Hoppa till huvudinnehåll

Heidi Schauman: Svårt att ta lärdom från tidigare kriser när vi ska ta oss ur coronakrisen

Heidi Schauman.
Heidi Schauman ser flera ljusglimtar i den närmaste framtiden. Heidi Schauman. Heidi Schauman

Det var, som väntat, dystra siffror när Finansministeriet presenterade de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren. Men det kan också ses som en god nyhet.

Heidi Schauman, chefsekonom på Swedbank, sitter i Svenska Yles studio och följer med Finansministeriets pressträff om Finlands ekonomiska utsikter.

Siffrorna rullar in, det ena scenariot är sorgligare än det andra. Men det kunde vi vänta oss, och här ser Schauman en ljusglimt.

– Prognosen innehöll inga stora överraskningar. Det är positivt, för man vill inte att Finansministeriet ska komma med stora överraskningar.

Schauman konstaterar att det blir mera konkreti i siffrorna när prognosen visar att statsskulden kan klättra upp till 80 procent av bnp, eller i värsta fall till och med 100 procent.

Viktigt att människor får jobba igen efter krisen

Men det räcker inte med att stirra på hur de statliga utgifterna ökar och inkomsterna minskar. Det är dags att låta ekonomiarkitekterna skissa så samhället kan byggas upp igen om några månader.

Den framtidsvisionen sträcker sig längre fram än till dagen då restriktionerna slopas.

– Det är svårt att se att vi skulle ha allting som tidigare om tre månader, jag tror det kommer att vara en stegvis förändring, funderar Heidi Schauman.

TE-palvelutoimisto.
Förhoppningen är att så många som möjligt ska kunna få jobb igen. TE-palvelutoimisto. Bild: Henrietta Hassinen / Yle arbetskraftsutbildning,arbetskraftsbyråer,arbetskraft,workforce,arbetsplatser,lediga arbetsplatser,arbetslöshet,Sysselsättning och arbetslöshet,aktiveringsmodellen för arbetslösa,arbetslöshetsgrad,utkomstskydd för arbetslösa,arbetslösa,arbetslös

Bland dem som drabbas hårdast finns de permitterade och de som har blivit arbetslösa. Exakt hur många som finns i de här grupperna är svårt att beräkna eftersom statistikföringen är väldigt teknisk.

Men oavsett hur många det handlar om så är det viktigt att dessa personer kan känna hopp.

– Det viktiga är hur företagen reagerar, får de permitterade återgå till sina jobb så är effekten i Finland mycket mindre än om de permitterade blir arbetslösa och företag sätter lapp på luckan.

Hur ska finländarnas beteende förändras?

Enligt Finansministeriets prognos ska det värsta vara över om tre månader och de flesta har fått återvända till sina jobb.

– Det bygger på antagandet att vi har arbetskraftsbrist inom många branscher, företagen vill till nästan vilket pris som helst hålla kvar arbetstagarna för att kunna fungera.

Men det räcker inte med att det finns jobb att gå till. Ett stort frågetecken just nu är hur hushållen ska förhålla sig till ekonomin i tiden efter coronakrisen.

Om man är permitterad en månad så kapas inte köpkraften så mycket, men tre månader innebär ett stor inkomstbortfall.

– Om det dessutom finns en osäkerhet om man får behålla jobbet överhuvudtaget så är det klart att man förändrar sitt konsumtionbeteende, konstaterar Schauman.

Vi är inte nödvändigtvis så väl förberedda som vi vill tro

En fråga är om hushållen konsumerar som förr eller om finländarna blir ett sparsamt folk.

Det kan hända att hushållen har upptäckt att de inte hade den ekonomiska buffert som vore bra att ha och att de nu börjar bygga upp en sådan.

Pikamuotivaatteita kaupassa.
Kommer du att gå till klädbutiken som förr efter coronakrisen, eller lägger du hellre summan på sparkontot? Pikamuotivaatteita kaupassa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Cubus,fast fashion,Norsk modedesign,klädaffärer,konfektionsindustri,textil- och konfektionsindustri,Varner-gruppen,konsumtion,konsumtionsvaror (varor),konsumtionskultur,konjunkturväxlingar

Samtidigt kan konsumenterna bli mer försiktiga och till exempel lämna bort en resa som inte är nödvändig.

I Finland vill vi gärna tänka att vi är väl förberedda i och med att vi har haft våra ekonomiska kriser på 1990-talet och 2000-talet och vi har funderat på konkurrenskraft.

"Ekonomin är inte sönder"

Men det vi nu har framför oss är en annorlunda situation.

– Det är en så annorlunda kris, så det är svårt att ta lärdomar från tidigare kriser. Nu är vi, så att säga, “frivilligt” nedstängda, det är en helt annan dynamik.

Trots att situationen är ny och de ekonomiska konsekvenserna är omfattande, så kan vi redan ha verktygen för att bygga upp ekonomin igen.

– Ekonomin är inte sönder, det är inte en finanskris eller bankkris. Det är förväntade effekter. Nu får vi bara räkna och fundera hur länge det här pågår.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes