Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Coronakrisen blottlade ännu en gång storklubbars rätta, egoistiska och moraliskt svajiga jag

Liverpool mot Tottenham i CL-finalen.
Förra våren möttes Liverpool och Tottenham i Champions League-finalen. Liverpool mot Tottenham i CL-finalen. Bild: All Over Press Tottenham Hotspur FC,Liverpool FC

Coronaviruset forsar fram och klär av fotbollen. Storklubbarna kryper till korset och ångrar beslut som bekräftar sanningar. Kontakten med verkligheten existerar inte.

Hur var det nu? Minimera kontakten med andra?

Coronakrisen har lärt oss mycket om oss själva och omvärlden. Den processen lär fortsätta ett bra tag – och ute i Fotbollseuropa kommer det att blickas ut mot nya horisonter när virusets framfart har bromsats.

Mitt i coronapausen har några av de stora klubbarna lyckats göra bort sig fullständigt. Premier League-fotbollen är en miljardindustri, men när klubbar ser en chans att utnyttja systemet har de inte tvekat.

I England har det införts ett upplägg där anställda kan korttidspermitteras och få 20 procent av sin lön via sin arbetsgivare och resten från staten.

Newcastle, Bournemouth, Norwich, Tottenham och Liverpool är klubbarna i högsta serien som har meddelat att de ska använda systemet för ”non-playing staff” under april och maj.

Framför allt de två sistnämnda toppklubbarna sticker ut – och mycket riktigt har Liverpool och Tottenham också krupit till korset. I ett försök att borsta ett beslut som fått enorm kritik under mattan tvärvände förra vårens Champions League-finalister.

– Kritiken som klubben har fått under den senaste veckan har blivit allt mer kännbar, eftersom vi bryr oss om de som litar på oss, sa Tottenhams ordförande Daniel Levy enligt The Guardian efter att klubben under måndagen ångrade sitt beslut.

Beslutet stinker

Klubbarnas beslut visar med all önskvärd tydlighet att de tar ”minimera kontakten”-uppmaningen på fullaste allvar. Kontakten med verkligheten existerar inte.

Besluten att utnyttja systemet, spara in några pund och se till att de anställda får betalt via skattemedel som behövs i sjukvården för att ta hand om smittade personer stinker.

– Vi kom fram till fel beslut och är väldigt ledsna för det, sa Liverpoolbossen Peter Moore enligt BBC när klubben tog tillbaka sitt beslut för en vecka sedan.

Champions League-lagen Liverpool och Tottenham har det gott ställt. De behöver verkligen inte belasta skattepengarna när landet står mitt i en kris.

Då revisionsföretaget Deloitte listade fotbollsklubbarna med störst inkomster under förra säsongen fanns fem engelska klubblag bland de tio främsta – bland annat Liverpool och Tottenham.

– Vi kanske är den åttonde största klubben i världen när det kommer till inkomster, men det är helt irrelevant i och med att det här viruset inte känner några gränser, sa Levy när Tottenham meddelade om korttidspermitteringarna.

Ett – så att säga – anmärkningsvärt uttalande i dessa tider.

Glömde moralen för länge sen

Klubbarna är välmående och välskötta och tåget går framåt i expressfart, men de har verkligen inte örat mot rälsen.

Coronakrisen blottlade deras rätta, egoistiska och moraliskt svajiga jag.

Vad trodde de? Att det skulle passera utan att de som står på läktarna i ur och skur inte skulle ha en anmärkning att komma med?

Samtidigt fortsätter spelarna att lyfta hundratusentals pund i veckan. Lönerna är magstarka utan en coronakris – mitt i den framstår de som helt orimliga.

Spelarnas position är ändå lite knepigare i och med att deras kontrakt är skyddade. Om lönen sänks har de rätt att söka efter en ny klubb.

De känner ändå allt större press att bidra ekonomiskt. Bland annat Liverpools Jordan Henderson och Tottenhams Harry Kane står bakom initiativet #Playerstogether – en välgörenhetsfond där spelarna samlar in pengar för att ge sjukvården en hjälpande hand.

Som vän av ordning ska det sägas att det är en fin gest, men summorna som spelarna skänker gör att det knappt rör sig på deras bankkonto. Så hur mycket är initiativet värt när allt kommer omkring?

Toppfotbollen har blundat för sin egen fartblindhet i många år. När den står blickstilla fortsätter den på inslagen linje. När den någon gång fortsätter lär vi känna igen mönstren också.

Moral är något som de stora ledarna i världens största sport glömde för länge sen.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport