Hoppa till huvudinnehåll

Jourbeslutet drabbar Raseborgs sjukhus avdelningar hårt och personalflykten är betydande – så här har sjukhuset fungerat hittills

Sjukusbyggnader.
I dag arbetar omkring 400 personer på sjukhuset, som har elva avdelningar och övriga vårdenheter, tolv polikliniker, en jour, ett hemsjukhus och många övriga funktioner som till exempel förvaltning, socialt arbete och psykiatriska vårdteam. Sjukusbyggnader. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,raseborgs sjukhus

Det blir stora förändringar på Raseborgs sjukhus i och med beslutet att lägga ner samjouren. Sjukhusets avdelningar kommer att drabbas hårt, säger chefsläkare Peter Braskén. Och personalflykten är betydande.

I dag arbetar omkring 400 personer på sjukhuset, som bland annat har elva avdelningar och övriga vårdenheter samt tolv polikliniker. Det är oklart vilka funktioner som kommer att finnas på sjukhuset om ett år – och hur många som kommer att jobba med de olika funktionerna.

Poliklinisk verksamhet kanske kan upprätthållas.

- Operationer, det vet jag inte vad det blir kvar av, säger Peter Braskén.

En samjour betyder att det i samma jour vid ett sjukhus finns hälsocentralläkare och läkare som är specialister inom olika områden. Avsaknaden av en samjour leder till vissa patienter inte kan vårdas på sjukhuset.

- Man kan inte alls ha patienter med instabilt hälsotillstånd på avdelningarna, säger Braskén.

Man som står framför en bokhylla och ett fönster.
Karaktären på hälsovården på sjukhuset blir mera primärvårdsorienterad, förklarar chefsläkare Peter Braskén. Man som står framför en bokhylla och ett fönster. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,peter braskén

Inremedicinska avdelningen och kirurgiska avdelningen läggs ner

Inremedicinska avdelningen och kirurgiska avdelningen läggs ner då samjouren upphör. Det framgår ur mötesmaterialet inför mötet i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde i slutet av mars.

Det är frågan om ungefär 40 patienter per dygn som påverkas. Det kan hända att de 12-14 operationsskötarna kan omplaceras inom sjukvårdsdistriktets övriga sjukhus.

Karaktären på hälsovården blir mera primärvårdsorienterad i och med att den specialiserade sjukvårdens platser bantas ner och verksamheter minskar, förklarar Peter Braskén.

Detta finns på Raseborgs sjukhus

I dag (14.4.2020) arbetar omkring 400 personer på sjukhuset (en del arbetar deltid) som har elva avdelningar och övriga vårdenheter, tolv polikliniker, en jour, ett hemsjukhus och många övriga funktioner som till exempel förvaltning, socialt arbete och psykiatriska vårdteam.

Förvaltningsmässigt hör personalen till olika enheter inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS. Raseborgs sjukhus kunde inte uppge hur många personer inom olika yrken som arbetar med olika sjukhusfunktioner, och inte heller hur många årsverken som finns på sjukhuset, eftersom det skulle ha varit arbetsdrygt att få fram de uppgifterna.

Här finns en lista på olika sjukhusfunktioner. Det mesta finns på sjukhusområdet i Ekenäs. Men till exempel hjälpmedelscentralen finns på Ekåsen i Ekenäs. På sjukhusområdet finns också Raseborgs stads hälsostation samt stadens center för psykiatrisk vård, där även sjukhuset har verksamhet.

Akutvård

  • Jour
  • Prehospital akutsjukvård (ambulanserna)

Avdelningar och övriga vårdenheter

  • Dagkirurgiska avdelningen (även gynekologiska ingrepp och sömnskola)
  • Dialysenheten (behandling med konstgjord njure)
  • Avdelningen för fysioterapi, ergoterapi och hjälpmedel
  • Inremedicinska avdelningen
  • ​Uppföljningsavdelningen
  • Kirurgiska avdelningen
  • Operationsavdelningen
  • Psykiatriska avdelningar
  • Övervakningsenheten
  • Ungdomspsykiatriska dagenheten
  • Vuxenpsykiatriska dagenheten

Polikliniker

  • Barnpolikliniken
  • Barnpsykiatriska mottagningar
  • Hudpolikliniken
  • Inremedicinska polikliniken
  • Kirurgiska polikliniken
  • Kvinnopolikliniken
  • Lungpolikliniken
  • Nefrologiska polikliniken (njurens funktion och sjukdomar)
  • Specialmedicinpoliklinik och hemsjukhus
  • Ungdomspsykiatriska polikliniken
  • Vuxenpsykiatriska polikliniken
  • Öron-, näs- och halspolikliniken

Övriga funktioner

  • Psykiatriska vårdteam
  • Socialt arbete
  • Laboratorium
  • Röntgen
  • Förvaltning
  • HUS Asvia (kosthåll)
  • Fastighetsservice
  • Lokalvård (städning)
  • Näringscentral
  • Logistik
  • Diabetesskötare
  • Näringsterapeut
  • Patientombudsman
  • Sjukhuspräst

Mycket betydande personalflykt

En avgörande fråga är om Raseborgs sjukhus kommer att lyckas hålla kvar personal och rekrytera nya i stället för dem som har slutat eller kommer att söka sig bort.

- Personalflykten är mycket betydande, säger Peter Braskén. Han uppger också att en rad “betydande” personer är på väg bort.

Under ett kvarts sekel har omorganisering varit lika med nedskärningar, påminner han. Först försvann Mjölbolsta, sedan försvann två psykiatriska sjukhus – Knipnäs och Ekåsen. Därefter försvann BB.

– Det är inte så underligt om folk inte riktigt tror på, om man från högre ort säger att det fortsätter som förr.

Oklart hur sjukhuset ser ut om ett år

I dag arbetar omkring 400 HUS-anställda på Raseborgs sjukhus. En del av dem arbetar deltid. Peter Braskén vet inte hur personalstyrkan på de olika poliklinikerna, avdelningarna, jouren och inom övriga funktioner kommer att se ut om ett år.

Han nämner att Raseborg och Hangö har en bäddavdelning inom primärvården, men inte Ingå. I sjukhusrapporten från januari föreslogs att de här kommunerna skulle ta åtminstone en sjukhusavdelning i bruk för primärvården.

– Jag har förstått att Raseborg inte har råd med detta, så det kan nog vara att det kommer att stå tomt.

Stressigare för hälsocentralläkarna

Till exempel i Raseborg är hälsocentraljouren dygnet runt i samband med sjukhusets jour. Om den specialistvård och de konsultationsmöjligheter som nu finns försvinner, kan man fråga sig hur hälsocentralläkarna trivs där, säger Braskén.

– Det blir i varje fall stressigare.

Men tittar man framåt, så är sjukhusområdet i Ekenäs ett campus som kunde förstärkas.

En möjlighet kunde vara att Hangö, Raseborg och Ingå i campuset centralt rekryterar hälsocentralläkare, vilket kunde ge vissa fördelar, enligt Braskén.

Sämre röntgenmöjligheter

I och med att de patienter som kommer att komma till den allmänmedicinska dygnetruntjouren inte kan ha lika invecklade krämpor som var möjliga att ta sig an i samjouren, kommer det att bli inskränkta röntgen- och laboratoriemöjligheter. Magnetröntgen blir det slut på.

Två ambulanser vid ett sjukhus.
Det kan behövas ett par ambulanser till, uppskattar Peter Braskén. Två ambulanser vid ett sjukhus. Bild: Robin Lindberg / Yle Västnyland,Raseborg,ambulanser,jour raseborgs sjukhus

Jouren är det viktigaste. Där borde finnas gott om resurser för diagnostik, anser Peter Braskén. Jouren med allmänläkare kan i viss mån få råd av specialiserade läkare på distans, berättar han.

Braskén hoppas att övervakningsenheten kunde bli kvar

Övervakningsenheten försvinner i och med att samjouren läggs ner, i alla fall enligt den sjukhusrapport som publicerades i januari 2020. På den här avdelningen finns alltid vårdare närvarande.

Här finns patienter som är lite instabila och som behöver stöd med andningen eller har en lite svårare infektion, förklarar Peter Braskén. Han hoppas ändå att enheten kunde få bli kvar i någon form.

– Det är långa transporter vart man än far. Det kan uppkomma situationer där det till exempel är svårt att få ambulanser. Det kan ha hänt någonting i huvudstadsregionen eller någon annanstans som gör att det inte finns ambulanser.

– Då skulle det ju vara ganska olyckligt om vi inte har någon buffertkapacitet att hålla patienten kvar en tid.

Narkosläkare dagtid vore viktig

Det är också osäkert om det ens dagtid på Raseborgs sjukhus kommer att finnas narkosläkare för smärtvård och palliativ vård, som har som mål att ge förbättrad livskvalitet till den som är svårt sjuk.

Allt möjligt kan hända på akuten i övrigt på ett sjukhus som gör att en narkosläkare (anestesiolog) behövs, berättar Peter Brasken. Någon kan behöva dropp eller stöd med andningen, till exempel.

– Det kan vara att någon har svåra smärtor och man måste ingripa. En palliativ vård med vettig smärtbehandling kräver en anestesiolog.

Porträttbild av Carola Lindholm.
Hur tokigt det än låter så finns det ingen klar bild av hur verksamheten kunde se ut när samjouren avslutas, säger överskötare Carola Lindholm. Porträttbild av Carola Lindholm. Bild: Yle/Minna Almark Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,raseborgs sjukhus

Lindholm: “Allt påverkar allt”

Överskötare Carola Lindholm vid Raseborgs sjukhus säger att i ett sådant här litet hus är en och samma människa, till exempel en läkare, involverad i många olika verksamheter.

– Allt påverkar allt.

Hon har svårt att göra någon uppskattning av vad beslutet att lägga ner samjouren i praktiken betyder för verksamheten på sjukhuset.

– Jag vågar inte säga något alls, nej. Hur tokigt det än låter så finns det ingen klar bild av hur verksamheten kunde se ut när samjouren avslutas, lika lite som det finns en klar tidtabell för när den avslutas.

Pudelns kärna sitter i den där narkosläkaren― överskötare Carola Lindholm

Lindholm: Slut på jourande narkosläkare är en stor förlust

Lindholm vill ta upp något som har påpekats flitigt i offentligheten – det vill säga att det är slut på operationer som kräver narkosläkare då samjouren upphör.

Gemene man kanske tänker att det inte är så farligt, då det inte kommer särskilt många patienter nattetid och man kan inte operera under narkos, säger hon.

– Det låter på något sätt som ganska små ingrepp, men det är inte alls där som pudelns kärna sitter. Utan pudelns kärna sitter i den där narkosläkaren, anestesiologen. För det är så väldigt många funktioner som inte patientsäkert kan upprätthållas, om man inte har en anestesiolog som bakjour dygnet runt. Och det här har (sjukhus)rapporten framhållit. Och det här kommer att få stor inverkan på verksamheten, så som jag ser på det.

– Alldeles personligen kan jag tycka att det är ansvarslöst att ta ett sådant här beslut, utan att ha de bitarna färdiga. Det är ett beslut ut i tomma intet. Och sedan får man försöka jobba från ett nolläge utan att ens ha ett grepp om vad det kunde tänkas vara.


Läs också