Hoppa till huvudinnehåll

Vintern en katastrof för vägarna – de flesta vägar lappas om och om igen

Vägskada
Arkivbild. Vatten som fryser då och då bryter till slut sönder asfalten på vägarna. Vägskada Bild: Yle/Carmela Walder Vägskador,gropar

I sommar får 330 kilometer väg i de österbottniska landskapen ny beläggning, dubbelt mer än i fjol. Men det räcker inte. - Man släcker bränder, säger busschaufför.

Enligt NTM-centralen i Södra Österbotten borde varje år cirka 480 kilometer väg få ny beläggning för att landsvägarna ska hållas på nuvarande "tämligen dåliga nivå", som man skriver i ett pressmeddelande.

Vintern som gått har varit dålig med tanke på slitaget och skadorna på beläggningen har ökat snabbt.

- Det har varit en katastrof för våra belagda vägar, mycket regn och vått hela tiden. När vatten tränger in och det fryser blir det gropar och stora hål, säger Anders Östergård som är direktör vid NTM-centralen i Södra Österbotten.

Man på landsväg.
Anders Östergård säger att det blir mycket dyrare att fixa vägarna då skadorna hinner bli för stora. Man på landsväg. österbotten,Österbotten

I sommar får bland annat Tobyvägen och Solfvägen i Korsholm ny beläggning. Men enligt Östergård är det många vägar som inte får ny beläggning utan bara lappas om och om i gen.

- Om man inte reparerar då det behövs kommer det skador också under asfalten, i kontruktionen, och då blir dyrare att reparera när man väl kommer igång.

"Det har blivit mycket värre"

Peter Björk i Pedersöre är inne på sitt 39:e år som yrkeschaufför. Han rör sig huvudsakligen i Österbotten.

- Under hela vintern har vi sett hur vägarna nöts när vattnet tar sig in i sprickor och sedan fryser och bryter sönder asfalten, säger Björk.

Enligt honom syns det att slitaget på vägarna har varit större under de senaste åren.

- Det har blivit mycket värre. Det är ju flera saker som gör att de slits, som varmare vintrar, större fordon och mer trafik.

Stötdämparna på bilar och vagnar tar också stryk.

- Jag har en påhängsvagn som är endast ett par år gammal och på den måste vi nu byta stötdämpare. Men vi kör också på många grusvägar, så på det sättet är det inte bara dåliga asfaltvägar som sliter på bilarna.


Är landsvägarna i Österbotten till och med en säkerhetsrisk?

- Ja. När du kör i hålen så knycker ratten till sidan.

Björk tar väg 19 från Jeppo mot Seinäjoki som exempel.

- Den är full med hål.

"Borde få mer pengar tillbaka till vägunderhållet"

De statliga pengarna räcker bara till för att lappa en viss kilometermängd per år. I år får 330 kilometer vägsträcka ny yta i de österbottniska landskapen.

NTM-centralens bedömning är att minst 480 kilometer väg borde fixas årligen för att landsvägarna ens ska hållas på "nuvarande tämligen dåliga nivå".

Blir man uppgiven?

- När man tänker på hur mycket skattepengar som staten får in tack vare trafiken som rör sig på vägarna så tycker jag att det borde komma lite mer pengar tillbaka till vägunderhållet, säger Björk.

"Man släcker bränder"

Janne Smeds har kört buss i snart sju års tid. Han bor i Maxmo och nu senast har han kört skolbuss på ett område från Oravais till Karleby.

Han säger att själva vintern var rätt vänlig ur en yrkeschaufförs synvinkel.

- Det har varit lätt att köra, endast några hala mornar.

Den milda vintern har dock slitit på beläggningen. Men här vill Smeds påpeka en sak.

- Vi behöver inte gå många år bakåt för att hitta rejäla snövintrar och då var vägarna också dåliga på våren. Så jag vet inte vad som klassas som en normal vinter längre och jag gissar att vägarna skulle vara dåliga på våren då också.

Djupt hål i beläggningen på  Ebbovägen.
Man kan behöva fylla gropar flera gånger i veckan enligt chauffören Janne Smeds. Djupt hål i beläggningen på Ebbovägen. Bild: Yle/Evert Rönnqvist Borgå

Smeds anser att vägunderhållet är eftersatt.

- Man släcker bränder. Här där jag bor har en lastbil kommit och fyllt hål med oljegrus fyra-fem gånger under vårens gång. Skulle viljan finnas skulle vi nog få vägarna i skick och inte behöva prata om att vägar ska klassas ner och bli grusvägar.

- Samtidigt vill jag absolut inte peka finger mot vägmästaren eller personen som fyller hålen, problemet ligger mycket högre upp, säger Smeds.

Janne Smeds sätter sig till rätta för att åka i väg med bussen.
Janne Smeds anser att riksväg 8 är halvbra medan de mindre vägarna börjar bli väldigt dåliga. Janne Smeds sätter sig till rätta för att åka i väg med bussen. Bild: Yle/Anna Kurtén. smeds,busschaufför

Billigaste vinner

Smeds säger att man inte kan ha en kultur där billigaste offerten vinner i 10-20 års tid och sen förundras över att det gick som det gick.

Är det alltid den billigaste som får arbetet, Anders Östergård?

- När det gäller beläggningen begär vi ett kvadratmeterpris, säger Östergård.

I praktiken är det alltså den billigaste offerten som vinner. Men man begär alltid en garanti på två år utifall att arbetet misslyckas på något sätt.

Hur är det då med annat underhåll, som plogning, är det då också den billigaste offerten som vinner?

- Jo. Entreprenören ska först uppfylla vissa krav. Bland de som uppfyller kraven är det sen priset som avgör, säger Östergård.

Inte bara trafikanterna som är uppgivna

Riksåttan tycker Janne Smeds ändå att är "halvbra".

- Det är de små vägarna som börjar bli väldigt, väldigt dåliga.

Blir man uppgiven av att år efter år höra att pengarna till vägunderhållet inte räcker till?

- Det är nog inte bara trafikanterna som är uppgivna. Jag tror nog också att de myndigheter som gör grovjobbet är uppgivna. Jag är helt säker på att de gör det bästa de kan med de pengar de får, säger Smeds.

Uppdaterad 16.4 kl. 13.35 med Anders Östergårds kommentarer om offerterna

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten