Hoppa till huvudinnehåll

Ryssland misstänker Finland för folkmord under fortsättningskriget

Stridsvagn i Summa på Karelska näset den 17 juni 1944.
Stridsvagn fotograferade i byn Summa vid Mannerheimlinjen på Karelska näset i juni 1944. Stridsvagn i Summa på Karelska näset den 17 juni 1944. Bild: SA-kuva / alikersantti E. Meriluoto stridsvagnar,Josef Stalin,Summa,Karelska näset,Mannerheimlinjen

Ryska myndigheter har inlett en brottsutredning om de finska fånglägren i ryska Karelen under fortsättningskriget. Åklagare undersöker ifall finska armén gjorde sig skyldig till folkmord.

Rysslands undersökningskommitté misstänker att Finland gjorde sig skyldigt till folkmord under perioden 1941–1944 när finska militären ockuperade ryska Karelen och tusentals civila dog i fångläger.

– De dåtida handlingarna i karelsk-finska sovjetrepubliken stämmer överens med rubriceringen för folkmord i syfte att förinta en rasmässigt bestämd folkgrupp, skriver kommittén på sin webbplats.

Docent Antti Laine konstaterade redan 1982 i sin avhandling att lägren inte var förintelseläger där man efter nazistisk modell aktivt tog livet av de som satt inspärrade.

– Vi har hört lite liknande anklagelser från Moskva många gånger tidigare, säger Laine. Men idag har tonen blivit hårdare. Nu skjuter Moskva med kanon istället för pistol i det här ärendet.

– Moskva försöker på det här sättet visa att Ryssland inte enbart är en stormakt, utan också mänsklighetens räddare, fortsätter han ironiskt.

Det finska utrikesministeriet konstaterar i ett uttalande idag att Finlands handlingar under kriget utreddes grundligt i domstolar redan strax efter 1945.

Ministeriet uttryckte även en önskan om att de ryska krigshistoriska arkiven skulle vara mer tillgängliga för alla forskare.

Ingen etnisk rensning

Finska historiker betonar att den finska militären inte utförde en etnisk rensning i ryska Karelen. Man utförde inga stora folkförflyttningar eller massavrättningar.

Det som dock förekom var att finska myndigheter skilde åt människor enligt etnisk identitet.

De finsk-ugriska folken i ryska Karelen fick fortsätta sina vardagsliv, medan slaviska folk kontrollerades och spärrades in. Tanken var att ryssarna skulle deporteras österut efter krigets slut.

– Det är ett faktum att Finland behandlade de ryska civilfångarna dåligt, säger historikern Antti Kujala som också forskat i saken. Men jag anser att Ryssland först borde reda ut sina egna folkmord under Stalins tid innan man börjar peka finger mot andra.

"Beskrivningar från lägren är hemsk läsning"

Sammanlagt internerade finska militären omkring 24 000 personer i ryska Karelen i flera läger. I lägren samlade man ihop barn, kvinnor och åldringar.

Den ryska undersökningskommittén lyfter fram andra siffror och hävdar att 50 000 personer spärrades in.

Förhållandena i lägren var rigorösa. Var femte person dog, främst på grund av hunger. Vissa sköts.

Enligt Antti Laine var brutaliteten inte organiserad, utan av spontan natur.

– Att läsa vissa beskrivningar från lägren är hemsk läsning, säger han. Det är möjligt att också barn sköts ihjäl. Man ska komma ihåg att det fanns sadister även i den finska armén.

Rastänkande måste straffas

Undersökningskommittén är Rysslands viktigaste brottsutredarmyndighet och lyder direkt under presidenten.

Utredningen görs i enlighet med den ryska strafflagens paragraf 357, som berör folkmord.

Slutresultatet av undersökningen blir ett juridiskt utlåtande.

– Varje handling som bygger på en kriminell idé om rasöverlägsenhet och hat bör inte bli ostraffad, skriver man. Dylika brott har ingen tidsbegränsning.

De ryska myndigheterna beslöt öppna utredningen efter att ha tagit del av nya arkivdokument som säkerhetstjänsten FSB publicerade förra veckan.

Ingen ny information

Enligt kommittén handlar pappren om ”utrotandet av den slaviska civilbefolkningen i koncentrationsläger upprättade av den finska ockupationsadministrationen”.

Enligt Laine finns det inga nya uppgifter som skulle rubba basfakta om fånglägren sedan han själv skrev sin avhandling 1982.

De sovjetiska dokumenten består av intervjuer med dåtida ögonvittnen.

– Förhållandena i lägren var inte livsdugliga och därför dog tusentals människor, skriver kommittén.

De ryska myndigheterna anser att den finska militären skapade nöden medvetet.

– Att svälten skapades medvetet är långsökt, säger Laine. Under den här krigsperioden fanns det helt enkelt inte mat till alla.

Alla brott ska bokföras

Den ryska utredningen om folkmordet ingår i ett större projekt som Moskva lanserade ifjol.

På initiativ av president Putin började Ryska historiska sällskapet ”dokumentera nazisternas brott mot den sovjetiska civilbefolkningen under andra världskriget”.

Sällskapet leds av Sergej Narysjkin, som också basar för landets underrättelseverksamhet i utlandet.

Den ryska debatten gör ingen skillnad mellan fascister och finländare. När den statliga nyhetsbyrån RIA skrev om de finska fånglägren handlade rubriken om ”den finska nazismens dödsläger”.

– De finländska ockupanterna utförde inga massavrättningar och därför har deras brott alltid stått i skuggan av de tyska fascisternas brott, skrev byrån. De finska nazisterna pinade istället med svält och olidliga förhållanden, med tvångsarbete och en ständig förnedring.

Den aktuella utredningen hänger också ihop med 75-årsfirandet av Segerdagen i Ryssland som infaller i maj.

Även i president Putins nya konstitution skrivs nu termen ”historisk sanning” in. Moskva lovar skydda den historiska sanningen medan man inte tillåter att folkets krigsbragder förminskas.