Hoppa till huvudinnehåll

Coronakrisen gör inte vårdbranschen attraktivare - svenskspråkig service ändå inte extra hotad

synnytyssimulaatio
Coronakrisen kommer inte påverka bristen på sjukvårdspersonal. I alla fall inte på kort sikt. synnytyssimulaatio Bild: Laura Railamaa / Yle sjukhus,förlossning,förlossningssjukhus,delivery ward,kejsarsnitt,Victoria (efternamn),personal,barnmorska,läkare,överläkare,utbildning,arbete,socialsektorn

Det kommer inte bli en större brist på svenskspråkiga vårdare på grund av coronaviruset. Men det finns ändå vissa situationer som kan påverka tillgången till svenskspråkig service.

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet är det inte någon risk för att den svenskspråkiga vårdpersonalen inte ska räcka till under coronakrisen.

Om det skulle bli brist på personal så skulle det påverka så väl den svenskspråkiga som den finskspråkiga delen av personalen.

- Det kan vara svårt för patienter som talar ryska eller somaliska, men all personal kan någon svenska, säger Tuija Kumpulainen, direktör vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Det finns ändå vissa lägen där man enligt Kumpulainen inte kan vänta sig att få service av svenskspråkig vårdpersonal, och det är om man måste få vård någon annanstans än där man är skriven och att de inte har svenskspråkig personal.

- Inom Helsingfors- och Nylands sjuvårdsdistrikt är vårdarna vana att arbeta både med svensk- och finskspråkiga patienter.

Britt-Louise Rosengård-Aspnäs vid Tehy säger att i fall väldigt många svenskspråkiga vårdare i det här läget skulle insjukna så skulle det påverka tillgången till svenskspråkiga vårdare.

- Inom de svenskspråkiga enheterna påverkar det kvaliteten på vården om man inte har tillräckligt med personal och inte har personal med tillräckliga språkkunskaper.

Branschen blir inte populärare

Virve Aho vid Super berättar att den svenskspråkiga servicen är väldigt viktig och även om man som svenskspråkig kan finska så kan det vara svårt att uttrycka sig i till exempel vårdrelaterade ärenden.

Hon berättar också att arbetsgivare försöker hålla extra hårt i sin svenskspråkiga personal nu.

- Fastän vårdaren har 14 dagars uppsägningstid försöker arbetsgivare nu använda undantagstillståndet till att få vårdarna att stanna längre på arbetsplatsen

Men Britt-Louise Rosengård-Aspnäs vid Tehy tror inte att coronakrisen kommer att locka fler vårdare till branschen. Vilket på lång sikt kan påverka tillgången till vårdare.

- Vi har varit oroliga inom förbundet en längre tid, branschen är inte längre lika attraktiv. Nu när de unga kommer in och ser vilka realiteterna är inom vården, man hamnar i undantagstillstånd och det kommer lagar som påverkar hur man utövar yrket ganska radikalt. Det kan i långa loppet påverka viljan att utbilda sig inom området. Attraktionen ökar inte direkt genom det här.

Brist på svenskspråkig personal

Trots att coronakrisen i sig inte påverkar tillgången till svenskspråkiga vårdare är bristen på svenskspråkiga vårdare redan stor i vissa delar av Finland.

Vid Folktinget är man orolig över den svenskspråkiga vårdsituationen överlag, inte specifikt på grund av coronakrisen. Där ser man att situationen redan är dålig på sina håll och anser inte att coronakrisen kan förvärra situationen.

Också Britt-Louise Rosengård-Aspnäs säger att man redan ser en stor brist inom social- och hälsovårdssektorn.

- Att det skulle ha påverkats av corona har jag inte hört om eller upplevt, men man kan ju tänka sig att situationen inte blivit bättre av det.