Hoppa till huvudinnehåll

Miljonförluster kan ge följder för busstrafiken i Österbotten - behöver statlig draghjälp och kommunalt samarbete

Kennet Svanbäck
Det känns overkligt att parkeringen är full av bussar, när de alla normalt borde vara ute på körningar, säger Kennet Svanbäck, vd för resebolaget Ingves & Svanbäck. Kennet Svanbäck Bild: Yle/Mårten Wallendahl bussbolag,Kennet Svanbäck

Även om många företag tar stryk av epidemikaoset, finns resebranschen bland de hårdast drabbade. Nu krävs både samarbete och nytänk, för att trygga transporterna i Österbotten, säger både trafikanter och kunder.

På Ingves & Svanbäcks bussdepå i Jakobstad är det trångt mellan de långtidsparkerade bussarna.

Som följd av coronakrisen gick praktiskt taget hela verksamheten i stå. Dessutom slog krisen nu till då hjulen normalt rullar som snabbast.

- Man kan säga att vi i praktiken belades med näringsförbud inom loppet av tre veckor. 98 procent av vår trafik står nu, så det känns närmast overkligt, säger bolagets vd Kennet Svanbäck där han ser ut över bussparkeringen.

Dålig tajmning

För dem kom den plötsliga vändningen väldigt olägligt. Ingves & Svanbäck köpte nyss upp bussbolaget Ekmans i Jakobstad och utvidgade sin bussarsenal med ytterligare 33 fordon.

Dessutom köpte de också nyss upp delar av Sjönejdens trafik. Tidpunkten just innan nedstängningen av samhället var olycklig.

- Det är ännu svårt att beräkna de totala kostnaderna, men i omsättning förlorar vi nu 65 000 euro varje dag. Och uppskattningsvis har vi nu förlorat ungefär fem miljoner euro av totalt 13 miljoner i försäljning på grund av epidemin. Så det är massiva summor, säger Kennet Svanbäck.

Nya regler som gjorde det möjligt för företagen att snabbare permittera personal, kom som en räddning.

Dessutom decimerades driftskostnaderna genast då trafiken stoppades. Svanbäck är i stort nöjd med hur myndigheternas agerat.

- Regeringen reagerade snabbt och tydligt. Att också Finnvera gavs möjlighet att bevilja lån var bra, men måste ses som något nödvändigt ont. Även om vi måste låna för att klara oss, så är det okej, summerar han.

Stöd som första hjälpen

Som plåster på såren beviljades bolaget efter en del motgångar också ett utvecklingsbidrag på 63 000 euro från Business Finland.

- Summan är väldigt liten i förhållande till vad vi förlorar. Och ser man på företag som fått ännu mera stöd även om de inte drabbats, så känns det som man slängt penningpåsar till höger och vänster, säger Kennet Svanbäck.

Efter att han studerat vilka bolag som stötts så efterlyser han en ordentlig genomgång av vilka som verkligen drabbats ekonomiskt av det uppkomna läget.

- Man ska få stöd för det man förlorat. Antingen genom omvänd moms, eller i förhållande till tidigare resultat. Ingen går genom detta utan förluster. Men jag tror att man blir tvungen att göra om och göra rätt - så att de branscher som drabbats hårdast kan prioriteras, säger Svanbäck.

Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby.
Vi hoppas att staten går in och stöder en fortsatt trafik i regionen, för annars blir det allvarliga konsekvenser, är Nykarlebys stadsdirektör Mats Brandt rädd för. Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby. Bild: Yle/Mårten Wallendahl Mats Brandt,Nykarleby

Risker för ruttnätet

En annan stor fråga är hur trafikläget ser ut efter att krisen ebbat ut. För storkunder som kommuner, är det avgörande att verksamheten kan köra igång genast då skolorna återgår till vardag.

- Det skulle få allvarliga följder för vårt logistiska system. Vi är väldigt beroende av linjetrafiken för våra skolskjutsar. Av våra 1 000 elever i Nykarleby, får ungefär 450 skolskjuts - och av dem betjänas kring hälften av linjetrafiken, säger Mats Brandt som är stadsdirektör i Nykarleby.

Förutom skolskjutsarna är Nykarleby mitt i rutten mellan Vasa och Karleby, där också pendlare är i behov av kollektivtrafik. Nu har den trafiken fungerat utan stöd, men frågan är hur läget blir efter nedstängningen.

- Rutterna är mycket viktiga. Vi har ungefär 500 personer som pendlar in till kommunen och 500 som pendlar ut från Nykarleby. Försämras kollektivtrafiken är det ingen bra utveckling, så jag hoppas att staten tar sitt ansvar så att tjänsterna inte försämras till följd av den här marknadsstörningen, säger Brandt.

Statlig draghjälp och kommunalt samarbete behövs

Brant har redan haft ett möte med NTM centralen som handhar kollektivtrafiken. I diskussionerna har understrukits hur viktig logistiken är för att upprätthålla samhällsfunktionerna.

- Nu hamnar staten att ta ett kraftigare tag att trygga de här trafiknätverken. Och där tror jag att kommunerna blir tvungna att gå in och stöda det.

Coronaprislappen för kommunerna är ännu okänd, men Brandt räknar nu med ett bortfall på två miljoner euro.

Det betyder att Nykarleby bereder sig för besparingar. Men ekvationen ska lösas så också trafiken löper, är stadsdirektören övertygad om.

- Det finns ingen annan väg att gå. Vi kommer alla att minnas den här perioden, men vi kommer garanterat att ta oss ur det, säger Brandt.

Även på bussbolaget tror man att en lösning ska hittas. Men det kräver en del jobb.

- Jag tror det krävs mera samarbete i regionen där man funderar på gemensamma behov. Sedan kan man gemensamt trycka på regeringen för att trygga den service man förtjänar i regionen. Men det krävs att man ser mera samstämt på det här, än man gjort tidigare, säger Kennet Svanbäck.