Hoppa till huvudinnehåll

Hur ska den europeiska ekonomin räddas och varför är det så svårt för EU-länderna att enas om gemensamma åtgärder? Vi sammanfattar i tre punkter

Sanna Marin samtalar med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid EU-toppmötet i Bryssel.
Finlands statsminister Sanna Marin, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Danmarks statsminister Mette Frederiksen samtalar vid Euopeiska rådets sammanträde i december. Dagens möte sker via videoförbindelse. Sanna Marin samtalar med Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid EU-toppmötet i Bryssel. Bild: OLIVIER HOSLET Sanna Marin,Angela Merkel

Frågan om hur den europeiska ekonomin ska räddas diskuteras av EU-ledarna i dag. Var står medlemsländerna i frågan och varför är det så svårt att komma överens?

De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas till videokonferens med start kl. 16 i dag.

Det är den fjärde videokonferensen som Europeiska rådet ordnar sedan coronakrisen började.

Vid kvällens möte väntas EU-ledarna enas om riktlinjer för att styra upp den europeiska ekonomin efter krisen.

Vi sammanfattar stämningarna inför mötet.

1. Vad ska EU-ledarna diskutera?

Vid eftermiddagens möte kommer stats- och regeringscheferna bland annat att diskutera de åtgärder EU:s finansministrar enades om nyligen.

Det handlar om ett paket på drygt 500 miljarder euro som syftar till att möjliggöra nödlån via krisfonden ESM, att öka på Europeiska investeringsbanken EIB:s utlåningskapacitet till små och medelstora företag samt att inrätta en alleuropeisk sysselsättningsförsäkring.

Utöver detta kommer Europeiska rådet också att diskutera inrättandet av en särskild återhämtningsfond för att hjälpa medlemsländer att ta sig ur krisen.

Det är tillsvidare oklart hur stor fonden kommer att bli. Många förslag utgår från att det kan behövas mer än 1 000 miljarder euro för att bygga upp ekonomin efter krisen.

Finansieringen av fonden är likaså öppen. Ett förslag som tas upp ikväll utgår från att man kopplar finansieringen av återhämtningsfonden till EU:s budgetram för åren 2021-2027.

Man tänker sig att kommissionen kunde samla in pengar till krisfonden med EU-budgeten som säkerhet.

På förhand har en grupp EU-länder också krävt att man inför gemensamma obligationer inom euroområdet i syfte att lätta på de värst drabbade ländernas skuldbörda.

Frågan om coronabonder kommer sannolikt att diskuteras vid kvällens möte. Något konkret förslag om gemensamma obligationer har emellertid inte presenterats inför mötet.

EU-ledarna kommer också att diskutera en strategi för att trappa ned coronarestriktionerna som kommissionen presenterade förra veckan.

2. Vad står på spel för medlemsländerna?

Diskussionen om hur de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen ska skötas har blottlagt gamla skiljelinjer mellan EU-länderna.

Idén om gemensamma obligationer eller eviga lån till medlemsländerna stöter på motstånd i länder som Nederländerna, Tyskland, Finland och Österrike.

Italien har i sin tur varit avogt inställt till att söka nödlån via EU:s befintliga krisfond ESM på grund av de associationer som EU-krispaketen väcker i en del medlemsländer.

Bland annat i Grekland och Portugal har många negativa minnen av de åtstramningsåtgärder som infördes som en del av de stödprogram som genomfördes efter den föregående finanskrisen.

Caritas volontärer hjälper utsatta under coronaepidemin i Italien.
Italien är svårt drabbat av coronakrisen och efterlyser mer solidaritet av EU. Caritas volontärer hjälper utsatta under coronaepidemin i Italien. Bild: Caritas Italia Italien,Caritas

Ett faktum är ändå att framför allt Italien kommer att stöd för att ta sig ur krisen. Landets statsskuld som ligger på drygt 135 procent av BNP väntas öka avsevärt till följd av coronakrisen.

Om Italien inte klarar av att hantera sina skulder är hela euroområdets stabilitet hotat. Därför försöker man uppmuntra Italien att utnyttja så kallade kreditlinor via krisfonden ESM.

Eurogruppens ordförande Mario Centeno försäkrar att det inte ingår några förpliktelser i nödlån som beviljas för att bekämpa coronapandemin och att länder som lyfter lånen inte behöver oroa sig över att bli stämplade.

Finland betonar att man jobbar för att hitta konstruktiva lösningar på EU:s ekonomiska utmaningar.

Utgångspunkten är att medlemsländerna även i fortsättningen i första hand ansvarar för sina egna finanser och skulder.

Enligt Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) är man mån om att en eventuell återhämtningsfond har ett klart syfte och att det klart framkommer vilka de olika medlemsländernas ekonomiska ansvar i fonden är.

- För oss innebär solidaritet inte en öppen fullmakt för gemensam skuldsättning, säger Tuppurainen.

Angela Merkel talar framför ett talarpodium. Hennes reflektion syns på bildens högra sida.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel öppnar för en större EU-budget. Angela Merkel talar framför ett talarpodium. Hennes reflektion syns på bildens högra sida. Bild: AFP / Lehtikuva Angela Merkel,Tyskland,Berlin

3. Vad har EU gjort hittills för att styra upp ekonomin?

EU har fått kritik för att ha agerat för långsamt i samband med coronakrisen. Jämfört med den föregående finanskrisen har åtgärderna ändå varit snabba.

Bland annat har Europeiska centralbanken ECB gått in för att köpa stats- och företagsobligationer till ett värde av 750 miljarder euro.

EU-kommissionen har också luckrat upp reglerna för statsstöd i syfte att göra det möjligt för medlemsländerna att stöda drabbade företag.

Man räknar med att det här möjliggjort stödåtgärder till ett värde av 2500 miljarder euro i medlemsstaterna.

Nästa vecka kommer EU-kommissionen att presentera ett reviderat förslag till långtidsbudget för EU.

Förväntningen är att budgeten ska vara betydligt större än de tidigare förslagen och att en betydande del av pengarna ska riktas till kampen mot coronakrisen.

Inför dagens toppmöte sade förbundskansler Angela Merkel att man i solidaritetens namn måste vara beredd att betala betydligt mer till EU:s budget under en viss period.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes