Hoppa till huvudinnehåll

De mest privilegierade är de mest främlingsfientliga

Smycken
Välutbildade höginkomsttagare vill behålla sin egen starka ställning i samhället. Bildsättningsbild. Smycken Bild: Fancy / John Smith smycken,guldkedja

Motståndet mot invandring antas ofta vara starkast bland människor i svag ställning, exempelvis fattiga och arbetslösa. Det här antagandet kullkastas av ny forskning.

Det är tvärtom bland de mest privilegierade som de mest invandringsfientliga finns, visar en studie vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Studien gjordes bland 18–29-åriga finländare strax före riksdagsvalet 2015.

De privilegierade vill bevara sin egen ställning

Den så kallade elit som kunde identifieras i forskningsresultatet bestod av välutbildade, psykiskt välmående personer med höga inkomster. De ville bevara sin egen ställning genom att att bevara rådande hierarkier.

– Resultatet ifrågasätter sambandet mellan marginalisering och främlingsfientlighet, säger forskardoktor Rasmus Mannerström.

De högerliberala den största gruppen

I studien mättes deltagarnas attityder i fråga om inkomstskillnader, sociala förmåner, invandring, miljön och hur mycket vi ska satsa på försvaret. Genom att analysera svaren kunde fyra så kallade attitydprofiler urskiljas: de vänster- och högerliberala, samt de vänster- och högerkonservativa.

En tredjedel av männen placerade sig i den högerkonservativa gruppen, medan endast en av tio män var vänsterliberala. Kvinnorna var å sin sida överrepresenterade i den vänsterliberala gruppen och underrepresenterade i den högerkonservativa gruppen.

Nya värdepartier

Då man analyserar forskningsresultaten utifrån deltagarnas partisympatier går det att urskilja en tydlig skillnad mellan de ”gamla” och de ”nya” partierna.

Samlingspartiet, Centern, SDP och Vänsterförbundet urskiljer sig som traditionella ”ekonomipartier” i och med att partiernas anhängare tydligt kunde indelas i höger och vänster i enlighet med partiernas linje i de ekonomiska frågorna. Däremot var partiernas anhängare internt splittrade i fråga om sociala värderingar.

De gröna och Sannfinländarna verkar å sin sida i första hand vara ”värdepartier”, för partiernas anhängare urskiljde sig tydligt som antingen liberala eller konservativa i fråga om värderingar, men var splittrade i de ekonomiska frågorna.

De grönas valarbetare på valgatan i Åbo, partiets emblem syns på ryggen.
De gröna ses som ett värdeparti. De grönas valarbetare på valgatan i Åbo, partiets emblem syns på ryggen. Bild: Yle/Nora Engström Riksdagsvalet i Finland 2019,Gröna förbundet,de gröna i egentliga finland

I forskningen var det få som stödde någon form av gyllene medelväg i fråga om invandring, utan majoriteten av de svarande var antingen starkt för eller emot invandring.

Sociala värderingar allt mer avgörande

De senaste årens forskning visar att politiska ideologier inte längre går att enbart jämföras på en endimensionell höger-vänster-skala. De sociokulturella värderingarna väger allt tyngre.

– Traditionellt har man antagit att vänstern är liberal och högern konservativ. Men i dag kan man inte längre dra slutsatser om värderingar utifrån ekonomiska synpunkter eller vice versa, utan de kan gå helt i kors, säger Mannerström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes