Hoppa till huvudinnehåll

Teknologiindustrin kräver 3-5 miljarder euro mera i stöd - kunde ges till de företag som sysselsätter mest

Laitteistoa Crisolteqin akkumateriaalien kierrätyslaitoksessa.
Teknologiindustrin får allt färre offertförfrågningar. Laitteistoa Crisolteqin akkumateriaalien kierrätyslaitoksessa. Bild: Päivi Meritähti / Yle Akku,industri

Coronakrisen drabbar industrin med fördröjning. Teknologiindustrins värsta kris kommer först under årets andra hälft. Om regeringen inte förlänger och ökar sina stödprogram kan viktiga exportbolag drabbas av kassakris.

Finlands näringsliv EK presenterade sin senaste konjunkturbarometer på måndagen. Pessimismen inför framtiden sprider sig som en löpeld.

På tisdagen var det Teknologiindustrins tur att sätta mera kött på benen genom att presentera färska uppgifter om beställningar, personal, omsättning och särskilt coronakrisens följder.

Tills vidare har teknologiindustrin verkat klara sig överraskande bra genom coronakrisen. Arbetet på fabrikerna har ofta fortsatt nästan som förr.

Det beror på att fabrikerna nu tillverkar de produkter som har beställts i slutet av förra året och början av det här året.

Den enda ljuspunkten är att dessa beställningar i regel inte har annullerats under krisen.

Men när det gäller nya beställningar pekar kurvan neråt. Det är särskilt tydligt när man ser på mängden offertförfrågningar, som kunde bli beställningar under våren och sommaren.

Krisen kommer alltså att slå till mot teknologiindustrin med fördröjning.

Samtidigt är det mycket svårt att förutspå hur ekonomin kommer utvecklas under krisen, och läget i företagen kan förändras drastiskt på bara någon vecka.

För de flesta industrier ser det ändå ut som om krisen kommer att vara värst under andra hälften av året. Sannolikt under det tredje kvartalet, men kanske först under det sista.

Hälsning till regeringen: Förläng de enklare permitteringarna till årets slut

På grund av att krisen drabbar industrin med fördröjning anser Teknologiindustrin att de åtgärder som regeringen tills vidare har vidtagit inte räcker till.

Teknologiateollisuuden työmarkkinajohtaja Minna Helle
Arbetsmarknadsdirektör Minna Helle oroar sig för permitteringssystemet. Teknologiateollisuuden työmarkkinajohtaja Minna Helle Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Minna Helle

För tillfället gäller regeringens undantagsbeslut enligt vilket företag kan permittera på kort varsel utan att den permitterade drabbas av karensdagar i arbetslöshetssystemet.

Under coronakrisen är det här undantagssystemet mycket viktigt för företagen. Men tills vidare gäller det bara till slutet av juni.

Om systemet med enklare permitteringar inte förlängs kommer det inte mera att gälla när krisen väntas slå till mot teknologiindustrin med full kraft.

Minna Helle efterlyser därför snabba beslut av regeringen att förlänga systemet till slutet av året. Annars förutspår hon att viktiga exportbolag kan komma i kassakris.

Hon lyfter fram att arbetsmarknadsparterna redan från början föreslog att systemet skulle gälla till årets slut.

Miljardstöd till industrin

Också Teknologiindustrins vd Jaakko Hirvola skickar hälsningar till regeringen. Han lyfter fram tre frågor

1) Avskaffa begränsningarna så fort som möjligt.
Som många andra efterlyser Hirvola större satsningar på tester och spårning av smittan. Varje dag som industrin förlorar då ekonomin hålls nedkörd blir dyr.

Jaakko Hirvola är vd för Teknologiindustrin
Teknologiindustrins vd Jaakko Hirvola vill att länderna i EU ska häva begränsningarna i samhället med enad front. Jaakko Hirvola är vd för Teknologiindustrin Bild: yle/ Patrik Schauman teknologi,Teknologiindustin

Problemet här är att det inte hjälper industrin mycket om vi bara öppnar upp Finland. Det kan säkert hjälpa de knäande servicenäringarna, men industrin behöver en öppnare ekonomi världen över.

Åtminstone i Europa som står för två tredjedelar av Finlands export.

Frågan hur mycket övriga EU-länder skulle lyssna på den finländska regeringen i den frågan. Alla länder inser att nedstängningen är dyr, och alla vill nog lyfta begränsningarna så fort det är möjligt.

Samtidigt vill få ta risken av att häva begränsningarna för tidigt.

2) Nytt stödpaket på 3-5 miljarder.
Eftersom stora viktiga exportbolag kommer att drabbas av krisen bedömer Hirvola att regeringen måste förbereda sig på ett stort stödpaket för att rädda livskraftiga industriföretag.

Han föreslår att pengarna kunde delas ut i proportion till företagens sysselsättande effekt. Här tänker Hirvola både på de stora industrikoncernerna och deras mindre underleverantörer.

Indirekt kan det här ses som en kommentar till den senaste veckans diskussioner om regeringens problem att rikta stöden till de mest behövande bolagen.

Tills vidare har regeringen valt att rikta en stor del av stödet via Business Finland, som är bunden av lagstiftning som gör det omöjligt att hjälpa företag med kassakris.

I stället har pengarna gått till företag som lyckats presentera planer för att utveckla sin verksamhet.

3) Mera pengar till forskning och utveckling.
Här tycker Hirvola att Finland gjorde dyra misstag efter finanskrisen 2008. Efter den dyra krisen satsade företagen inte tillräckligt på att utveckla sina produkter, och förlorade marknadsandelar. Här hoppas Hirvola att företagen ska få stöd när ekonomin igen tar fart.

- Vi kommer inte att återgå till det gamla när den här krisen är över. Företagen kommer att måsta erövra sina marknader på nytt.

Krisen kan sänka lönerna

Arbetsmarknadsdirektören Minna Helle gläntar också på dörren till förhandlingar med fackföreningarna om lönerna.

Enligt henne kommer krisen att försämra de finländska bolagens konkurrenskraft.

Teknologibranschen slöt ett löneavtal i början av året. Det var enligt arbetsgivarna dyrt redan då det skrevs, men de bedömde att de kunde klara av det så länge inte de ekonomiska utsikterna skulle försämras.

Minna Helle noterar att ingen då hade väntat sig en sådan nedgång som vi ser nu. I konkurrentländer som Tyskland är det lättare att sänka lönerna när konjunkturläget försämras, och Sverige har haft bondtur.

I Sverige skulle lönenivån slås fast senare på vårvintern, och man hann beakta coronakrisen. Lösningen var att skjuta upp förhandlingarna till hösten.

Både Tyskland och Sverige kommer alltså att kunna beakta coronakrisen i sina löner. Som det ser ut nu kommer Finland inte att göra det.

Det här läget påminner om industrins mardröm under finanskrisen. Finland hann höja lönerna betydligt strax innan och är den slog till förlorade företagen sin konkurrenskraft för flera år framåt.

Läs också