Hoppa till huvudinnehåll

Känns vardagen i coronatider tråkig? På 1800-talet var de flesta alltid hemma och barnen lekte med kottar i skogen

En pojke i finkläder leker med en trähäst i tömmar och med vidja som piska. På gårdsplan. 1880-1920-tal.
En pojke i finkläder leker med en trähäst i tömmar och med vidja som piska. På gårdsplan. 1880-1920-tal. En pojke i finkläder leker med en trähäst i tömmar och med vidja som piska. På gårdsplan. 1880-1920-tal. Bild: Öta 247 foto 124 1800-talet,barn (åldersgrupper)

Den här artikeln handlar om hur vår tids känslor av rastlöshet skulle ha tett sig för en människa från förr i tiden. Avsikten är inte att förminska de känslor och rädslor som finns, utan att ge en inblick i hur livet såg ut förr och hur människor i alla tider har klarat sig, på ett eller annat sätt, trots svårigheter och utmaningar i livet.

I Finland har vi nu levt en annorlunda vardag redan under en längre tid. Känns tiden inomhus för lång? Är det frustrerande att inte få träffa vänner? Börjar du få nog av åsynen av dina familjemedlemmar?

Låt oss ta ett hopp tillbaka i tiden och se hur de saker som du kanske irriterar dig på i coronatider, skulle ha tett sig ur ett 1800-tals perspektiv.

Tonåringarna vankade inte rastlöst omkring därhemma för många av dem hade flyttat hemifrån genast efter skriftskolan och börjat jobba.

Koronatidens dilemma 1: Det finns ingenting att göra hemma

Storasyster som håller sin lillebror i handen
Barnen hade inte nödvändigtvis några leksaker alls Storasyster som håller sin lillebror i handen Bild: Yle videostill spädbarnsdödlighet

För tvåhundra år sedan fanns det varken sociala medier, direktstreamar eller televisioner med stora skärmar.

Något av det vanligaste barnen gjorde då var att leka med grankottar som de försåg med ben av kvistar eller tändstickor för att få dem att föreställa kor eller andra djur.

Av enbuskar kunde man göra pilbågar. En kropp till en docka kunde man tillverka av trä. Huvudet formade man av gamla tygtrasor som också fungerade som dockkläder.

Tonåringarna vankade inte rastlöst omkring därhemma för många av dem hade genast efter skriftskolan flyttat hemifrån och börjat jobba.

För de allra flesta fanns inget annat alternativ efter konfirmationen än att börja jobba. De lämnade hemmen och tog arbete hos någon jordbrukarfamilj i grannskapet och stannade där åtminstone i ett år. Efter friveckan, en ledighet under hösten flyttade de sedan ofta vidare till ett nytt hushåll.

Om kvällarna under 1800-talet tog man det lugnt efter dagens slit och tillbringade kvällen under högläsning eller genom att lösa gåtor. Samtidigt kunde man handarbeta. Man lekte också olika sällskapslekar, som att gömma nyckeln där man gömde en nyckel eller ett annat litet föremål som de andra sedan skulle leta efter.

Man lekte också sånglekar, till exempel den medeltida leken "Bro, bro brella" som leks än i dag, var omtyckt. I bondesamhället var de så kallade "friarlekarna" populära.

Att få känna sig uttråkad skulle närmast ha varit en lyx för 1800-tals människan. För ett par hundra år sedan fanns det, särskilt i arbetarfamiljer, ingen tid att gå omkring overksam. Alla hade fullt upp med vardagsbestyr.

Två kvinnor och två män räfsar hö utanför ett boningshus. 1800-1920-tal.
Sysslolöshet var något som man inte såg på med blida ögon. Två kvinnor och två män räfsar hö utanför ett boningshus. 1800-1920-tal. Bild: ÖTA 247 Kyllikki Berts arkiv Österbotten (historiskt landskap),1800-talet,arbete

Koronatidens dilemma 2: Det är störande att inte kunna träffa sina vänner

Antagligen har du ändå möjlighet att prata med dina vänner i telefon eller ringa ett videosamtal.

På 1800-talet höll man kontakt genom att skriva brev. Ibland fick man vänta på breven riktigt länge. Telefonen blev vanlig för de flesta först efter andra världskriget.

När coronabegränsningarna i sinom tid upphör kommer du ändå att kunna träffa dina nära och kära lite lättare än hur det var för folk på 1800-talet.

För tvåhundra år sedan tog det tid att resa och människor som bodde längre bort fick kanske gå flera kilometer för att kunna träffa sina vänner eller släktingar.

Människans behov att träffa andra och umgås var lika stort då som nu. Ungdomar träffades gärna på ringdanser. Man blandade ihop olika danser och dansade dem i ring.

Koronatidens dilemma 3: Det går på nerverna när alla är hemma hela tiden

Också på 1800-talet blev man irriterade på varandra, men det var bara någonting man fick leva med för det fanns inte så mycket att göra åt saken.

I många familjer bodde man på den tiden väldigt smått och trångt om man jämför med vår nutida boendestandard. Familjerna var dessutom ofta större än nu. En hel familj kunde dela på ett enda rum.

Lapsia talon edustalla 1800-luvulla.
Förstås ville man också då som nu ibland ha lite ro från de andra i familjen och efter en lång vinter körde mammorna gärna ut barnen på gården för att leka. Lapsia talon edustalla 1800-luvulla. Bild: Espoon kaupunginmuseo / Johanes Landeen Esbo stadsmuseum,1800-talet

Ofta bodde också tjänstefolk eller tjänstehjon samt far- eller morföräldrar under samma tak. Medellivslängden var kortare så antalet gamla var lägre än i dagens Finland.

Att bo ensam var för tvåhundra år sedan väldigt sällsynt. Ofta bodde barnlösa och ogifta syskon tillsammans eller stannade kvar i barndomshemmet.

Koronatidens dilemma 4: Barnen har distansundervisning

Idag har alla barn ändå möjlighet att gå i skola också om tillvägagångssätten kan kännas förvirrande och vardagen är utmanande att ordna.

För tvåhundra år sedan gick inte alla barn i skola också om många gärna skulle ha gått i skola. Under början och mitten av 1800-talet var skola ett privilegium som endast barn från bildade familjer hade rätt till.

Distansundervisning förekom också på 1800-talet. Då skulle barnen lära sig de första grunderna i läsning och kristendom hemma innan de började skolan. Barnen studerade hemma och prästen kom och utförde husförhör.

Prästen reste runt till gårdarna och hade husförhör varje år. Det innebar att han förhörde alla som bodde på gården och kontrollerade vad de kunde om Gud och Jesus och den bibliska berättelserna.

Efter besöket antecknade prästen hur mycket var och en behärskade och om det hade hänt något särskilt under året som gått.

I och med folkskolereformen år 1866 började man grunda folkskolor, först i städerna med sedan också på landsbygden. Genom folkskolereformen fick Finland en fyraårig folkskola för alla.

Köyhä, mutta kuuliainen kansa, joka haluaa sivistää itseään. Suomi 1800 -luvulla kirjan kuvitusta.
Barnen studerade hemma och prästen kom och utförde husförhör. Köyhä, mutta kuuliainen kansa, joka haluaa sivistää itseään. Suomi 1800 -luvulla kirjan kuvitusta. Bild: Wanhatkirjat.fi

Långt efter reformen fick barnen på landsbygden undervisning i en ambulerande folkskolad om det saknades en skolbyggnad. Läraren reste då från by till by och undervisade.

Prästernas husförhör upphörde då folkskolan tog över verksamheten.

Koronatidens dilemma 5: Konditionen blir dålig när man inte kan ta sig till gym eller träning

Det är fullt möjligt att ta hand om sin kondition också nu i dessa tider. Det kräver kanske att du avviker lite från dina invanda rutiner. Många har hittat till löpspåret under de senaste veckorna eller tränar hemma i vardagsrummet. Det mesta är möjligt.

Kor på bete. I bakgrunden boningshus och en stengärdsgård.Tidigt 1900-tal.
Korna skulle mjölkas och all mat beredas från grunden. Kor på bete. I bakgrunden boningshus och en stengärdsgård.Tidigt 1900-tal. Bild: ÖTA 247 Kyllikki Berts arkiv 1910-talet,kor,historia

1800-talsmänniskan skulle ha haft svårt att förstå tanken på att bege sig ut och springa för att förbättra konditionen. Då utövade man inte idrott som man gör nu. De flesta hölls i skick tack vare det fysiska arbete man utförde, som att till exempel vedhuggning.

I en artikel om pigornas slit ur tidskriften, Populär historia, beskrivs vardagen så här: "Att sköta ett hushåll under förindustriell tid var ingen enkel sak. För att klara försörjningen krävdes att såväl husfru som tjänstefolk var fullt sysselsatta dygnets alla ljusa timmar, ja mer än så.

Brödet skulle bakas, smöret kärnas, sillen rensas, djur slaktas och styckas. Ull skulle spinnas, tyg vävas, kläder sys och lagas, vattnet hämtas, disken diskas, tvätten bykas, ljusen stöpa. Kroppsarbetet var under många hundra år grunden till människors överlevnad och samhällets fortbestånd."

Egentlig idrott blev vanligt först under 1900-talet.

Flickgymnaster på 1920 (?)-talet
Skolgymnastik på 1920-talet. Flickgymnaster på 1920 (?)-talet Bild: Museiverket 1920-tal

Den här artikeln är baserad på artikeln; Luuletko, että korona-arki on tylsää? On sitä pärjätty ennenkin – 1800-luvulla suurta kotihupia olivat käpylehmät ja avainleikit, skriven av Kirsi Karppinen

Artikeln är översatt av Charlotte Lindroos.

Här kan du läsa det senaste om coronavirusepeidemin.

Källor:
Riksarkivet
Lärarförbundet; Tidningen Grundskolan
Populär Historia

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix