Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen förbereder coronastöd för mediebranschen – kommunikationsminister Harakka: Massmedierna har gjort fosterlandet en stor tjänst

Sanomatalo
Sanoma-koncernen räknar med ett betydande bortfall i annonsintäkter i och med coronakrisen. Sanomatalo Bild: Henrietta Hassinen / Yle Sanoma,tidningar,Helsingin Sanomat,Sanomahuset,Ilta-Sanomat,Taloussanomat

Regeringen förbereder ett särskilt åtgärdspaket för att stöda mediebolagen i coronakrisen och trygga den journalistiska mångfalden. Hurdana summor det handlar om klarnar under maj månad.

Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) uppger att storleksordningen är miljoner euro, dock inte nödvändigtvis tiotals miljoner. Summan ingår i en tilläggsbudget, som läggs fram inom några veckor.

Harakka betonade under en presskonferens på tisdag att massmedierna har en särskilt viktig funktion i att snabbt förse medborgarna med korrekt och relevant information i kristider.

Timo Harakka eduskunnassa 12.9.2019
Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP). Timo Harakka eduskunnassa 12.9.2019 Bild: Pekka Tynell / YLE riksdagsledamöter,riksdagen,Regeringen Rinne,Timo Harakka,Finlands Socialdemokratiska Parti

– Hur skulle det gå om medborgarna var tvungna att förlita sig på rykten, falska nyheter och provokationer på sociala medier, frågade sig Harakka.

– Massmedierna har gjort, och gör fortfarande, fosterlandet en stor tjänst, tillade han.

Annonsmarknaden sviktar

Journalisten och författaren Elina Grundström har på uppdrag av Harakka skrivit en snabbrapport med åtgärdsförslag.

Först och främst ska krisande mediebolag kunna ansöka om direkt coronastöd via en oberoende journalistisk stödkommitté. Stödpengarna ska användas uttryckligen för journalistiska syften, till exempel för lönekostnader eller enskilda projekt och grävande journalistik.

Mediebolagen kan också ansöka om stödpengar via andra kanaler, till exempel Business Finland.

Elina grundström
Journalisten och författaren Elina Grundström. Elina grundström Bild: Wikimedia commons. elina grundström

Grundström hänvisar till en enkät gjord av de privata mediebolagens branschförbund Medialiitto. Mediebolagen bedömer att annonsförsäljningen kommer att rasa med 45 procent under perioden april–juni, som en följd av coronakrisen. Om krisen blir långvarig kan bortfallet bli ännu större.

– Över hälften av dagstidningarna och lokaltidningarna har redan nu permitterat journalister, påpekar Grundström.

Grundström ser också ett behov att låta utreda nya, bestående stödformer för att trygga den journalistiska mångfalden. Det sammanlagda antalet journalister har minskat oavbrutet i Finland sedan 2010-talet och flera lokal- och regionaltidningar har lagts ner eller slagits ihop med andra tidningar.

Beskatta sociala medieplattformar?

Grundström konstaterar vidare att det inte är enkelt att göra god finländsk journalistik lönsam, då sociala medieplattformar och sökmaskiner distribuerar journalisternas färdiga produkter gratis.

Under tisdagens presskonferens nämnde Grundström inga bolag vid namn, men det är uppenbart att det handlar om bolag som Facebook och Google.

Matkapuhelin-
Matkapuhelin- Bild: Henrietta Hassinen / Yle sociala medier,WhatsApp,Facebook,Facebook-xkcd-serie,Facebook Messenger,Mobile phone overuse,Mobiltelefoner och -apparater,WhatsApp Inc.

Grundström föreslår därför noggrannare utredningar om huruvida sådana bolag kunde beskattas i Finland i större utsträckning än hittills, och huruvida bolagen borde åläggas att betala för det innehåll de sprider på nätet.

Timo Harakka håller med om att de digitala plattformarna har en orättvis skattefördel och att frågan borde koordineras på EU-nivå.

Harakka anser att Finland inte har haft någon egentlig mediepolitik de senaste 10 åren, och att det nu behövs en förändring.

– Under alla omständigheter måste vi se till att den trovärdiga journalistiken överlever och mår bra, säger Harakka.

Läs också