Hoppa till huvudinnehåll

Industrin nästa offer för coronakrisen - företagsledarnas framtidshopp rasar

Stora pappersrullar på ett fabriksgolv.
Stora pappersrullar på ett fabriksgolv. Bild: Pirkko Kukko-Liedes / Yle industri,pappersindustri,Stora Enso,Kemi,Lakko

Finlands ekonomi har hittills klarat sig förbluffande väl under coronakrisens första skede. Servicenäringarna har tagit en hård smäll, men industrin har klarat sig bättre. Den står ändå som nästa i tur när krisen drar ut på tiden.

Finlands näringsliv EK publicerade på måndagen sin första konjunkturbarometer sedan coronakrisen slog till.

Förtroendet inom industrin har ofta förutspått kommande svängningar inom ekonomin ganska väl.

Nu står förtroendet i skarp kontrast till den ekonomiska utvecklingen i Finland. Bruttonationalprodukten har under början av året fortsatt att öka.

Samtidigt har förtroendet inom industriföretagens ledning sjunkit som en sten. Under de 55 år som EK har publicerat en konjunkturbarometer har företagens framtidsutsikter aldrig sjunkit lika snabbt som nu.

- Många industriföretag är mycket oroliga inför framtiden. Hittills har man kunnat fortsätta jobbet mer eller mindre normalt. Men i och med att hela den europeiska ekonomin försämras kraftigt kommer vi att se de största effekterna under andra kvartalet eller ännu senare, säger EK:s chefsekonom Penna Urrila.

En kostymklädd man i glasögon ser in i kameran.
Penna Urrila säger Finland nu är beroende av hur andra länder klarar krisen. En kostymklädd man i glasögon ser in i kameran. Bild: yle/ Patrik Schauman Penna Urrila,Finlands näringsliv

Under de närmaste veckorna väntar EK att krisen ska sprida sig från servicebranschen till industrin och byggnadsbranschen.

- Situationen blir hela tiden sämre. Hur det kommer att fortsätta beror på hur snabbt man får kontroll över viruset och hur snabbt man kan häva de restriktioner som många länder har infört, säger Penna Urrila.

Redan nu är förväntningarna i företagen sämre än under finanskrisen. Ännu har vi inte nått lika lågt som under de mörkaste stunderna i början av 1990-talet, men fallet är nu mycket snabbare än då.

Varje krismånad ökar konkurserna

Enligt Penna Urrila är skillnaden stor mellan om krisen räcker i tre eller sex månader.

- Ganska måga företag kan kanske klara av en kris på tre månader, men om krisen räcker i sex månader blir det mer än dubbelt värre. Vi får fler konkurser och permanenta störningar i ekonomin om krisen förlängs. Men det handlar inte bara om Finland. Speciellt för industrin handlar det om hela världen. Det är ännu viktigare än hur länge vi har restriktioner i kraft i Finland.

Det är svårt att beräkna exakt hur mycket ekonomin påverkas av krisen. OECD har gjort en del grova beräkningar.

Enligt dem har många länder tappat ungefär en fjärdedel av sin ekonomiska aktivitet. I Sydeuropa där restaurangnäringen och turismen är viktig är krisen värre. Där kan nedgången vara till och med trettiofem procent.

- Min bedömning är att vi i Finland har klarat oss med lite lindrigare skador. Vår aktivitet i Finland har minskat med eventuellt 20 procent eller lite mindre. Men ju längre krisen fortsätter, desto större blir skadorna också här. Grovt sett kan man se att vi förlorar kanske två procent av den årliga bruttonationalprodukten per månad. Sedan måste man också komma ihåg att livet inte återhämtar sig till det normala genast när undantagsläget är över. Processen efteråt kan också vara lång och besvärlig för många branscher, säger Penna Urrila.