Hoppa till huvudinnehåll

"Vi vill ha en förändring, därför talas det om att vi inte kan gå tillbaka till så som det var före krisen" – Fyra finlandssvenska profiler blickar framåt efter coronakrisen

Janina Andersson står framför en trappa.
Janina Andersson tror resebranschen påverkas kraftigt av coronapandemin. Janina Andersson står framför en trappa. Bild: Amanda Vikman/Yle Janina Andersson

Coronakrisen är på många sätt tung och påfrestande. Men den är också ögonöppnande och det finns många saker vi kan ta med oss när det är över. Vad vill du att vi ska lära oss av coronakrisen?

Vad kan vi lära oss av coronakrisen? Det har vi frågat fyra profiler i Svenskfinland. Vi vill också veta vad du vill att vi ska lära oss av krisen. Berätta i slutet av artikeln.

Resebranschen påverkas länge

Janina Andersson är verksamhetsledare för Mannerheims Barnskyddsförbund i Egentliga Finland och hon tror att resebranschen står inför stora förändringar.

- Jag tror att coronakrisen under en längre tid kommer att se till att vi inte så lätt kan åka utomlands, säger Andersson.

Hon tror att det kan leda till att lokala resmål blir mer lockande.

Hon påpekar att det kan vara dyrare att resa inom Finland, men att det jämnar ut sig när du inte reser så långt.

En kvinna med långt ljust hår, glasögon och en klarblå blus.
Janine Andersson tror lokala resmål kommer att bli populära efter coronakrisen. En kvinna med långt ljust hår, glasögon och en klarblå blus. Bild: Nina Bergman/Yle Janina Andersson,Mannerheims barnskyddsförbund

Andersson tycker att flygpriserna länge varit felaktigt billiga och att det i sin tur har lett till att den lokala turismen blivit lidande.

- Det har varit så mycket lättare och billigare att flyga från till exempel Åbo till Gdansk än åka till Pargas.

Hon tror att resmål runt om i Finland och skärgården kommer att vinna på att det blir svårare att ta sig utomlands.

Hon tror också att vi kommer att fortsätta arbeta mycket på distans, vilket kommer att spara in på arbetsresor.

- Vi har märkt hur lätt det går att jobba på distans, det är något vi måste ta lärdom av, säger Andersson.

Vi vill ha en förändring

Nicolas von Kraemer är historiker och han säger att vi inte är nöjda med det samhälle och den kultur vi lever i. Därför talas det så mycket om att vi inte kan gå tillbaka till så som det var före krisen.

Han lyfter fram aspekter som sjukvård, globalisering och nationalism, som han tror står inför en förändring.

Enligt honom tycker många att globaliseringen är slutkörd och nämner till exempel EU som under coronakrisen knappt har nämnts.

- Det har talats om stödpaket, men det som hände var att EU gav nationalstaterna utrymme att manövrera, säger von Kraemer.

Han säger att gränser har stängts och att det talas om att europeisk och inhemsk produktion är viktig, men att det å andra sidan finns ett kollektivt handlande och att många anser att kapitalismen befinner sig i en kris.

von Kraemer säger att socialismen och välfärdsstaten har fått en boost, speciellt sjukvården.

Han säger att det i framtiden kan bli svårt att tala för till exempel en social- och hälsovårdsreform nu när vi sett hur viktig sjukvården verkligen är.

personporträtt på Nicolas von Kraemer
Nicolas von Kraemer tror att det blir svårt att tala för en social- och hälsovårdsreform efter coronakrisen. personporträtt på Nicolas von Kraemer Bild: Carin Göthelid porträtt

von Kraemer lyfter också fram nationalismen.

- Jag tror att krisen kan utgöra ett hot mot till exempel sannfinländarna.

Han säger att regeringen har visat förmåga att regera och mycket av den politik som sannfinländarna har talat för i princip har besannats.

- Då kan man fråga sig vad sannfinländarna är till för, säger han.

Han tror att populisterna, och möjligtvis också de gröna, kan få det svårt.

- Nu har vi fått en solidaritet och idéerna om en ny sorts gemenskap och välfärdspolitik tycks har vunnit popularitet bland folket och politikerna.

- Då kanske de här rörelserna är onödiga i framtiden, säger von Kraemer.

Vi tillhör en enda stor flock

Karmela Liebkind är socialpsykolog och hon säger att den här krisen har påmint oss om att vi inte är oberoende av varandra.

Vi behöver varandra både konkret och inom olika samhälleliga strukturer som bland annat hälsovård, handel och politisk beslutsfattning.

- Jag hoppas att den här krisen är en väckarklocka som får oss att inse att mänskligheten tillhör en större flock än vad vi tror, säger Liebkind.

Hon säger att vi har en tendens att kategorisera oss själva och andra i olika grupper.

Vi behöver varandra för att klara av den här pandemin― Karmela Liebkind

- Vi behöver främja hela gruppens intressen för att överleva, säger Liebkind.

Liebkind menar att problemet är att våra uppfattningar om mänskligheten är en självuppfyllande profetia.

Vi är vana att tänka i ganska snäva grupper, till exempel geografiskt. Men nu måste vi tänka om. Vi är beroende av människor som vi tidigare har ansett tillhöra “dom”.

Nu kan vi välja hur vi definierar oss själva.

- Vi behöver varandra för att klara av den här pandemin.

Vi klarar mera än vad vi tror

Hannes Nykänen är filosof och han säger att krisen visar att vi klarar mycket mera än vad vi tror.

När politiker funderar på olika möjligheter att utveckla och förbättra samhället så är svaret ofta att det är helt omöjligt. Det blir för dyrt eller är politiskt omöjligt.

- Det som blir tydligt nu i krisen är att det är strunt, säger Nykänen.

Han säger att det finns en obenägenhet att försöka se hur saker på riktigt är.

- Nu har vi gjort stora drastiska åtgärder. Och vi ser att möjligheterna finns bara vi inser vad som är viktigt.

Nykänen tror att om vi blir av med argument som "det här är politiskt eller ekonomiskt omöjligt", så kunde det ge mera rörelsefrihet för oss.

Vi kan göra väldigt mycket. Och om vi fortsätter jobba på det så kan sedan leda till något bra.

Hannes Nykänen och Pia Sundell poserar framför kameran, vita flaggstänger i bakgrunden.
Hannes Nykänen tycker vi måste värna om vår demokrati. Hannes Nykänen och Pia Sundell poserar framför kameran, vita flaggstänger i bakgrunden. Bild: Yle / Ted Urho person,hannes nykänen

Hennes Nykänen säger också att vi måste inse att vår demokrati är skör. Vi får inte ta vår demokrati och och individuella frihet för givet.

- Det finns en stor risk att när något drastiskt händer i samhället, så finns det krafter som utnyttjar det här.

Han påpekar att det inte har hänt i finland, men nog i andra länder.

- Vi måste vara noggranna att vi inte låter vår demokrati gå om intet. Om man tar vår demokrati för given så blir den ännu skörare, säger Nykänen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle