Hoppa till huvudinnehåll

Varför fick vd:n sparken? Varför duger inte munskydden från Kina? Det här handlar fadäsen kring skyddsutrustningen om

Känkänen och Haatainen står bakom var sin mikrofon.
Försörjningsberedskapscentralens tillfälliga vd Janne Känkänen och arbetsminister Tuula Haatainen (SDP). Känkänen och Haatainen står bakom var sin mikrofon. Bild: Lehtikuva Försörjningsberedskapscentralen,Tuula Haatainen

Vad var det för fel på de kinesiska andningsskydden och varför måste Försörjningsberedskapscentralens vd avgå? Vi sammanfattar Finlands misslyckade ansiktsskyddsaffär.

Vad har hänt?

Försörjningsberedskapscentralen beställde nyligen skyddsutrustning från Kina via affärsmannen Onni Sarmaste och skönhetsföretagaren Tiina Jylhä.

Två miljoner munskydd och 230 000 andningsskydd anlände i förra veckan från Kina, men då skydden testades stod det klart att de inte fyller kraven för att kunna användas i sjukhus.

Utrustningen går inte till spillo, utan används i stället inom socialvården.

Försörjningsberedskapscentralen har gjort anskaffningen på begäran av Social- och hälsovårdsministeriet.

Suomen Kuvalehti var först med att rapportera om den misslyckade affären i onsdags.

Varför måste Försörjningsberedskapscentralens vd avgå?

Vd Tomi Lounema beklagade det skedda i en presskonferens i torsdags och erkände att man inte granskat affären eller de inblandade aktörerna tillräckligt noga.

På fredagen fick Lounema avgå efter att statsminister Sanna Marin (SDP) meddelade att hon inte längre har förtroende för honom. Janne Känkänen tog över som tillfällig vd.

I helgen beslutade Försörjningsberedskapscentralen att också två styrelsemedlemmar måste avgå på grund av den misslyckade affären.

Försörjningsberedskapscentralen har beställt en utomstående utredning kring affären och den ska levereras till Arbets- och näringsministeriet i dag på tisdag.

En sjukskötare i skyddsutrustning står vid ett fönster.
Andningsskydd används främst inom vården och är avsett för att skydda bäraren mot luftburen smitta. En sjukskötare i skyddsutrustning står vid ett fönster. Bild: Lehtikuva skyddsutrustning,andningsskydd,sjukhus,sjukskötare
En person men munskydd.
De munskydd man ser folk använda skyddar andra personer från bärarens utandningsluft. En person men munskydd. Bild: imago images/photothek/ All Over Press munskydd (sjukvård),ansiktsskydd

Vad var det för fel på skyddsutrustningen?

De ansiktsskydd, eller munskydd, vi känner till exempelvis från tandläkarmottagningen är så kallade kirurgiska masker och används för att skydda andra personer från mikroorganismer i bärarens utandningsluft. Ett ansiktsskydd skyddar alltså inte användaren själv.

Ett andningsskydd är däremot avsett för att skydda bäraren mot luftburen smitta.

Andningsskydden delas in i tre olika skyddsklasser, FFP1, FFP2 och FFP3 enligt effektivitet, inläckage och skyddsfaktor. FFP är en förkortning från engelskans filtering facepiece (filtrerande ansiktsdel) och p från particle, det vill säga partikel.

FFP3 är den klass som har den största skyddseffekten. Endast skydd av klass FFP2 och FFP3 kan användas vid medicinskt bruk, det vill säga bland annat vid vård av coronapatienter.

Enligt Försörjningsberedskapscentralen kan de skydd som levererades förra veckan inte användas på sjukhus, utifrån test som forskningscentralen VTT gjort.

Vad är fortfarande oklart?

En av frågorna där det fortfarande råder oklarhet är exakt vad Försörjningsberedskapscentralen har beställt. I den här frågan verkar nämligen beställaren och leverantören ha olika synpunkter.

Under den första presskonferensen om beställningen förra veckan kallade Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila det för en "besvikelse" att utrustningen inte fyller kriterierna för sjukshusbruk.

Både Social- och hälsovårdsministeriet och Försörjningsberedskapscentralen menar att det var meningen att skydden kan användas på sjukhus.

Affärsmannen bakom förra veckans utrustningsleverans, Onni Sarmaste, sa till STT i söndags att det aldrig varit tal om vad skyddsutrustningen ska användas till, utan bara om hur den klassas. Sarmaste hävdar att att Försörjningsberedskapscentralen vetat om att utrustningen inte lämpar sig för sjukhusbruk.

Enligt det kontrakt som STT tagit del av uppges andningsskydden vara av FFP1 eller FFP2-standard. Men Kirsi Varhila, kanslichef på Social- och hälsovårdsministeriet, uppger för STT att andningsskydden inte uppfyllde kraven för FFP2.

Hur kommer det sig att Försörjningsberedskapscentralen gör business så här?

På grund av coronapandemin råder det global brist på skyddsutrustning och priserna är skyhöga.

På en presskonferens i torsdags sa Försörjningsberedskapscentralens nu före detta vd Tomi Lounema att beställningen på grund av den höga globala efterfrågan på skyddsutrustning gjordes i all hast, med mindre tid för att utföra rutinmässiga kontroller.

Förra veckans leverans innehöll utrustning som Onni Sarmaste levererat. Försörjningsberedskapscentralen har också beställt utrustning från Tiina Jylhä. Ödet för den här beställningen är oklar, eftersom en estnisk bank har frusit de pengar som Försörjningsberedskapscentralen skickat till Jylhä.

Juristen Kari Uoti, som representerar Jylhä, säger till STT att kontraktet fortfarande är i kraft och att Jylhä tänker leverera skydd till Försörjningsberedskapscentralen så fort banken frigör pengarna. Vad leveransen innehåller ville Uoti emellertid inte avslöja.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes