Hoppa till huvudinnehåll

Spotlight: Mera vindkraft, mera fossilfritt - forskare slår larm om bristande reglerkraft men staten avvisar oron

I Malax byggs Långmossa vindkraftspark
Som bäst uppförs sju vindkraftsverk i Långmossa i Malax. I Malax byggs Långmossa vindkraftspark Bild: YLE Taisto Lapila vindparker

Allt mer vindkraft ökar variationerna i tillgången på el. När det inte blåser har vi köpt vattenkraft från Sverige och Norge. Nu varnar forskare för att vattenkraften snart inte räcker till för Finland. Men staten litar på den nordiska elbörsen.

Vi har en byggnadsboom av vindkraftsparker i Finland. I fjol uppfördes 56 nya möllor och om tre år ska 460 möllor stå färdiga. I effekt betyder det ett drygt kärnkraftverk i Olkiluoto 3:ans storlek.

Vattenkraft från Sverige räcker inte

Med mera vindkraft ökar variationerna i tillgången av el i nätet. Det betyder att när det inte blåser så behövs reglerkraft som vattenkraft och kärnkraft.

Hittills har Finland litat på att det finns vattenkraft från Sverige och Norge att ta till men flera forskare säger till Spotlight att det inte längre är något att lita på.

I dag är Nordens elnät kopplade till övriga Europa och elhandel förs över ländernas gränser.

- I Tyskland vill man komma bort från kolkraften som reglerkraft och då ökar behovet av vattenkraft, förklarar Samuli Rinne tidigare forskare vid Aalto-universitet.

- Sverige har snart inte vattenkraft att sälja och då är utmaningen att hitta den extra el som behövs, säger Esa Vakkilainen, professor vid Villmanstrands tekniska universitet.

I Sverige byggs det också flera vindkraftsparker så behovet av reglerkraft ökar också där.

- Vattenkraften räcker inte i alla lägen, säger Martin Johansson expert på elsystem vid Energimyndigheten i Sverige.

Utmaningarna i Sverige är att hitta andra typer av elproduktion. Ett sätt är att utveckla flexibla elsystem och lagring som gasturbiner, batterier och vätgas.

Enligt professor Esa Vakkilainen kan Finland inte längre räkna med vattenkraft från Sverige.
Enligt professor Esa Vakkilainen kan Finland inte längre räkna med vattenkraft från Sverige. Enligt professor Esa Vakkilainen kan Finland inte längre räkna med vattenkraft från Sverige. Bild: YLE Taisto Lapila vindkraft

Varifrån ta den ström som behövs?

Enligt Esa Vakkilainen borde den finska staten nu allvarligt överväga var mera ström ska produceras.

Men staten går en annan väg. Statssekreterare Kimmo Tiilikainen på arbets- och näringsministeriet är inte orolig.

- Visst kommer vi att också i fortsättningen behöva vattenkraft och till all lycka finns det gott om den i Norden, till exempel i Sverige och Norge, säger han.

En lösning är alltså en flexibel elmarknad där fiffiga styrsystem styr elkonsumtionen efter den billigaste elen, ofta då på natten. Men det behövs också möjligheter att kunna lagra ström.

Samuli Rinne, tidigare forskare vid Aalto universitet, har tillsammans med andra forskare gjort ett framtidsscenario för energiproduktionen i Finland.

Finland kan bli självförsörjande med fossilfri energi

Enligt forskarna kunde Finland med bland annat lagring bli helt självförsörjande med fossilfri energi.

I scenariot ingick det bland annat lagring av värme och i någon mån lagring av el.

Det är framför allt värmelager i samband med fjärrvärme som är lönsamma satsningar. Ett exempel på ett värmelager är vattenbassängen under Esplanaden i Helsingfors.

Ett annat sätt att lagra är pumpkraftverk. På Åland planeras nu att bygga om Nyhamns gamla järngruva ute på Båtskär söder om Mariehamn.

Gruvschaktet ska bli en stor vattenreservoar där vindkraftsel ska lagras.

- När vatten strömmar genom en turbin så genereras el och sen när man pumpar ut vatten från gruvan så laddar man så att säga batterierna som möjliggör att ta ut el när man fyller den igen, förklarar Berndt Schalin vd för Flexens som driver projektet energismart Åland.

Visionen är att Åland ska bli till 100 procent självförsörjande med förnybar energi men det här lagret räcker bara en bit på vägen. Enligt Schalin behövs det många små lager till för att uppnå målet.

Ökad vindkraft ökar behovet av reglerkraft som vattenkraft.
Båtskärs vindkraftspark står för 16 - 17 procent av den åländska elförbrukningen. Ökad vindkraft ökar behovet av reglerkraft som vattenkraft. Bild: Robert Jansson vindkraft

Lönsam vindkraft men staten betalar miljarder

Idag är vindkraften mycket lönsam. Produktionskostnaderna för vindmöllor har kommit ned och möllorna är betydligt större än tidigare och kan därmed producera mera el.

Därför behöver vindkraften inte längre stöd av staten.

Men hittills har staten betalat ut över en miljard euro i stöd och på grund av tidigare ingångna fleråriga avtal är staten bunden att betala ut stöd fram till år 2030.

Stöden är kopplade till elpriserna och om de håller sig på nuvarande nivå fram till 2030 kan räkningen för staten gå på drygt en miljard euro.

Majoriteten av alla vindparker som byggs i dag får ändå inga stöd.
Ett exempel är det svenska bolaget OX2. De har idag åtta vindkraftsbyggen på gång i Finland. Ett bygge är Långmossen i Malax.

De flesta vindkraftsbolagen har gjort avtal med stora företag som vill ha ny fossilfri energi. Ofta är det då fråga om fleråriga avtal till ett fast pris.

Google och Ikea köper ny vindkraft

- När elpriserna varierar, till och med månadsvis, är investerarna intresserade av att produktionen är bunden till ett fast pris, förklarar Teemu Loikkanen landschef för OX2 i Finland.

Det är bolag som Google och Ikea som investerar i ny vindkraft. När vindkraftsparkerna i Långmossa och Ribäcken i Malax står färdiga övergår de i Ikeas ägo.

Vindkraften är alltså lönsam idag men då det blåser allt mer finns det mörka moln på himlen.

Mera vind - billigare vindkraftsel

I februari noterades för första gången negativa elpriser. Det blåste hårt men samtidigt var elkonsumtionen låg på grund av varmt väder och industristrejker.

Att det blåser allt mer får alltså konsekvenser för vindkraftsproducenterna.

- Jag tror faktiskt att det kommer att komma flera tillfällen med låga elpriser, säger Henrik Lindqvist vd för Allwinds på Åland

För vanliga elkonsumenter är så klart låga elpriser bra men då borde man dagligen följa med prisutvecklingen på elbörsen och köpa el när det är som billigast.

Men de flesta av oss har fleråriga elavtal till ett fast pris.

Boomen snart slut

Enligt Dan Norrgård i Oravais kommer vindkraftsboomen att vara över om tre år.

Dan Norrgård i Oravais har två vindmöllor och får snart en till.
Dan Norrgård i Oravais har två vindmöllor och snart ska en till byggas. Dan Norrgård i Oravais har två vindmöllor och får snart en till. Bild: YLE Taisto Lapila vindkraft

- Det kommer upp så otroligt mycket vindkraft så nån gång måste den bli mättad.

Men Dan Norrgård tror i alla fall på sina egna projekt. Han två vindmöllor och långtgående planer på ytterligare en mölla till.

- Inte skulle jag själv bygga om jag inte skulle tro på framtiden.

I hans grannskog pågår väg- och sprängningsarbeten för Storbackens vindkraftspark där han är en av markägarna. Han får ett bra arrende för sin skogsmark av vindkraftsbolaget.

- Jag har själv förhandlat fram det, så nog är det bra.

Stabilare priser med lagring

Om vindkraftsel kan sparas så jämnas elpriserna ut.

- Över tid så kan du kapa bort dom tider när du har höga elpriser, förklarar Henrik Lindqvist VD för Ålands vindkraftsbolag Allwinds.

Än så länge är det dyrt att lagra el med batterier. Men de är på kommande.

Andreas Gammelgård i Oravais har solpaneler på sitt garage. Han planerar att installera några solpaneler till. Men han vill ännu inte investera i batterier för att kunna lagra sin solkraft.

Andreas Gammelgård har solpaneler på taket men vill ännu inte investera i batterier.
Andreas Gammelgård har solpaneler på taket men vill ännu inte investera i batterier. Andreas Gammelgård har solpaneler på taket men vill ännu inte investera i batterier. Bild: YLE Taisto Lapila solkraft,batterier

- Ännu så känns det lite onödigt dyrt att satsa så mycket pengar.
För Gammelgård skulle en batteriinstallation kosta mellan 5 000 och 8 000 euro.

Dyra batterier – men stöd att få i Sverige

Att spara solkraften för kvällens och nattens behov är en bra ekonomisk investering. Det säger Juha Koskela forskare vid Tammerfors universitet.

- Det skulle öka konsumtionen av egen el och minska belastningen på elnätet.

I Sverige betalas det ut stöd för installation av batterier för lagring av solenergi i egnahemshus.

Intresset för stöden har ökat i Sverige och årligen finns det totalt cirka 6 miljoner euro att ansöka om. Med ett liknande stöd här hemma så kunde Andreas Gammelgård ompröva sitt beslut:

- Då skulle det säkert bli mera intressant med batterier.

"I Finland ser vi till de stora lösningarna"

Också Juha Koskela anser att stöd av den här typen skulle öka lönsamheten för solkraft.

- Med en sådan liten insats skulle man få en stor nytta.

Men på arbets- och näringsministeriet är man inte tänd på att stöda installation av batterier i egnahemshus.

- Nej vi har inte några sådana funderingar, säger statssekreterare Kimmo Tiilikainen.

Enligt Tiilikainen utgår man från större produktionsvolymer. Det anser man vara mera kostnadseffektiva lösningar.

Kimmo Tiilikainen statssekreterare vill inte stöda batteriinstallationer i egnahemshus,
Statssekreterare Kimmo Tiilikainen vill inte stöda batteriinstallationer i egnahemshus. Kimmo Tiilikainen statssekreterare vill inte stöda batteriinstallationer i egnahemshus, Bild: YLE Taisto Lapila vindkraft,Kimmo Tiilikainen

Dessutom ska en flexibel elmarknad sköta det hela utan stöd. Så Finland kommer inte att följa den svenska modellen?

- Jag säger inte att man inte följer Sverige men diskussioner har inte förts om detta och i Finland ser vi till de stora lösningarna.

Artiklen rättad 20.4 kl.16:55 med förtydligande om att vindkraftsparkerna Långmossen och Ribäcken i Malax övergår i Ikeas ägo när de står färdiga

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes