Hoppa till huvudinnehåll

Professorsförbundet ryter till: ''Nedskärningen av antalet professorer vid de finska universiteten måste stoppas''

Händer och bubblor med olika ikoner.
Professorsförbundet anser att man inte kan skära ner på mängden professorer vid universiteten längre. Händer och bubblor med olika ikoner. Bild: Mostphotos sysselsättning,jobbsökningscoachning,arbete,utbildning

På tio år har antalet professorer vid finska universitet minskat med en femtedel. I praktiken betyder det färre personer med vetenskaplig erfarenhet vid universiteten och sämre forskningsmöjligheter för unga personer, säger professorsförbundets ordförande Jouni Kivistö-Rahnasto.

Nedskärningen av antalet professorer måste stoppas, skriver Professorsförbundet i ett pressmeddelande.

Under det senaste decenniet har antalet professorer vid finska universitet minskat med 20 procent. År 2009 fanns det totalt 2398 heltidsprofessorer, förra året fanns det endast 1899.

Nedskärningar och karriärsystem orsakerna bakom minskningen

Enligt professorsförbundets ordförande Jouni Kivistö-Rahnasto, beror det minskade antalet professorer delvis på ekonomiska nedskärningar och delvis på övergången till tenure track-systemet.

Tenure track är ett sorts karriärsystem där en person, beroende på sin erfarenhet och kompetens, kan anställas som antingen forskardoktor, biträdande professor eller ordinarie professor.

Termerna varierar från universitet till universitet och ofta används de engelska motsvarigheterna: assistant professor, associate professor och full professor.

Jouni Kivistö-Rahnasto
Professorsförbundets ordförande Jouni Kivisto-Rahnasto. Jouni Kivistö-Rahnasto Bild: Veikko Somerpuro professor,professorer,Professorsförbundet,Jouni Kivistö-Rahnasto

Enligt Kivistö-Rahnasto kunde övergången till tenure track-systemet på kort sikt förklara varför antalet professorer minskat, men det har redan varit i bruk en längre tid.

– Systemet har varit i bruk så länge i Finland att det borde ha tillkommit så många professorer att minskningen borde ha stannat av, men så har det inte gått.

"Professorer ska vara universitetens flaggskepp"

I det stora hela innebär minskningen en lägre vetenskaplig erfarenhet vid universiteten och sämre forskningsmöjligheter för unga, berättar Kivistö-Rahnasto.

– Professorerna representerar den vetenskapliga erfarenheten som egentligen ingen annan vid universiteten har.

I Professorsförbundets pressmeddelande kommenterar Kivistö-Rahnasto att professorer bör ses som universitetens flaggskepp - inte som potentiella besparingar.

Kivistö-Rahnasto säger också att det nu, senast med coronaviruskrisen, har noterats hur kortsiktig verksamheten med att spara på forskare har varit och att vi behöver forskning mer än någonsin.

Kivistö-Rahnasto ser två lösningar på problemet med det nedåtgående antalet professorer. Antingen genom ökad finansiering eller att det skulle utnämnas flera professorer.

Begreppet "professor" har förändrats

Edward Haeggström, professor vid Helsingfors Universitet och vicemedlem i professorsförbundets styrelse, menar att siffrorna talar sitt tydliga språk - antalet professorer har minskat.

Han ser ändå inte någon orsak till panik och konstaterar att termen professor har fått en bredare betydelse de senaste åren.

Haeggström berättar att det år 2018 fanns 480 professorer inom kategorierna assistant professor och associate professor.

– Det betyder att bortfallet på ungefär 500 ordinarie professorer balanseras upp av den här siffran. Det som verkar ha hänt är att begreppet professor har breddats.

– Om man tittar på det genom en stor lins så finns det egentligen bara lärare och studenter. Det är viktigt att komma ihåg att antalet lärare, i ljuset av de här siffrorna, inte har förändrats så mycket.

Edward Haeggström.
Edward Haeggström, professor vid Helsingfors Universitet. Edward Haeggström. Bild: Privat. Professorsförbundet,professor,Helsingfors universitet,Edward Haeggström

Tror inte forskningsmöjligheterna blir sämre

Haeggström håller med Kivistö-Rahnastos uttalande om att det minskade antalet professorer betyder färre personer med riktigt hög vetenskaplig erfarenhet vid universiteten.

Han tror däremot inte att det betyder att forskningsmöjligheterna blir sämre.

– Jag håller med om att det finns färre personer med titeln professor, som förstås har en viss prestige och som kanske tyder på en viss erfarenhet, men jag har alltid tyckt att nya och goda idéer inte ser efter ens rang eller hur gammal man är. Där kanske jag ser lite annorlunda på världen.

Haeggström förklarar att han anser att man inte behöver vara ordinarie professor för att vara en bra vetenskapare.

– Det tycker jag inte. Jag tycker det är en karriär där man utvecklas. Som ett synligt tecken på utvecklingen går man genom de olika faserna.

Haeggström tror att det minskade antalet så kallade ordinarie professorer inte betyder så mycket för den vanliga finländaren.

– På det hela taget tror jag inte det påverkar så mycket. Det viktiga är att det görs högklassig forskning. Det behövs både unga människor med mycket energi och äldre människor med mera erfarenhet.

Läs också