Hoppa till huvudinnehåll

Förarstjärnan som lurade döden

Ett dike räddade Curt Lincolns liv – "Mr Djurgårdsloppet" körde rakt in i finländarnas hjärtan

Då Curt Lincoln tryckte plattan i mattan såg konkurrenterna förr eller senare inget annat än hans breda ryggtavla. Den ståtliga aristokraten var den finländska motorsportens första riktigt stora folkhjälte och bröt mark för kommande blåvita förarstjärnor. Hans dotter Nina gifte sig med en formel 1-stjärna och kom att bli första finländare att ta emot F1-mästarpokalen.

Curt Lincoln finns med i Yle Sportens rankning över Svenskfinlands 50 största idrottshjältar genom tiderna.

I folkmun heter det att finländarna har bensin i blodet. Motorsportframgångarna har nämligen duggat i jämn takt.

Finland har tagit VM-titlar i rally, formel 1, motocross, enduro och trial.

Curt Lincoln var pionjären som banade väg för förare som Keke Rosberg, Tommi Mäkinen, Mika Häkkinen, och Heikki Mikkola.

– Jag har fått förklara vad de finländska motorsportsframgångarna beror på många gånger. Jag har inlett med traditionerna och berättat om Djurgårdsloppet med Curt Lincoln som den stora hjälten. Han var länge det mest lyskraftiga namnet, säger den finländska motorsportens stora bakgrundsfigur Kari O. Sohlberg i Yles radioprogram Kiveen Hakatut.

Curt Lincoln i en Cooper på 1950-talet.
Curt Lincoln var en stor man i en liten bil – han var omkring två meter lång. Curt Lincoln i en Cooper på 1950-talet. Bild: 500 race / Wikimedia Curt Lincoln

Djurgårdsloppet var ett omåttligt populärt årligt återkommande evenemang i Helsingfors fram till år 1963. Upp till 80 000 åskådare följde Djurgårdsloppet varje mors dag med Curt Lincoln som den stora publikfavoriten.

Tack vare sina 14 segrar i Djurgårdsloppet blev Lincoln oerhört folkkär. Hans status som legendar blev inte mindre då sångaren Irwin Goodman nämnde honom i sin låt ”Kuin Ferrari”.

Viivalle saa tulla vaikka Curt Lincolnkin
Kun minä nostan kengän päälle polkimen
Säännöistä en välitä mä tunnen liikenteen
― Irwin Goodman: Kuin Ferrari

Sveriges kung fick som han ville

Curt Lincoln föddes i Stockholm (liksom Keke Rosberg) men flyttade till Helsingfors som åttaåring år 1926. Han vistades emellertid regelbundet i Sverige ännu under 1930-talet och visade där en fallenhet för tävlingsidrott.

Han skördade sina främsta framgångar i tennis. Under sina år i Stockholm spelade han till och med dubbel mot den svenska kungen Gustaf V som oftast hade en mycket välmeriterad partner.

Att besegra kungen var inte aktuellt för den högborgerligt uppfostrade Lincoln. Vid ett tillfälle hade han och hans dubbelpartner matchboll men Lincoln lät kungens serve slinka förbi honom till den ålderstigna monarkens stora förtjusning.

– Kungen uppskattade vår gest. Han gillade inte alls att förlora, har Lincoln sagt.

Sverigs kung Gustaf V vid en tennisplan.
Kung Gustaf V (andra från höger) var en stor vän av tennis. Curt Lincoln är inte med på bilden. Sverigs kung Gustaf V vid en tennisplan. Bild: AOP Gustaf V

Skulle Curt Lincoln ha lagt manken till hade han sopat banan med kungen på tennisplanen. Han vann tre FM-guld i dubbel i par med Sakari Salo och representerade Finland i Davis Cup.

Det blåvita hjärtat vaknar till liv

Det råder delade meningar om familjen Lincoln fick finländskt medborgarskap efter vinterkriget eller först 1961. Däremot råder det inga tvivel om att han inte skulle ha känt sig som en finländare.

Han lärde sig överraskande snabbt finska i pojkskolan Lärkan och han var en de första svenska medborgarna att strida för Finland under andra världskriget.

– Sedan dess har mitt hjärta varit blåvitt, lär Lincoln ha sagt.

Under vinterkriget fungerade han som tolk för propagandaministeriet. I fortsättningskriget fick han uppgifter som kom att forma honom.

Han tillhörde bilkompaniet och transporterade skadade från fronten till fältsjukhus vid det Karelska näset i närheten av Valkjärvi. Ofta i brutala förhållanden.

– Jag upplevde krigets grymhet i korselden från kanoner och stridsflygplan, sade han senare.

– Att köra i stormelden vid Karelska näset var en så stor utmaning att det gav mig en utmärkt grund för min karriär på tävlingsbanorna.

Pappa Lincoln sätter käppar i hjulet

Curt Lincoln var en ståtlig man som förmedlade en känsla av värdighet. Han var en aristokrat och kosmopolit i det fortfarande väldigt agrara Finland på 1950-talet.

Med sitt slickade hår och sin välansade mustasch påminde han både om Carl Gustaf Mannerheim och den dåtida superstjärnan på filmduken, Erroll Flynn.

Curt Lincoln är den finländska motorsportens Grand Old Man. Han valdes in i den finländska idrottens Hall of Fame 2017.

Karriären som racingförare var allt annat än utstakad. Hans intresse för motorsport hade vaknat till liv på allvar efter krigsslutet.

Hans första kontakt med racing kom via motorbåtstävlingar och han kom att bli den första finländaren som åkte båt över 100 km/h.

Så småningom skulle ändå biltävlingar bli hans stora passion.

Men ett stort hinder fanns fortfarande på Curt Lincolns väg att bli Finlands första stora racingstjärna. Hans pappa.

Pappa Lincoln hade stora planer på att Curt skulle ta över familjens trävaruföretag. I den ekvationen fanns det inte utrymme för motorsport som fadern ansåg var både farligt och pajaseri.

Barnen avslöjar bluffen

Curt Lincoln gjorde sin debut i Djurgårdsloppet i maj 1950. Men hans namn lyste med sin frånvaro i resultatlistan.

Däremot hade en viss Erik Lindqvist slutat sexa i midgetklassen. Curt Lincoln hade deltagit i loppet under täcknamn för att undvika att hans pappa skulle få reda på vad han sysslat med. Erik Lindqvist var egentligen Lincolns mekaniker.

Enligt sägen hade han avslöjats samma dag. Hans barn, Lars och Nina, hade blottat täckmanteln under familjens morsdagsmiddag. Deras farfar hade frågat vad som hade hänt under Djurgårdsloppet och de hade svarat: ”Pappa deltog och slutade sexa.”

Efter sin debut i Djurgårdsloppet fick Curt Lincoln blodad tand och ställde upp varje år fram till år 1963 då tävlingen arrangerades för sista gången.

Han ställde ofta i upp flera olika klasser årligen och framgångarna duggade tätt. ”Mr Djurgårdsloppet” tog 14 segrar – bland annat sju i F3-klassen. Fyra gånger vann han två lopp under samma dag.

Triumferna cementerade Lincolns status som en av Finlands allra folkkäraste idrottare på 1950- och 1960-talet. Att han ofta segrade med hjälp av våghalsiga omkörningar efter sina kännspakt degiga starter gjorde inte honom mindre populär. Tvärtom.

Dödsolycka sätter stopp för traditionen

Motorsporten var ännu i sin linda på 1950- och 1960-talet. Framför allt Formel-bilarna var rena rama dödsfällorna.

Curt Lincoln lurade döden i ett lopp i Kristianstad i Sverige. Bromsarna hade gett upp kontraktet vilket ledde till att han tappade kontrollen över sin bil i en kurva.

– Bilen flög 4–5 meter upp i luften och tog mark upp och ner på en åker. Som tur var det ett dike exakt där mitt huvud landade. Det räddade mig, konstaterade Lincoln senare.

Risken att dö var alltid närvarande och de flesta förare var vidskepliga. Också Lincoln. Han gick alltid in i sin bil från höger och han hade aldrig något rött på sin föraroverall.

I takt med att bilarna blev allt snabbare blev Djurgårdsloppet smala bana allt farligare. De värsta farhågorna infriades då tävlingen arrangerades 1963.

Curt Lincoln var inblandad i olyckan som skulle komma att sätta punkt för den årliga morsdagstraditionen i Helsingfors.

Tävlingen hade börjat mycket lovande för det stora hemmahoppet.

– Jag fick en perfekt start, konstaterade han.

Strax efter den förträffliga starten blev Lincoln emellertid påkörd, vilket ledde till en förödande kedjereaktion. Hans bil snurrade mot vänster och förarna bakom honom väjde till höger. Svensken Örjan Atterberg hann däremot inte väja för sin landsman Freddy Kotulinsky – vilket ledde till att Atterberg bil snurrade upp i luften och landade upp och ner på banan.

Atterberg omkom omedelbart.

Curt Lincoln intervjuades i Yles tv-sändning efter olyckan och gav ett häpnadsväckande samlat intryck. Han hade klarat sig med nästan blotta förskräckelsen.

– Mitt lillfinger har gått av, konstaterade han torrt (klippet ovan).

Curt Lincoln sitter på Djurgårdens läktare, 1963.
Curt Lincoln hedrade senare Örjan Atterbergs minne vid Fartvägen. Curt Lincoln sitter på Djurgårdens läktare, 1963. Bild: Kalle Kultala Curt Lincoln

Sorti, comeback och ett slutgiltigt farväl

Tragedin vid Fartvägen bidrog till att Curt Lincoln avslutade sin förarkarriär ett år senare. Men bara tillfälligt skulle det visa sig.

Lincolns hjärta bultade för motorsporten och då man i huvudstadsregionen började leta efter en bana som kunde ersätta Djurgården drog han på sig arbetshandskarna.

Han var primus motor bakom Käinby motorstadion i Vanda. Han skötte om både planeringen och fixade fram finansieringen. Enligt uppgift använde han ett par miljoner mark av sina egna pengar för att ro projektet i land.

Banan invigdes 1966 och startfälten var namnstarka i de första tävlingarna. Förare som Jim Clark, Jack Brabham, Graham Hill och Jochen Rindt ställde upp i F2- och F3-loppen.

Den nya Käinby-banan ledde till att Curt Lincoln inte kunde motstå frestelsen att dra på sig föraroverallen igen. Han till och med vann F3-loppet på hemmabanan som 49-åring.

Curt Lincolns bil skuffas fram i Keimola, 1963.
Curt Lincolns bil skuffas fram vid Käinby motorstadion. Curt Lincolns bil skuffas fram i Keimola, 1963. Bild: Kalle Kultala Curt Lincoln

Sitt sista lopp gjorde han året därpå, som 50-åring.

– Allting gick snett för mig i den tävlingen. Sen dess har jag inte satt mig i en racingbil, sade Lincoln med ett leende i en intervju för Yle på 1980-talet.

Under två årtionden ställde han upp i över 400 lopp. Av dessa vann han omkring 200.

Dottern lyfter F1-mästarpokalen

Historien har en tendens att upprepa sig. Om Curt Lincolns pappa hade ansett att motorsport är ”pajaseri” så hade han själv snarlika tankar om sina förarkollegor.

– Pappa brukade säga till mig att racingförare inte gör nåt annat än tävlar. Och då de inte tävlar är de kvinnotjusare på krogar, sade Curt Lincolns dotter Nina i en intervju för Ilta-Sanomat.

Nina Lincoln gifte sig, trots pappas initiala dubier, med den tyskösterriske F1-föraren Jochen Rindt i Esbo 1967.

Jochen Rindt fick sitt stora genombrott 1970. Han vann fem Grand Prix och ledde VM-serien med bred marginal inför F1-loppet i Monza.

Nina Rindt var i depån då hon fick beskedet att hennes make hade kraschat under ett träningspass. Jochen Rindt förklarades död på vägen till sjukhuset.

Curt Lincoln ledsagade Nina Rindt vid Jochen Rindts begravning.
Curt Lincoln och dottern Nina vid Jochen Rindts begravning. Curt Lincoln ledsagade Nina Rindt vid Jochen Rindts begravning. Bild: AOP Curt Lincoln,Nina Rindt

Curt Lincoln ledsagade sin dotter under Rindts begravning i österrikiska Graz.

Nina Rindt tog som första finländare emot F1-mästarpokalen i november 1970. Jochen Rindt vann VM-titeln med fem poäng till godo på belgaren Jacky Ickx.

Nina Rindt och Jackie Stewart
Jackie Stewart överräckte F1-pokalen till Nina Rindt. Nina Rindt och Jackie Stewart Bild: AOP Nina Rindt,Jackie Stewart

Familjen Lincoln hjälper Keke Rosberg på traven

Curt Lincoln var inte bara framgångsrik på tävlingsbanorna. Familjens trävaruföretag blomstrade under hans ledning.

Efter att han avslutat sin racingkarriär bodde han merparten av åren i schweiziska Begnins.

Hans son Lasse och barnbarn Marissa höll familjens efternamn väl framme inom finländsk tennis. Då Marissa vann FM-guld 1994 var hon den tredje generationen i Lincoln-familjen som korats till finsk mästare.

Curt Lincolns intresse för motorsport gick i arv till sonen Lasse.

Familjen Lincoln hade ett litet finger med i spelet på Keke Rosbergs väg mot F1-titeln 1982. Lars Lincoln sålde sin Formel Vee-bil till Keke 1972.

– Keke funderade hur det skulle kännas att köra en så stor bil då vi gjorde affären. Före det hade han främst rattat mikrobilar, minns Lars Lincoln.

Curt Lincoln dog den 25 augusti 2005 i Esbo. Han blev 86 år gammal. Han är begravd vid Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Curt Lincoln på Djurgårdens läktare, 1963.
Curt Lincoln 1918–2005. Curt Lincoln på Djurgårdens läktare, 1963. Bild: Kalle Kultala Curt Lincoln

Curt Lincoln kommer in på placering 36 i Yle Sportens rankning över Svenskfinlands 50 största idrottshjältar genom tiderna.

Källor: Kiveen Hakatut, Biografiskt Lexikon för Finland, Kilpakenttien sankarit 3, Huippu-urheilun maailma III (1979); Urheilumme kasvot V (1974); Erkki Vanhanen: Racing – Radalla!, Yle: Mitä kuuluu Curt Lincoln, Wikipedia.