Hoppa till huvudinnehåll

“Det som Vanja kom med var helt nytt för mig”

Träna upp hjärnan och bli bättre på idrott – Finlands landslagsmålvakt har blivit bättre av hjärnträningen

Hjärnträning inom idrott är nytt men blir allt vanligare. I den finländska handbollen är målvaktstränaren Vanja Radic banbrytande på området. Hennes metoder har redan gett resultat – och hon ser att träningen kan tillämpas också inom andra områden i livet.

Idrottstränarskapet håller på att moderniseras rejält från dagarna då man fokuserade främst på fysik, teknik och taktik.

Under senare år har människans viktigaste redskap, hjärnan, uppmärksammats allt mer och fått stöd i huvudsak av mentala tränare. Man har insett att en lycklig och balanserad person sannolikt presterar bättre än en idrottare som inte mår bra psykiskt.

Hjärnträningen som Vanja Radic förespråkar och utvecklar handlar i huvudsak om något helt annat.

– Det här är en ny grej överlag inom handbollen. När jag pratar om de här sakerna i Norge eller Sverige ser folk frågande på mig.

– Det här är omvälvande och tar träningen till nästa steg. Vi har mycket jobb kvar för att verkligen utnyttja det här fullt ut, förklarar Radic.

Vanja Radic berättar om sin tunga bakgrund i Sportliv på Yle Arenan:

Radic använder sig av termen hjärnträning men påpekar att det handlar om ett förenklat begrepp som omfattar bland annat neurovetenskap, kognitiv träning, visuell träning och effektivt beslutsfattande.

Det var för sju år sedan som Radic började inkludera olika metoder för hjärnträning i sina träningspass.

– Vi använder oss mycket av det här i mina träningar. När du tänker på målvakter, så är deras viktigaste egenskap att hantera information så fort som möjligt. En målvakt behöver ett väldigt fungerande arbetsminne och måste fatta snabba beslut.

– Tidigare trodde man att man antingen är född med det eller inte. Tack vare den senaste neurovetenskapliga forskningen vet vi att det här är saker du kan träna upp.

Roosa Niemi: Hjärnan får verkligen jobba

Radic jobbar med målvakterna i Finlands samtliga landslag. Målvakterna som hållit till i juniorlandslagen har fått samarbeta med henne i flera års tid.

En av dem är HIFK:s Roosa Niemi, som valdes till årets målvakt i FM-serien den gångna säsongen. Hon upplever att hon har haft stor nytta av de nya träningsmetoderna.

– Mina reflexer och min förmåga att se bollen snabbt har gått framåt. Jag bearbetar informationen snabbare i mitt huvud, berättar Niemi.

Roosa Niemi i matchen mellan HIFK och GrIFK hösten 2019.
Roosa Niemi vaktar HIFK-målet mot GrIFK. Roosa Niemi i matchen mellan HIFK och GrIFK hösten 2019. Bild: Handbollförbundet/Newspix/Kalle Parkkinen handboll,HIFK Handboll,målvakter,Roosa Niemi

På senare år har Radic haft fullt upp då hon även samarbetar med många klubblag i Finland och med olika internationella projekt.

Som kompletterande hjärnträning har Niemi fått personliga uppgifter att utföra på datorn.

– Jag har 3D-glasögon på mig och ser tennisbollar. Innan bollarna börjar röra på sig ser jag vilka av dem jag ska följa.

– Bollarna blandas men jag ska klara av att följa de två bollarna med blicken. Efter att de har rört på sig i ungefär tio sekunder och stannar upp, så ska jag klara av att välja de rätta bollarna.

Övningarna som Niemi gör på Radic träningar är psykiskt tunga. Hon får kämpa med att hålla koncentrationen uppe och upplever att tålamodet utvecklas.

– En gång tränade vi enbart sådant här, och jag märkte att jag var väldigt trött efteråt. Hjärnan fick verkligen jobba.

Har någon annan tränare gjort liknande övningar med dig?

– Nej, jag kunde inte ens tänka mig hur många olika träningsmetoder det kan finnas för målvakter, och hur mycket det kan inverka på ens prestationer. Det som Vanja kom med var helt nytt för mig.

Roosa Niemi hann vinna cupen med HIFK innan säsongen 2019-2020 ställdes in.

Inom den finländska handbollen har Radic endast jobbat med målvakterna, men i framtiden kanske även utespelarna får ta del av hennes träningsmetoder.

– Jag har inte hört något negativt av någon. En del av utespelarna i vårt lag har blivit intresserade och haft lust att prova dem. Jag tror att också de skulle ha stor nytta av träningsmetoderna, konstaterar Niemi.

Det sägs att man inte kan lära en gammal hund nya trick, men enligt Radic kan hjärnträningen utveckla även de mer rutinerade målvakterna – trots att de redan skapat sin egen stil.

– När det handlar om seniornivå finns endast få saker att jobba med: taktiska justeringar, små tekniska detaljer, mycket samarbete med försvaret, och så kan man alltid jobba med den mentala sidan.

– Och så förstås hjärnträningen, som är ett relativt outforskat ämne än så länge.

Nya träningsmetoder via fokus på detaljer

Det var inte av en slump som Vanja Radic halkade in på hjärnträning. Hon upplevde att hon hade lärt sig allt hon kunde lära sig på tränarkurser, och nöjde sig inte med att använda sig av samma träningsmodeller som alla andra.

– Jag behövde sträcka mig längre. Jag har alltid varit fascinerad av den magiska människohjärnan, så det var ett väldigt enkelt beslut för mig att gräva vidare inom det området.

Vanja Radic, Joonas Klama och Ola Lindgren i med handbollslandslaget i Riihimäki.
Vanja Radic med herrlandslagets målvakt Joonas Klama och chefstränaren Ola Lindgren. Vanja Radic, Joonas Klama och Ola Lindgren i med handbollslandslaget i Riihimäki. Bild: Mikael Oivo / Yle Finlands herrlandslag i handboll,Ola Lindgren,handboll,joonas klama

Radic begränsar sig inte till färdiga hjärnträningsmetoder hon har snappat upp – i den mån sådana alls existerat.

Hon utvecklar sina egna träningsmetoder på basen av det hon lärt sig genom att läsa på om hjärnan, kombinerat med informationen hon fått via tränarutbildningar i Bosnien och Sverige.

Hon berättar att hon gräver ner sig i varenda liten detalj.

– Tack vare det kan jag som handbollstränare bryta ner varje rörelse, träning eller ämne till väldigt små delar som är lätta att förstå. När jag ser på varje detalj från alla tänkbara vinklar är det lätt för mig att lära ut dem, menar Radic.

– Under årens lopp har jag noterat att ju fler detaljer jag ser och kan lära ut, desto snabbare uppfattar målvakterna min poäng eller den stora bilden.

Vanja Radic och målvakten Patrik Roslander på handbollslandslagets träningar.
Vanja Radic instruerar Patrik Roslander. Vanja Radic och målvakten Patrik Roslander på handbollslandslagets träningar. Bild: Mikael Oivo / Yle Finlands herrlandslag i handboll,handboll,patrik roslander

Enligt Radic har man nytta av hennes träningsmetoder i alla lagsporter och i sådana individuella idrottsgrenar där prestationerna omges av en massa plötsliga händelser och olika påverkande faktorer.

– En av de avgörande aspekterna är hur snabbt en idrottare kan fatta beslut – hur snabbt man behandlar information och hur snabbt man reagerar korrekt på nya intryck.

Samarbete med andra grenar – och nyttan utanför idrottslivet

Radic träningsmetoder har väckt intresse utanför handbollskretsarna. Hon har fått samarbeta bland annat med fotbollsspelare, rallyförare, tennisspelare, badmintonspelare och volleybollspelare.

– Jag har också använt min metodologi och mina idéer i samband med jobb utanför idrotten, som till exempel med barn och vuxna med specialbehov.

"Jag älskar att kombinera idéer om hjärnträning med olika avkopplande system för hjärnan, så som olika varianter av meditation, mindfulness och olika andningstekniker."

-Vanja Radic

Enligt Radic skulle alla människor må bra av hjärnträning – oberoende om vi sysslar med idrott eller inte.

– Människornas förväntade livslängd är högre än någonsin tidigare. Dessutom är det ett faktum att människor i alla ålderskategorier upplever mer stress än någonsin förr.

Radic säger att stressen är en följd av hur samhället ser ut i dag. Vi är konstant överstimulerade och överlastade med information.

– Barn startar alldeles för tidigt med videospel och vi låter riktigt små barn engagera sig med olika applikationer. Samtidigt får vi inga redskap som skulle underlätta våra hjärnors arbete att hantera alla intryck och överflödet av information.