Hoppa till huvudinnehåll

115 potentiella coronavaccin är under utveckling – fem av dem testas redan på människor

Ett laboratorium där en kvinna jobbar med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset som orskar sjukdomen covid-19.
Forskare vid Köpenhamns universitet i Danmark jobbar på att ta fram en av många vaccinkandidater mot covid-19. Ett laboratorium där en kvinna jobbar med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset som orskar sjukdomen covid-19. Bild: AFP / Lehtikuva vaccin

Forskare över hela världen jobbar för högtryck med att ta fram ett effektivt och säkert vaccin mot coronaviruset. Ett potentiellt vaccin tas också fram i Finland.

Att ta fram ett vaccin tar vanligen mer än 10 år, men ett coronavaccin kan kanske bli klart och godkänt på under ett år.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Drug Discovery framkommer det att fem vaccinkandidater nu är i ett kliniskt testskede. De testas alltså på människor.

73 möjliga vacciner är åtminstone tills vidare i en tidigare fas, i laboratorieprover eller djurförsök. Dessutom finns ytterligare 37 stycken vars status inte är offentlig än.

Totalt handlar det alltså om 115 olika vacciner som håller på att utvecklas.

Det här sker över hela världen, till exempel bland sådana forskningsgrupper som har tillverkat vaccin tidigare och bland mindre bioteknologiföretag.

Minst en vaccinkandidat utvecklas i Finland – vid Tammerfors universitet.

– Det är viktigt att det särskilt i ett sådant här tidigt skede finns många kandidater så att det finns alternativ att välja mellan och så att det sållas ut bättre vacciner. Så här kan man komma fram till sådana som är både effektiva och säkra, säger Hanna Nohynek som är överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

Nohynek är också medlem i en strategisk vaccinexpertgrupp vid världshälsoorganisationen WHO.

– WHO koordinerar möten mellan forskare som är med om att utveckla vaccinkandidaterna. På det här sättet får alla reda på det viktiga och man kan komma möjligast snabbt framåt i arbetet, säger hon.

Hanna Nohynek är överläkare vid THL:s vaccinationsenhet.
Hanna Nohynek var själv nyss sjuk i covid-19 och är nu på jobb igen (arkivbild). Hanna Nohynek är överläkare vid THL:s vaccinationsenhet. Bild: Yle/Anna Savonius Institutet för hälsa och välfärd,vaccinering,hanna nohynek

Ny teknologi hjälper också till

Man har till exempel använt superdatorer för att beräkna hur coronaviruset ser ut, och med hjälp av kopierad genkod från viruset går det relativt snabbt att skapa potentiella vacciner – så kallade RNA-vacciner.

Det här har inneburit att det bara räckte drygt 40 dagar från det att man kände till coronavirusets uppbyggnad till det att det första potentiella vaccinet kunde testas på människor.

Först ut var ett bioteknologiföretag i USA, den 16 mars.

Det är ändå oklart om RNA-vaccinerna kommer att vara tillräckligt bra, för sådana har inte ännu blivit godkända för någon sjukdom. Men flera andra metoder används också.

Närbild på när en man jobbar med att utveckla ett coronavaccin.
Det krävs en hel del laboratoriearbete för att ta fram ett vaccin. Närbild på när en man jobbar med att utveckla ett coronavaccin. Bild: AFP / Lehtikuva vaccin

Finländsk vaccinutveckling

Till exempel Tammerfors universitets potentiella coronavaccin utvecklas med hjälp av en långsammare metod där forskarna försöker skapa virusliknande partiklar, och man siktar på ett vaccin som skulle kunna hinna till en andra coronavåg.

Mika Rämet som är chef för universitetets vaccinforskningscenter säger att han känner sig säker på att någon av de många vaccinutvecklarna i världen kommer att komma fram till ett bra vaccin.

– Världen satsar verkligen på att utveckla potentiella coronavacciner just nu. Det är i nuläget svårare än att skapa ett vaccin mot vanlig säsongsinfluensa eftersom det inte sedan tidigare har funnits vaccin mot något coronavirus, säger Rämet.

Porträtt på Mika Rämet.
Mika Rämet är sedan den här månaden chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet. Porträtt på Mika Rämet. Bild: Tammerfors universitet porträtt,vaccinforskningscentret

Det finns ändå en hel del vaccinkunskap från tidigare, som är till nytta nu.

– Sjukdomsmekanismen är ganska välkänd och ett vaccin höll på att utvecklas mot det tidigare coronaviruset som orsakade sjukdomen sars år 2003, påpekar han.

Rämet säger att det gäller att ta fram ett vaccin som är både effektivt och säkert, och det borde ske till ett lämpligt pris.

Han är också professor i pediatrik och som expert på barnsjukdomar så betonar han att det är särskilt viktigt att tänka på barnen i det här sammanhanget.

– Jag skulle vara särskilt noggrann med att ett kommande vaccin är säkert, om det också ges till barn, för de har oftast en mycket lindrig version av sjukdomen covid-19.

Ett laboratorium där man utvecklar ett coronavaccin.
Ett laboratorium där man utvecklar vaccin. Ett laboratorium där man utvecklar ett coronavaccin. Bild: AFP / Lehtikuva laboratorier

Ett vaccin är möjligt för vissa ännu i år

Det är fullt möjligt att riskgrupper i vissa länder kan få ett experimentellt vaccin redan i år.

– Hälsovårdspersonalen är säkert den grupp som allra först borde få ett coronavaccin för de är i nyckelposition och måste hållas friska för att kunna vårda de som blir sjuka, kommenterar Hanna Nohynek.

Flera vaccinexperter bedömer ändå att det kommer att räcka minst ett år innan man kan börja massvaccinera hela befolkningar.

En dator i ett laboratorium. På skärmen visas en proteinstruktur.
På skärmen syns hur coronavirusets proteinstruktur möjligen ser ut. En dator i ett laboratorium. På skärmen visas en proteinstruktur. Bild: AFP / Lehtikuva laboratorier

Tre testfaser kan bli två

De potentiella vaccinerna testas vanligen i tre faser. I den första fasen testas vaccinkandidaten på några tiotals personer. För tillfället är alltså tre potentiella coronavaccin i fas ett.

I den andra fasen, där flera vaccinalternativ väntas befinna sig på sensommaren, kan några hundra personer delta.

I den tredje fasen kan man sedan utvidga testet till tiotusentals personer. Men det är också möjligt att man kan skippa fas 3 genom att utsätta deltagarna i fas 2 för viruset, snabbt efter att de har vaccinerats.

På det viset kan man testa hur effektivt vaccinet är även om coronaviruset inte cirkulerar i befolkningen i så stor skala just då.

– Att aktivt utsätta deltagare för viruset är inte utan etiska problem. Det här kommer ännu att diskuteras innan det möjligen genomförs, säger Nohynek.

Tester i Finland?

Genom vaccintesterna försöker man avgöra hur effektiva och säkra vaccinerna är. Man försöker också ta reda på vad som skulle vara lämpliga doser, om det behöver tas mer än en gång och på vilket sätt.

Rämet, som alltså verkar vid vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet, säger att det är möjligt att man också kommer att kunna testa några av vaccinerna i Finland.

– Det är sedan en fördel för oss finländare för vi kan då få veta hur väl olika vacciner fungerar just i vår befolkning, säger han.

Nohynek: Det ser hoppfullt ut

Hanna Nohynek säger att hon är hoppfull om att det kommer att utvecklas ett bra vaccin mot det nu aktuella coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

– Allt tyder på att vi kan vänta oss bra vacciner som ger en bra motståndskraft mot coronaviruset. Men det återstår ännu en hel del arbete innan vi har kommit så långt.

Det finns också planer på att börja massproducera flera vaccinalternativ innan man har fått säkerställt vilket eller vilka alternativ som är tillräckligt bra.

Att göra så här är dyrt, och innebär troligen att tillverkare måste slänga bort en hel del vacciner som visar sig vara ineffektiva, men det möjliggör att folk kan vaccineras så snart som möjligt när man väl har hittat det bästa alternativet.

Det finns ändå farhågor om att det coronavaccin som visar sig vara bäst inte kommer att räcka till alla till att börja med, och att vissa enskilda länder kan komma att prioriteras, men produktionen kan ökas efterhand.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap