Hoppa till huvudinnehåll

Robert Wikberg fick ett eget hem i Ekenäs: ”Nåvis boendestöd är det bästa som hänt mig”

Robert Wikberg sitter på sängen i sitt egna hem.
Robert Wikberg är glad över att ha ett eget hem men samtidigt tillgång till behövliga stödfunktioner. Robert Wikberg sitter på sängen i sitt egna hem. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,Nåvis boendestöd

Raseborgs stad erbjuder nya boendelösningar för personer med behov av särskilt stöd.

Staden har varit med i ett projekt som heter #påhemvägen och är ett samarbete mellan olika organisationer och myndigheter.

Resultatet är grannskapsnätverket Nåvis boendestöd som Raseborg nu erbjuder i egen regi i stället för att köpa servicen. Den största delen av servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning sköts fortfarande av Kårkulla samkommun.

Grannskapsnätverket erbjuder ett skräddarsytt stöd för personer som har behov av särskilt stöd men i mindre skala. Det kan vara ett alternativ till gruppboende.

Tanken är att unga personer ska få möjlighet att välja hur de vill bo, även om de har någon funktionsnedsättning och behöver ett visst mått av särskilt stöd.

Möjlighet att stå på egna ben

Nåvis boendestöd har gjort det möjligt för unga med behov av stöd att flytta ut ur barndomshemmet.

En av dem som fått chansen att flytta in i en egen hyresetta i centrum av Ekenäs är Robert Wikberg, 21 år.

Yle Västnyland besökte honom före undantagsförhållandena på grund av coronaviruset trädde i kraft.

- Det var nog lite läskigt i början men sen blev jag van. Nu trivs jag jättebra, säger Robert Wikberg medan han visar upp sitt nya hem.

Robert Wikberg har flyttat in till en lägenhet i studiebostäderna vid Seminarieparken. Han stortrivs.
Robert Wikberg har flyttat in i en av lägenheterna vid Seminarieparken i Ekenäs. Robert Wikberg har flyttat in till en lägenhet i studiebostäderna vid Seminarieparken. Han stortrivs. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,Raseborg,Robert Wikberg

Det är en enrummare vid Seminarieparken i Ekenäs och här har han bott sedan i höstas. Han har ett köksbord med fyra stolar, säng och en stor balkong. I kokvrån tillreder han mat ibland.

- På måndag har jag matlagningsdag. Jag försöker laga så mångsidigt som möjligt, säger han nöjt.

Bastun är bäst

Möbler har han fått från sitt föräldrahem och från andra bekanta. Nya grå mörkläggningsgardiner hänger framför fönstren. Men det allra bästa var ändå att huset visade sig ha en allmän bastu.

- Jag blev sådär att wow, säger han och skrattar.

Projektet fungerar som ett grannskapsnätverk där medlemmarna får stöd och hjälp av professionella och samtidigt en möjlighet att umgås och få sällskap av varandra.

En central tankegång är att det ska finnas ett gemensamt vardagsrum där de boende kan umgås och göra saker tillsammans under fria former.

Robert Wikberg berättar hur en en vanlig dag kan se ut.

- Jag försöker gå till vardagsrummet en gång per dag men ibland hinner jag inte om jag är på DUV-klubb eller badar bastu, säger han och berättar att han jobbar några timmar i veckan i en mataffär.

För tillfället är det här förstås inte möjligt på grund av risken att smittas av coronaviruset. I stället håller Robert Wikberg kontakt med andra per telefon och har också träffat människor utomhus.

Personalen vid Nåvis boendestöd anpassar sig också enligt situationen och invånarnas individuella behov.

Spelar och ser på tv

Vanligtvis deltar han i Kårkullas dagverksamhet Dagtek en dag i veckan. På kvällarna brukar han ändå ha tid att gå till nätverkets vardagsrum där han hoppas få träffa någon bekant eller bara titta på tv.

- På måndagar har vi husmöte och då går man går igenom veckan. På onsdagar har vi spelträff och spelar spel, berättar Wikberg.

Han har också varit nöjd med det stöd som projektet inneburit. Att alldeles själv ansvara för matinköp har inte varit helt lätt. Det gäller att se till att pengarna räcker till.

Robert Wikberg handlar vanligtvis mat två gånger i veckan, en gång alldeles ensam och en gång tillsammans med personal.

Robert Wikberg, Nina Rehn och Jessica Himanen-Stenström
Robert Wikberg, Nina Rehn och Jessica Himanen-Stenström träffas i vardagsrummet i boendenätverkets gemensamma vardagsrum. Robert Wikberg, Nina Rehn och Jessica Himanen-Stenström Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,Nåvis boendestöd

- Det är väldigt individuellt vilken form av stöd som en person behöver. Vi gör upp en klientplan tillsammans och går igenom personens önskemål och behov, säger Nina Rehn, teamleader för Nåvis boendestöd.

Glädje, överraskningar och bakslag

Nina Rehn berättar att hennes erfarenheter av den nyutvecklade boendeformen är väldigt positiva

- Det har varit mycket glädje över att få ett eget hem men även förstås utmaningar av olika slag.

- Det kan vara frågan om allt från handledning med städning, om matlagning, ekonomisk planering och annat som gör att man får sin vardag att fungera, säger Nina Rehn.

Nåvis boendestöd startade i oktober 2019. För tillfället ingår 21 personer i nätverket. Personalen består av sex personer.

Behöver billiga bostäder

Jessica Himanen–Stenström är ledande socialarbetare inom handikappservicen i Raseborg och hon är glad över samarbetet både inom staden och med andra organisationer.

- Då man utvecklar nya boendelösningar behövs rimligt prissatta hyresbostäder som ligger centralt och nära till samhällets olika tjänster. Därför behövde vi i praktiken också inkludera stadens planläggnings- och bostadspolitik.

- De boende kan själva välja var de bor eller så kan de hyra en lägenhet inom grannskapsnätverket nära det gemensamma vardagsrummet, säger Jessica Himanen–Stenström och betonar att det är viktigt att de boende själva kan påverka var de bor och med vem.

Hon lyfter också fram att man inom grannskapsnätverket tar tillvara personens egna resurser.

- Det kan vara fråga om att någon är duktig på att byta glödlampa eller motsvarande och gärna vill hjälpa andra inom nätverket med just den saken, säger Himanen–Stenström.

Nätverket har också utökats med en person som kallas för social disponent. Den sociala disponenten ska fungera som en kompis för dem som bor inom grannskapsnätverket.

- Personalen står för den professionella hjälpen men den sociala disponenten är mer som en kompis som kan komma med på bio eller på bowling, berättar Nina Rehn.

Den verksamheten körs igång först efter att coronaepidemin har lugnat ner sig och man återigen får träffas i större grupper.

Mera information om projektet #påhemvägen hittar du här.

Läs också