satelliter

Och för små firmor och startupföretag inom det här fältet är coronaläget ett hårt slag, säger Jaan Praks, professor med fokus på rymdteknologi vid Aaltouniversitet i Helsingfors.

Många småföretag som tillverkar exempelvis satellitkomponenter eller kommunikationslösningar eller delar åt större företag, kämpar just nu.

- De är i regel privatföretag och är beroende av externa finansiärer och inkomster som nu i coronans kölvatten sinar. Och på grund av att de är så små så har de inte råd med längre förseningar och att betala ut löner särskilt länge under de här vänteperioderna.

Stora som små lider av corona

Men även på de stora jättarna i branschen har coronaviruset börjat få allt mera kännbara effekter. NASA, Space X, Blue Origins och andra kända rymdföretag och organisationer har alla rapporterat av en eller flera fall av Covid-19, med resultatet att planerade rakettester, uppskjutningar och diverse rymduppdrag skjuts upp.

Bild tagen av rymdbilen Opportunity på Mars i januari 2012.
Mars, liksom månen och andra himlakroppar får vänta när coronaviruset hindrar det dagliga arbetet Bild tagen av rymdbilen Opportunity på Mars i januari 2012. Bild: HANDOUT EDITORIAL USE ONLY rekord

Det europeiska och ryska samarbetsprojektet ExoMars, vars mål var att utforska mars både genom att sätta maskiner på planetens yta och scanna den från omloppsbana, har nu fördröjts till 2022, dels på grund av tekniska bryderier men delvis också på grund av den pågående epidemin.

Europas primära uppskjutningsplats har också stängt dörrarna tillsvidare.

NASAS ambitiösa projekt att skicka människor till månen 2024 haltar också. För ett par veckor sedan lade man ner all verksamhet kring uppskjutningssystemet och Orionkapseln, två centrala delar i månprojektet.

Astronautti Kuussa
Drömmen om att återigen landsätta amerikaner på månens yte får vänta - månprojektet Artemis stängs ned tills coronaepidemin är över Astronautti Kuussa Bild: NASA Månen

Uppskjutningen av det efterlängtade James Webb-teleskopet i mars 2021 uteblir, och med tanke på att projektet redan kämpat med ekonomiska och tekniska problem som fördröjt uppskjutningen flera gånger, kommer coronaviruset som en kalldusch.

Event Horizon Telescope-teamet, som var de första att fotografera ett svart hål 2019, meddelar att de lägger sitt nuvarande uppdrag, som sägs fokusera på det supermassiva svarta hålet i vår egen galax, på is.

Och så vidare.

Långsiktiga budgetar en tillfällig räddning

Jaan Praks är dock inte ännu bekymrad över läget:

- De stora projektens budgetar är fastslagna för en lång tid framöver och planeringen görs så långsiktigt att förseningar på några månader inte behöver vara ett problem. Om den ekonomiska nedgången pågår en längre tid kan vi däremot börja se svårigheter.

I USA har representanter för rymdindustrin vädjat om federala stöd för att inte även den här branschen ska drabbas av alltför oåterkalleliga förluster.

Nasasymbolen i form av en jordglob vid ingången till Kennedy Space center.
NASA har koll på sin budget, precis som ESA, men för rymdindustrin som helhet kan coronans ekonomiska dyningar få stora konsekvenser Nasasymbolen i form av en jordglob vid ingången till Kennedy Space center. Bild: Joni Hanebutt / Alamy/All Over Press Nasa,symbol,rymden

Den europeiska rymdstyrelsen ESA är uppbyggd på ett annat sätt än NASA, så deras budget räknas på ett annat sätt, men någon form av stödpengar kan komma att behövas. Och beroende på hur länge coronakrisen pågår så kan enskilda länders ekonomi bli avgörande för om framtida projekt lever eller dör.

- Stora europeiska rymdländer som Italien och Spanien till exempel kan om deras ekonomi tar sig alltför stora smällar i efterdyningarna av coronan, påverka framtida budgetar för ESA, vilket kan leda till att framtida projekt läggs ner.

Det är också svårt att förutse exakt hur man ska hantera situationen. Rymdindustrin är tätt sammanlänkad med flyg- och millitärindustrin, vilket innebär att efterfrågan på exempelvis navigeringsverktyg till flygplan och skepp har minskat.

Samtidigt ökar dock efterfrågan på olika former av bredbandskommunikation i takt med att allt mera sköts på distans, vilket kan ge nya möjligheter, bara man lyckas hålla sig flytande, vilket inte alltid är garanterat.

Flygplan
Färre nya flygplan, och flygplan som inte uppgraderas, betyder minskat behov för komponenter och utrustning som skapar inkomster åt rymdindustrin Flygplan flygplan,resor,flygtrafik

Jaan Praks lyfter upp exemplet OneWeb, ett mångmiljardföretag med visionen att bygga upp ett världsomspännande satellitsystem för internetkommunikation som nyligen begärdes i konkurs. Företaget har annars också haft en del finansieringsbekymmer, men som Jaan Praks uttrycker det, var coronan sista strået.

Rymden finns kvar, och behovet också

Men trots att mycket ser dystert ut just nu med alla nedläggningar så är det inte helt nattsvart.

NASA och ESA som så många arbetsplatser just nu i världen, gör sitt bästa för att hitta lösningar för att hålla verksamheterna igång och samtidigt skydda sina anställdas hälsa. De har beordrat distansarbete för många av sina anställda, och hjärtat i organisationernas verksamhet, kontrollcentret, går på sparlåga med resultatet att även många pågående rymdprojekt fått göra detsamma.

ESA fick sätta fyra rymdsonder i standbyläge i väntan på att personalen skulle kunna återgå till sina rutiner, men ser nu eventuellt en möjlighet att sakta återuppta en del av verksamheten.

animerad bild på satellit i rymden
Satelliter är oumbärliga för vår vardag, och de prioriteras över mycket annat, men även våra viktigaste rymdsonder fortsätter verksamheten animerad bild på satellit i rymden Bild: ESA satelliter,gaia

Eftersom man är van vid att förlora kontakten med sina sonder emellanåt och har planer för det, så är ett par veckors avbrott inte en katastrof, bara tidsödande, och så går man miste om en del data. Men projekten lever.

Och även om antalet uppskjutningar begränsats så skickas fortfarande astronauter upp i omloppsbana, satellitsystem som är viktiga för mänskligheten som helhet fortsätter sin verksamhet, och den internationella rymdstationen ISS roterar sin personal precis som vanligt.

Två astronauter tittar ut från internationella rymdstationen där Dragon-leveransen närmar sig.
Astronauterna på den internationella rymdstationen roterar enligt sina scheman som vanligt Två astronauter tittar ut från internationella rymdstationen där Dragon-leveransen närmar sig. Bild: EPA SpaceX Dragon,Internationella rymdstationen,Nasa,rymden

De astronauter som varit uppe i rymden och återvänder kommer tillbaka till en förändrad värld, och om de trodde att isolationsdagarna var över, så blir de kanske något besvikna. Men dagens coronaläge kan ge viktiga tankeställare och insikter om hur man bör tänka inför framtida rymduppdrag när vi skickar folk på längre avstånd, som exempelvis månen eller Mars.

- Coronaviruset kommer oundvikligen leda till omställningar och förändringar, men det kommer inte vara slutet, säger Praks.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap