Hoppa till huvudinnehåll

Tio år sedan narkolepsihärvan började nystas upp i Finland – forskarna blev mer medvetna, men lärdomen gör nödvändigtvis inte ett coronavaccin helt riskfritt

En dansk forskare använder instrument i ett laboratorium när han jobbar med att utveckla ett vaccin mot covid-19.
Att ta fram ett vaccin tar vanligen mer än 10 år, men ett coronavaccin kanske kan bli klart på mindre än ett år. En dansk forskare använder instrument i ett laboratorium när han jobbar med att utveckla ett vaccin mot covid-19. Bild: AFP / Lehtikuva vaccin,vaccinering,COVID-19,coronavirus,forskning,Köpenhamns universitet,laboratorier

Över hundra olika vaccin är på gång i den globala kampen mot coronapandemin. Senast en pandemi spreds var år 2009 när svininfluensan drog över världen, då drabbades över 200 finländare av narkolepsi efter massvaccineringar. Vi frågade landets främsta expert om vi står inför en likadan risk i dag.

Hanna Nohynek är överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd och en av de ansvariga för vaccinering inom THL. Hon sitter dessutom med som sakkunnig i Världshälsoorganisationen WHO:s strategiska expertgrupp inom vaccinering och immunologi SAGE.

Hon beskriver läget inom vaccinutvecklingen just nu som väldigt unikt.

- Vi har ett helt nytt virus och ingen människa i världen har färdiga antikroppar mot det, så vi måste utgå från andra metoder än med tidigare vaccin. Egentligen vet ingen ens hur man framställer ett vaccin mot coronaviruset, säger hon.

Det finns både traditionella och moderna lösningar och allt däremellan.

Det som är nytt är genteknologin. Tillsvidare finns inte ett enda vaccin ute på marknaden som skulle vara tillverkat med hjälp av RNA och DNA.

Därför finns det nu en uppsjö av olika koncept bland de över hundra tillverkarna av potentiella coronavaccin i USA, Asien, Australien och Europa.

En varningsskylt på en glasvägg vid Köpenhamns universitet varnar för gentekologiskt område.
Ett vaccin mot det aktuella coronaviruset skulle bli det första i världen som tillverkats med hjälp av genteknologiska metoder. En varningsskylt på en glasvägg vid Köpenhamns universitet varnar för gentekologiskt område. Bild: AFP / Lehtikuva vaccin,forskning,Varningsskylt,COVID-19,coronavirus,Köpenhamns universitet,Vaccinutveckling,genteknologi

För en vaccinexpert är det omvälvande tider. Hela vetenskapen och folkhälsan står inför nya möjligheter, men också utmaningar.

Tack vare öppen data har vaccintillverkarna kommit igång med hisnande fart, säger Nohynek. Öppenheten lyfter vaccinutvecklingen till en helt ny nivå.

- Kinesiska forskare öppnade upp virusets genstruktur den 10 januari. Redan samma dag kunde man börja utveckla vaccin med hjälp av genteknologi. Nu behöver inte varje grupp uppfinna hjulet skilt för sig, utan man samarbetar och förstår att det är bråttom. Vill vi bekämpa den andra eller tredje vågen av epidemin, så måste vi snabbt få fram en produkt, säger Nohynek.

Men samtidigt innebär det också risker.

- Det finns flera risker. Den första är att vaccinet inte blir tillräckligt effektivt för att långvarigt skydda våra riskgrupper, så som sjukvårdspersonal och äldre människor, säger Nohynek.

Ett annat orosmoment är att vaccinet för med sig komplikationer. Nohynek tar ett exempel från 1960-talet. Då utvecklade man ett vaccin mot RS-virus. Viruset orsakar luftvägsinfektioner speciellt hos spädbarn.

När de vaccinerade barnen utsattes för viruset, fick de en ännu allvarligare lunginflammation än de ovaccinerade.

Vi har sett liknande tecken i djurtest med vaccin mot sars, där vaccinering har gett upphov till en ännu svårare sjukdom― Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd

Samma risker finns också nu. Det har vaccinutvecklingen mot den smittsamma lunginflammationen sars visat. Sars är en variant av coronavirus som spreds i början av 2000-talet.

- Vi har sett liknande tecken i djurtest med vaccin mot sars, där vaccinering har gett upphov till en ännu svårare sjukdom. Det här är frågor som man vill utesluta innan man går vidare till testfaser där större människomassor utsätts, så att man kan försäkra sig om att vaccinet för med sig mera gott än ont, säger Nohynek.

Eftersom sjukdomarna sars och mers är besläktade med det nu aktuella coronaviruset är all kunskap från tidigare forskning kring dem värdefull.

Svininfluensan 2009 och suget efter nytt vaccin

Också år 2009 fanns ett stort sug efter ett nytt vaccin.

Svininfluensan, eller viruset H1N1, hade klassats som pandemi av Världshälsoorganisationen, och viruset slog speciellt hårt mot barn. Alla länder var måna om att få ett vaccin.

Det är mycket utmanande att samtidigt försöka utveckla vaccin snabbt och att försöka hitta komplikationer som man inte känner till i förväg― Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd

Hanna Nohynek arbetade inte med nationella vaccineringar inom THL ännu då, men har senare satt sig in det läge som rådde.

- Finland hade slutit förhandsavtal med två vaccintillverkare. Den ena kunde inte tillverka vaccinerna för våra behov, den andra hade dem. Finland hade 24 timmar på sig att fatta ett beslut då, säger Nohynek.

Finland tackade ja till Pandemrix-vaccinen och finländarna köade till massvaccineringar för att skydda sig och sina barn mot svininfluensan.

Hälsovårdsmyndigheterna bedömde den som en mycket allvarlig sjukdom, speciellt för barn och unga som inte hade någon som helst immunitet mot viruset.

Behållaren med Pandemrix-vaccin.
Efter flera studier slog hälsovårdsmyndigheterna och experterna till slut fast ett samband mellan Pandemrix-vaccinet och narkolepsifallen i Finland. Behållaren med Pandemrix-vaccin. Bild: Boris Roessler / EPA vaccin,pandemrix

Hanna Nohynek kopplades in senare i egenskap av vaccinationsäkerhetsansvarig läkare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Efter vaccineringarna hade många unga finländare fått symptom som tydde på narkolepsi, en kronisk, neurologisk sjukdom som tidigare varit sällsynt. De drabbade led bland annat av sömnattacker.

Finland började utreda ett samband mellan vaccinering och insjuknandet.

Efter ett flertal studier under flera års tid slog hälsovårdsmyndigheterna och experterna till slut fast ett samband mellan Pandemrix-vaccinet och narkolepsifallen i Finland.

Slutsatsen var att vaccinets antigenblandning, tillsammans med vaccinets så kallade förstärkningsämne, bidrog till narkolepsifall hos personer som var genetiskt mottagliga för sjukdomen.

I dag, tio år efter vaccineringarna, är över 200 finländare berättigade till ersättningar av staten för livslång narkolepsi.

Lärde narkolepsifallen oss någonting?

Precis som i dag var det också under svininfluensapandemin bråttom att få ut ett vaccin på marknaden.

Normalt testas vaccin i tre faser så att man först testar vaccinet på några tiotals personer, sedan, i fas två deltar några hundra och i fas tre tiotusentals personer.

I tillverkningsprocessen av Pandemrix-vaccinet valde man medvetet att hoppa över den sista fasen. Det är ingen hemlighet, utan snarare kutym inom vaccintillverkningen när man behöver avancera snabbt, enligt Nohynek.

- I sådana fall säger läkemedelstillverkaren färdigt att de inte kommer att kompensera för alla komplikationer, eftersom vaccinet inte har testats tillräckligt, och att det troligtvis kommer att dyka upp komplikationer. Så var fallet även med Pandemrix. Därför tog Finland en egen försäkring som man sedan har kunnat kompensera narkolepsifamiljerna med, förklarar Nohynek.

Porträtt av Hanna Nohynek.
Vaccineringsexperten Hanna Nohynek tycker att de som tillhör riskgrupper ska tillsammans med sin läkare diskutera eventuell vaccinering. Porträtt av Hanna Nohynek. Bild: THL Hanna nohynek,Institutet för hälsa och välfärd

Fick Finland då någon lärdom av narkolepsifallen som i dag kunde hjälpa oss undvika liknande misstag med ett nytt vaccin? Hanna Nohynek kan tyvärr inte ge så mycket hopp.

Analyser har visat att det skulle krävas oändligt stora masstester i den sista testfasen för att upptäcka sällsynta risker.

- För att upptäcka sambandet mellan Pandemrix och narkolepsi så borde över 300 000 personer ha testats. Vanligtvis finns varken tid eller möjlighet för sådant. Det är mycket utmanande att samtidigt försöka utveckla vaccin snabbt och att försöka hitta biverkningar som man inte känner till i förväg, säger hon.

Nohynek tror ändå att man inom WHO dragit en viss lärdom av tidigare misstag. Världshälsoorganisationen koordinerar vaccinutvecklingen med omsorg, menar Nohynek.

- De tittar mycket noggrant på säkerhet innan vaccinutvecklarna tillåts gå vidare till fas två och tre och sedan till större folkmängder.

WHO har ändå inte sista ordet. Man hjälper tillverkarna att tolka säkerhetssignaler, men vaccintillverkaren fattar ändå besluten själv.

Ska man våga ta vaccinet?

Än så länge har bara fem potentiella coronavaccin gått vidare till fas ett, så det är fortfarande för tidigt att veta ifall någon kommer att ro iland med ett fungerande och tryggt vaccin.

Om det sker, kommer riskgrupperna att vara bland de första som vaccineras.

Vad har du för hälsningar till de personer som hör till riskgruppen och som nu går och oroar sig för om de ska våga ta vaccinet genast när det kommer ut på marknaden?

- Det handlar alltid om att avväga fördelar och nackdelar. Vi måste allra först få information om hur säkert och effektivt vaccinet är för olika målgrupper. Om staten upplever att man får stor hälsofördel av vaccinet och riskerna är mycket små, så lönar det sig att gå in för det.

- På individnivå kan var och en tillsammans med sin läkare ta ställning till om man personligen har tillräcklig nytta av vaccinet eller om man eventuellt har en sjukdom som kunde göra att man är mottaglig för någon allvarligare biverkning, säger Nohynek.

Men när det kommer till narkolepsin så hade vi ingen aning om att något sådant samband skulle finnas, det var första gången det hände, säger Nohynek.

På individnivå kan var och en tillsammans med sin läkare ta ställning till om man personligen har tillräcklig nytta av vaccinet― Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd

Nohynek påpekar också att det är oerhört viktigt att noggrant följa upp alla ovanliga biverkningar när ett nytt vaccin kommer ut på marknaden.

- Det är viktigt för att vi ska få en bättre förståelse för allt.

Och där behövs studier och forskning, även om inte ens det alltid får alla världens forskare att enas.

Nohynek vill påpeka att det fortfarande inom forskarvärlden råder oenighet om sambandet mellan narkolepsi och Pandemrix-vaccinet, trots att de finländska experterna och hälsomyndigheterna är eniga.

- Det är mycket svårt att undersöka vad som händer i människans hjärna, och det finns inga pålitliga modeller för djurtester, säger Nohynek.

- Än i dag har forskarvärlden alltså inte nått konsensus om vad som egentligen hände - och ifall det finns ett samband.

Det här trots att tio år har gått.