Hoppa till huvudinnehåll

Endast en procent av lärarna tycker att undantagsarrangemangen fungerar dåligt: "På så kort tid som vi skulle ställa om så har det gått över förväntan"

Tyhjä luokkahuone Ilmaristen yhtenäiskoulussa Liedossa.
Majoriteten av lärarna undervisar enbart på distans just nu. Tyhjä luokkahuone Ilmaristen yhtenäiskoulussa Liedossa. Bild: Kalle Mäkelä / Yle distansundervisning,distansundervisning,klassrum,Enhetsskola

En ny undersökning av Finlands svenska lärarförbund (FSL) visar att lärarna är positiva till distansundervisning och att den har fört med sig bra saker för den individuella läraren. Däremot upplever de flesta också att arbetsmängden har ökat.

Undersökningen visar hur lärarna upplever undervisningen under pågående undantagsförhållanden.

Det som undersöktes i enkäten var lärarens arbetsmängd, vilken typ av undervisning man ger, kontakten till eleverna, utrustning och hur de upplever distansundervisningen.

I nuläget ger 59 procent av lärarna enbart distansundervisning medan 41 procent har någon form av närundervisning.

99 procent av lärarna som svarade på enkäten tycker att de under den här tiden har lärt sig en del eller en hel del nytt som de kan ha glädje av i fortsättning.

Daniela Paalosmaa är speciallärare i Mattliden och undervisar årskurs 7-9. Hon tycker att resultatet av enkäten var ganska väntat.

- Jag blev lite positivt överraskad att så många tycker som jag att distansundervisningen har gått över förväntan. På så kort tid som vi skulle ställa om så har det gått över förväntningarna.

Ett cirkeldiagram där det syns hur lärare tycker att undantagsarrangemangen fungerar. 49 % bra, 39 % ganska bra, 11 % mycket bra och 1 % dåligt.
Ett cirkeldiagram där det syns hur lärare tycker att undantagsarrangemangen fungerar. 49 % bra, 39 % ganska bra, 11 % mycket bra och 1 % dåligt.

Majoriteten tycker att övergången till distansundervisning har gått överraskande bra och en dryg majoritet tycker också att den överträffat lärarens egna förväntningar.

- Jag tycker det har gått bra överlag. Elever med stora utmaningar i skolan kan nu ha klarat sig helt bra i den här formen av undervisning, säger Daniela Paalosmaa.

De flesta lärare och elever har försetts med tillräckligt med arbetsredskap och utrustning, men vissa använder sin egen utrustning.

Linda Felixson, viceordförande för FSL, betonar att 100 procent av lärarna borde ha tillräcklig arbetsutrustning.

- Bara en fjärdedel av alla lärare har fått en arbetstelefon.

Felixson säger att det saknas riktlinjer för IKT-strategier och att det visar sig att lärarna kanske inte fått fortbildning till så stor del som det skulle behövts i den digitala utvecklingen.

Arbetstiden har ökat

Även om undantagsarrangemangen enligt lärarna har fungerat bra har de också fört med sig nackdelar. För en stor del av lärarna har arbetstiden ökat en aning eller mycket.

59 procent har svarat att arbetstiden har ökat mycket och 34 procent att den ökat en del. Det som mest har ökat arbetstiden är planering och förberedandet av den egna undervisningen.

Ett cirkeldiagram som beskriver hur undervisningsarrangemangen har påverkat den tid lärare använder för sitt arbete. 59 % säger att arbetstiden ökat mycket, 34 % att den ökat en aning, 5 % att det inte är någon förändring och 2 % att den minskat en aning.
Ett cirkeldiagram som beskriver hur undervisningsarrangemangen har påverkat den tid lärare använder för sitt arbete. 59 % säger att arbetstiden ökat mycket, 34 % att den ökat en aning, 5 % att det inte är någon förändring och 2 % att den minskat en aning.

81 procent av lärarna tycker dessutom att det är svårt att sätta gränser för sitt eget arbete och 74 procent tycker att det att man arbetar enbart med digitala verktyg ökar arbetsbelastningen.

Daniela Paalosmaa tycker inte direkt att hennes arbetsmängd har ökat, men upplever precis som många andra att det är svårt att dra gränser. Till exempel för när man är färdig för dagen.

- Eller när exakt man ska börja på morgonen och slå på telefonen och börja skicka ut dagsprogram åt eleverna.

Lärarna upplever inte heller att det skulle vara frågan om många elever som det är svårt att få kontakt med. Knappt 60 procent av lärarna tyckte det var svårt att få kontakt med färre än en av tio elever och knappt 20 procent tyckte inte alls det var svårt att få kontakt med eleverna.

Det som enligt Daniela Paalosmaa har varit en utmaning har varit att tillgodose alla elevers behov av stöd.

- Alla elever har också olika förutsättningar och det måste vi tänka jättemycket på när vi ger uppgifterna. Precis som när det är närundervisning.

Ett stapeldiagram som visar hur många elever lärarna upplever sig ha svårt att få kontakt med. 19 % av lärarna anser att det inte alls är svårt att få kontakt med eleverna, 59 % upplever att det är svårt att få kontakt med under 10 procent av eleverna, 10-25 % av lärarna upplever det är svårt att få kontakt med 18 procent av eleverna.
Ett stapeldiagram som visar hur många elever lärarna upplever sig ha svårt att få kontakt med. 19 % av lärarna anser att det inte alls är svårt att få kontakt med eleverna, 59 % upplever att det är svårt att få kontakt med under 10 procent av eleverna, 10-25 % av lärarna upplever det är svårt att få kontakt med 18 procent av eleverna.

37 procent tyckte ändå att kommunikationen med eleverna är utmanande.

Delade åsikter om resten av läsåret

Lärarna har själva fått svara på frågan om vad de anser skulle vara det bästa alternativet för de sista veckorna i maj. Det är ännu oklart ifall man kommer att återgå till närundervisning för en del elever eller om man kommer att fortsätta med distansundervisning resten av läsåret.

Lärarna som tyckte att man skulle återgå till närundervisning så fort som möjligt var 37 procent, medan de som tyckte man skulle fortsätta med distansundervisning var 39 procent.

Resten av lärarna uppger att de inte kan svara på frågan om vilket alternativ som är att föredra.

Daniela Paalosmaa är väldigt tudelad i frågan.

- Jag känner att som enskild lärare att det inte är min sak att säga eller önska hur det ska bli. Egentligen är det inte en åsiktsfråga utan man hoppas ju att experterna har tänkt igenom det ur alla synvinklar.

Hon förstår att eleverna gärna vill träffa varandra ännu i vår, men hon tänker också att det är stor grej att säkerställa att smittan inte sprids i skolorna.

- Det känns jättekonstigt att tänka att man skulle gå från att träffa inga människor till att träffa 700 personer under en dag.

Linda Felixson vid FSL säger att de försöker fokusera på vad som behövs om skolorna öppnar. Vilka direktiv behövs snabbt och hur ska man tänka kring säkerhet, gruppstorlek och personal i riskgruppen.

- Jag tycker inte att det är en fråga där vi kan svara kategoriskt ja eller nej. Eftersom vi inte heller bestämmer behöver vi göra som det bestäms och sen se till att det blir så bra som möjligt och att det finns tydliga direktiv.

Enkäten genomfördes under en vecka i april. Alla lärare inom grundläggande utbildning och gymnasium som är medlemmar i FSL fick enkäten skickad till sig. 2 367 personer fick enkäten, varav knappt 1 000 stycken svarade på den.

De som svarade arbetar runt om i Svenskfinland och 75 procent undervisar årskurs 1–6.

Artikeln uppdaterades 28.4 klockan 16.49 med citat av lärare Daniela Paalosmaa och FSL:s viceordförande Linda Felixson.