Hoppa till huvudinnehåll

Finland stänger!

Berättelser från Svenskfinland i isolering

Kvinna 1982, Åbo

Har en liten baby hemma. Känns tråkigt att inte få "upptäcka världen" med honom.
Eftersom jag är ensamstående blir det dessutom jättetungt att dra hela vardagen själv då inga vanliga skyddsnät & hjälpinsatser är ok.

Folk har betett sig väldigt påträngande och hotfullt då jag varit ute med min pojke så vi går bara ut om vi måste.

Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in berättelser om hur coronaviruset påverkar finlandssvenskarnas liv och vardag.

Du kan svara på enkäten här.

Kvinna 1990, Nyland

Jag tittade på regeringens pressinfo och började gråta då Sanna Marin yttrade orden om att Finland utlyser undantagstillstånd.

En vecka tidigare tyckte jag att coronaviruset var något som mest påverkade Italien och Kina.

Man 1963, Esbo

Medger att jag själv i brist på bättre kunskap trodde på några myter som att bastu hjälper eftersom värme dödar det.

Kvinna 1940, Pojo

Jag hoppas och tror att vi slutar ta i hand då vi hälsar. Jag säger hej, ser glad ut och höjer armen lite.

Jag ber för våra gamla och sjuka. Många av dem kommer säkert att gå över den sista gränsen in i evigheten.

Kvinna 1967, Kristinestad

Har övervägt alternativ så det knakar i skallen. Mamma vill inte ha främmande hemvårdare från staden springande.

Det är ändå lika stor eller antagligen större smittorisk. Hur man än gör blir det fel.

Man 1980, Åboland

Alla planer på olika evenemang är bortblåsta.
Man har nu tid att kolla på olika serier och filmer samt spela långa rollspel.

Kvinna 1962, Grankulla

Regeringens direktiv leder till en djupdykning ner i en hård recession.

Följderna blir oerhörda och i disproportion till den kris man upplever att ett milt coronavirus kunde medföra.

Är MYCKET oroad.

Kvinna 1977, Vörå

Något gott för ju detta elände ändå med sej. Klimatet och naturen jublar!

Man har mera tid för varandra i hemmet och man hinner fundera på vad som är viktigast här i livet.

Kvinna 1937, Esbo/Spanien

Var själv på spanska solkusten. Kontrollen i Spanien var mycket strängare. Polisen kontrollerade att karantänkravet följdes.

Kvinna 1964, Helsingfors

Jag är ensamföretagare, frisör som gör endast hembesök. Absoluta majoriteten av mina kunder hör till riskgrupper.

Med andra ord är min tidsbeställningsbok tom nu, inga jobb.

Så gott som ingen inkomst på flera veckor, kanske månader, framöver är en stor orosfråga.

Kvinna 1940, Pojo

36 portioner Mummon muusi väger några hundra gram. Potatis skulle jag inte orka bära för en månad. Så har jag 6 burkar fläsksås + ett antal förpackningar med havregröt och råggröt som man kan göra snabbt.

Kvinna 1992

Ekonomin inom min bransch - teater, kultur, konst - lider enormt av det här.

Jag själv får månadslön från min fasta arbetsplats men vet inte om det blir aktuellt att börja permittera personal, eftersom en skådespelare ju helt enkelt inte kan jobba under dessa omständigheter.

Tack vare månadslönen klarar jag av situationen. Jag är dock väldigt orolig för mina frilanskollegor och för teatrarna i sig.

Man 1981, Jakobstad

Jag tror att resandet kommer att minska vilket inte berör mig så mycket eftersom jag sällan lägger pengar på att resa. Är rätt orolig för världsekonomin.

Man kunde hoppas att det lokala blir mer bärkraftigt och att tröskeln att hjälpa varandra sänks.

Min livsstil kommer knappast att förändras alltför mycket. Jag hoppas kunna leva ännu grönare och än mer sparsamt.

Kvinna 1987, Ulfsby/Björneborg

Ensam. Ensam. Ensam. Jag hoppas att jag inte blir tokig.

Jag gör små åtgärder för att inte klättra på väggarna, som att gå och äta med en kompis eller gå ut med hundarna till hundparker där det finns en liten chans att någon vill utbyta några ord med mig.

Kvinna 1958, Vanda

Fick helt plötsligt 39 graders feber, andningsbesvär och mådde verkligen illa. Jag blev instruerad att åka till sjukhus.

Blev nästan utkastad och utskälld, att inte komma till sjukhuset.

Varför gjorde sjukhuset ingenting, varför togs inte coronatest? Varför togs jag inte in?

Nu ligger jag sjuk hemma, fortfarande i hög feber och funderar vad jag kan göra?

Man 1962, Borgå

Så här långt har inte min kalender tömts. Mitt jobb har jag i många år skött hemifrån så det är inte någonting nytt.

Jag har tolkat regeln "man får gå på jobb" så att jag får göra kundbesök. Kundbesöken brukar inte involvera många personer.

På fritiden fortsätter jag att ta promenader i skogen med min hund - ingenting nytt på den fronten heller.

Kvinna 1996, Helsingfors/Karis

Kanske det här äntligen är vändpunkten vi längtat efter. Just nu är utsläppen rekordlåga, människor visar prov på solidaritet och medmänsklighet och vi stressade moderna människor tvingas med våld till en lugnare vardag än tidigare.

Kanske vi kan behålla något av det när stormen är förbi.