Hoppa till huvudinnehåll

Det våras för bonden - pandemin har lett till större uppskattning av inhemskt jordbruk

En röd traktor harvar på en dammig åker i ett nästan grönskande vårlandskap.
Traktorn på åkern är ett tecken på levande landsbygd. En röd traktor harvar på en dammig åker i ett nästan grönskande vårlandskap. Bild: Amanda Vikman/Yle Traktor,jordbruk

Jordbrukarna har länge kritiserats för att inte beakta miljöaspekter tillräckligt, men de senaste veckorna har livsmedelsproducenterna i Finland fått axla rollen av pålitliga samhällsbärare.

- Diskussionen om självförsörjningsgrad har stärkt medvetenheten om att det behövs en egen livsmedelsproduktion i Finland, konstaterar Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.

Flera kriser på en gång

Vi är mitt inne i tre olika kriser; en hälsokris, en därav följande social kris och en ekonomisk kris, som alla samverkar på global nivå.

I kriser påminns man om samhällsbärande funktioner som hälsovård och skola, men också självförsörjning och beredskap, och här står Finland internationellt sett ganska väl rustat.

Peter Ehrström i Hovrättsparken.
Peter Ehrström ser en skillnad i attityden till jordbruk. Peter Ehrström i Hovrättsparken. Bild: Yle/Kati Enkvist peter ehrström

- Det här tror jag folk nu förstår värdet av. Nu påminns vi om att i kris, när alla gränser är stängda, då fungerar globala flöden inte så bra.

Distansjobb ger byar liv

För landsbygdens del kan digitaliseringen, som nu tagit ett sjumilakliv framåt, också innebära en stor förändring när allt fler kan jobba hemifrån.

Det kommer inte att finnas någon väg tillbaka till det gamla stämpelkortssamhället där det var viktigt att vara närvarande trots att jobbet kunde göras på distans.

En kombination av distansarbete och kontorsarbete kan vara en bra lösning för många. Det kan göra det mycket lättare att bo kvar på landsbygden när man inte behöver pendla till jobbet varje dag.

- Det kan innebära en positiv förändring för livskraften i byar när flera personer kan ha möjlighet stanna kvar i byn och jobba delvis på distans, säger Ehrström.

Den som lever får se

Rosmarie Finne odlar grönsaker på friland i Solf i Österbotten. Hon är försiktigt optimistisk till en attitydförändring. Enligt henne har de som varit ganska positiva från förut blivit ännu positivare.

Rosmarie Finne sorterar morötter
Rosmarie Finne hoppas uppskattningen håller i sig. Rosmarie Finne sorterar morötter Bild: Kasper Dalkarl jordbrukare,rosmarie finne

- Men de som har haft en negativ inställning till lantbruk tidigare och tycker att vi bara lever på stöd och bidrag kanske det inte har förändrats så mycket för. De är nog på samma nivå som tidigare skulle jag säga.

Den egentliga effekten kommer man att se först när pandemin är över, tänker Finne. Om det leder till ett uppsving för det finländska jordbruket vet vi först när krisen är över.

Men hon har fått signaler om att folk är glada över att Finland inte har behövt införa ransoneringssystem utan det funnits inhemsk mat att äta.

Jordbrukets roll i förändrat klimat

Kenneth Nordberg, forskningsdoktor i samhällsvetenskaper vid Åbo Akademi, menar att man vaknat till jordbrukets betydelse via klimatförändringen. Han tycker att människor kunde tänka mera på varifrån maten kommer.

- Folk får sig en tankeställare när det gäller skörheten i samhället, att varorna i butiken inte kommer dit automatiskt. De globala leveranskedjorna som bygger på liten lagerhållning och “just-in-time”-leveranser är sårbara.

Det här gäller alla typer av varor, men livsmedel ligger närmast människan och där är jordbruket och primärnäringarna i fokus.

Välvillig opinion

- Det kan mycket väl bli en bestående förändring i attityderna. Den här pandemin påverkar opinionen och har gett upphov till en välvillighet som man saknat inom jordbruksbranschen under en väldigt lång tid, säger Nordberg.

Forskare.
Klimatförändring och jordbruk behöver inte stå i konflikt med varandra, säger Kenneth Nordberg. Forskare. forskare,Åbo Akademi,Österbotten,landsbygdsforskare

Klimatförändringen har redan länge tvingat forskare att fundera på hur samhället borde byggas upp i framtiden. Nu har coronapandemin lyft fram de här tankegångarna.

Livet är lokalt

Det som då gäller är tankar om ett mer lokalt och regionalt samhälle. Chocken av en sådan här pandemi gör att förändringar, som har varit på gång långsamt, kan ta snabba steg framåt.

- Det kan mycket väl ske med livsmedelsproduktionen, var maten produceras och hur den förs till kunderna. Hela produktionskedjan kan komma att göras om.

Då blir den inhemska produktionen och försörjningen viktigare.

“Bonden behövs”

På lång sikt kan primärnäringarna mycket väl få en synligare roll. I ett regionalt synsätt förändras uppfattningen när det gäller arbete och kunskap.

Det här gäller också livsmedelsframställning, där försörjning och beredskap inför snabba förändringar kan få en allt viktigare roll i framtiden.

Det betyder att bonden i sin traktor på åkern inte ska ses som en representant för en gången tid. Hen är tvärtom en del av en lokal framtid.

Läs också

Klimat