Hoppa till huvudinnehåll

Staten betalar ut stöd till konkursfärdiga bolag - samtidigt saknar staten en instans för att rädda många bolag som lidit mest av coronakrisen

Business Finlandin logo ja Ely-keskuksen logo.
Statens finansieringsorgan Business Finland, som delar ut investeringsstöd till bolag, har råkat i hetluften. Business Finlandin logo ja Ely-keskuksen logo. Bild: Heikki Saukkomaa / Lehtikuva & Kalevi Rytkölä / Yle Business Finland,Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM),företagsstöd

Business Finland har under de senste dagarna fått utstå hård kritik. Yle Uutisets granskning visar att många stödbeslut verkar ogrundade. Business Finland betonar att lagen följs.

Arbetsminster Mika Lintilä (C) hann redan på tisdagen skriva på Twitter att stödbesluten ska utredas.

I korselden är statens finansieringsorgan Business Finland som delar ut investeringsstöd till bolag som sysselsätter 6-250 personer.

Yles finskspråkiga nyhetsredaktion har tagit fram uppgifter om de bolag som fått stöd. Granskningen omfattar stöd på 179 miljoner euro som har delats ut av Business Finland och 30 miljoner euro som har delats ut av närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Det visar sig att stora stöd har beviljats till konkursfärdiga bolag och bolag utan omsättning.

Business Finland har delat ut stöd till företag som inte har följt aktiebolagslagen, till exempel genom att skicka sina bokslut till handelsregistret.

Också företag som inte verkar ha haft någon verksamhet under de senaste åren har fått stöd.

Nästan 2 000 företag som fått stöd av Business Finland betalade inte någon samfundsskatt år 2018. Antingen gick de på minus eller kunde utnyttja tidigare förluster.

Business Finland har befogenheter att bevilja stöd för 800 miljoner euro.

”Företag som uppfyller villkoren får stöd”

Till Svenska Yle säger Business Finlands generaldirektör Nina Kopola att finansieringsorganet följer klara regler som gjordes upp i början av krisen.

Nina Kopola
Nina Kopola betonar att Business Finland följer lagen. Nina Kopola Bild: Metso Nina Kopola,Metso,Nina Kopola

Utgångspunkten var att Business Finland enligt lagen endast kan bevilja stöd för utveckling.

- När coronakrisen slog till utvecklade vi därför ett stödredskap som baserar sig på tre faktorer. Företagen ska ha haft en affärsverksamhet före coronan, de ska vara påverkade av coronan och de ska ha en utvecklingsplan. De stöd vi delar ut ska uppfylla dessa tre kriterier, säger Nina Kopola.

Det finskspråkiga radioprogrammet Ykkösaamu intervjuade på onsdagsmorgonen Petri Peltonen som är understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet.

Han betonade att det stora problemet är att alla typer av företag är i ett mycket utmanande läge.

- Att stöda dem är en stor utmaning också för oss tjänstemän och hela nationalekonomin.

Men då krisen bröt ut och ekonomin kördes ner hade staten ingen instans med uppgift eller ens befogenheter att dela ut stöd till bolag som råkar ut för en kassakris.

Det fanns det goda orsaker till. I en ekonomi som fungerar normalt ska de bolag som inte klarar sig i konkurrensen gå under. Utgångspunkten är att deras anställda behövs bättre i bolag som gör vinst.

- Vi har för tillfället två kanaler för företagsstöd. Näringscentralerna och Business Finland. De har tagits i bruk för att vi ska kunna hjälpa åtminstone en del av de företag som har fått ekonomiska problem på grund av coronan, säger Petri Peltonen.

För tillfället behandlar Business Finland cirka 20 000 ansökningar och näringscentralerna har fått in nästan lika många.

- Mängderna ökar hela tiden, och under de närmaste dagarna når vi säkert en sammanlagd summa på 40 000 ansökningar. Det är helt exceptionellt, säger Peltonen.

- Naturligtvis anstränger det processerna och betyder att det sätt som vi kan sätta oss in i enskilda ansökningar är betydligt mindre omständligt än under normala situationer. Det här är en risk som man har godkänt.

Staten hade ingen chans att förbereda sig på en sådan här situation.

- Naturligtvis inte. Vi har gjort det man kan med de redskap som vi har haft. Det här är den verktygsback som vi har fått inleda arbetet med. I dag kan det se ut som om vi skulle ha behövt en hammare, men vi hade bara en skruvmejsel, så vi använde den.

- Dessa existerande stödkanaler har man nu tolkat och tänjt på så mycket som möjligt för att stöda också akuta kassakriser i ett företag. Det är på inget sätt det normala ändamålet för företagsstöd, säger Petri Peltonen.

De finskspråkiga nyheternas granskning visar att ett dussin bolag som år 2018 inte hade någon omsättning alls har fått stöd på totalt 436 000 euro från Business Finland och 9 600 euro från näringscentralerna.

243 av bolagen hade en omsättning under 30 000 euro.

- Om man ser på våra kriterier har vi inte delat ut stöd till fel bolag. Vi måste ha en klar process nu när vi har fått in 20 000 ansökningar som skall behandlas av hundra människor. De måste veta vilka regler som gäller. Det kan inte ske bara på känsla, säger Nina Kopola.

Hotell- och restaurangbranschen behöver stöd

Medan många tycker att fel bolag nu håller sig framme och får stöd finns det också en utbredd oro för att bolag som verkligen skulle behöva pengar blir utan.

I Ykkösaamu på onsdagen lyfte Timo Lappi som är vd för Turism- och Restaurangförbundet, MaRa, upp det svåra läget i hotell, badinrättningar och restauranger.

- Riksdagen stängde restaurangerna. Sedan stängde regeringen gränserna. Efter det har Regionförvaltningsverket beslutat att fler än tio personer inte får samlas på samma plats. Våra företags utgifter löpte ännu ett par veckor efter att verksamheten hade tagit slut som mot en vägg.

Timo Lappi / Mara / toimitusjohtaja / Helsinki 22.03.2020
Timo Lappi tycker att hjälpen till hotell- och restaurangbranschen tills vidare har fungerat dåligt. Timo Lappi / Mara / toimitusjohtaja / Helsinki 22.03.2020 Bild: Jouni Immonen restauranger

Många av dessa företag upplever för tillfället en akut kassakris.

Regeringen förbereder under ledning av arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) ett särskilt stödpaket för restauranger och hotell.

Uppgifter som har sipprat ut i offentligheten ger vid handen att stödet totalt skulle ligga nära 150 miljoner euro.

- Jag är tyvärr rädd för att det blir för lite. Enligt vår bedömning är behovet för två månader ungefär 350 miljoner euro, i synnerhet som krisen har drabbat hotell och badinrättningar ännu hårdare än restauranger. Också när restriktionerna lyfts kommer det att ta månader eller till och med flera år innan hotellen och badinrättningarna kommer på fötter igen, sa Timo Lappi i Ykkösaamu.

Business Finland skulle ha mera pengar att dela ut. Nina Kopola påpekar 11 procent av de stöd som Business Finland delat ut har gått till turismbranschen och restauranger.

Man långt ifrån alla har behov av pengar för utvecklingsprojekt.

- Vi kan inte ge pengar till hyror eller arbetskapital. Endast till utveckling. De här två sakerna går ihop i diskussionen. Företagare som nu verkligen skulle behöva pengar jämför sig med företag som har fått utvecklingsstöd av oss och känner sig i många fall verkligt förorättade. Men så är det inte.

- Vi har tittat på nytt på företag som har ägare som har synts i offentligheten. Vi är fortsättningsvis av den åsikten att vi har gett pengarna helt rätt enligt de kriterier som vi har kommit överens om och som ministeriet har gett oss, säger Nina Kopola.

Petri Peltonen säger att Business Finlands modell inte är rätt instrument för storskaligt stöd av företag med kassakris.

- I stället borde man kanske se på skattesystemet eller någon annan typ av flexibilitet där man mycket brett, snabb och schematiskt kunde rikta stöd mot någon speciell grupp av företag.

Men han lyfter fram att Business Finlands regler nu tolkas så brett som det är möjligt.

- Genom det har vi åtminstone kunnat stöda en del av företagen. Men jag medger att en bieffekt har varit att företag, som inte nödvändigtvis har lidit någon större nöd, har ställt sig i kö för stöden.

- Säkert har de bolag som har förmåga att söka stöd där man måste uppfylla vissa villkor reagerat snabbast. Företag som vanligen inte omfattas av den här typen av utvecklingsprojekt reagerar inte lika snabbt.

Stöden kan krävas tillbaka

Nina Kopola notera ändå att Business Finland kan kräva tillbaka felaktiga stöd i efterskott.

- När projektet är slut måste företagen rapportera till oss. Då tittar vi på alla kostnader. Det måste finnas kvitton och förklaringar. Vi kollar också om företaget fick gjort det som de skulle.

- Vi har både en rätt och skyldighet att granska slutrapporterna, och upp till fem års möjlighet att kräva pengar tillbaka. Det är också företagens skyldighet att ge rätt uppgifter åt oss. Om de inte gör det är det ett brott. Det ger i sig en möjlighet att kräva pengar tillbaka.

Enligt Nina Kopola kommer Business Finland att klara av att granska sina stödbeslut trots att man nu tvingas fatta dem tjugo gånger snabbare än normalt.

- Vi håller på att bygga upp den organisationen. Vi kommer att bli tvungna att anställa fler personer till eftergranskningsprocessen. Det är viktigt att vi sköter också den delen av paketet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes