Hoppa till huvudinnehåll

Hur mycket ska man få bygga på en liten holme? – Den omdebatterade planen för Fjärdskär, också kallad kvinnoön, är snart klar

kvinnor framför tält vid strand
Kristina Roth som äger Fjärdskär i Ekenäs yttre skärgård vill bedriva retreat- och inkvarteringsverksamhet för kvinnor på ön. kvinnor framför tält vid strand Bild: Monica Slotte / Yle kvinnor,holme,Retreat,Snappertuna,Raseborg,Skärgård,kvinnligt företagande,SuperShe island

I kväll (29.4) tar planläggningsnämnden i Raseborg ställning till stranddetaljplanen för Fjärdskär i Ekenäs skärgård. Planen för ön som i offentligheten är känd som Supershe Island, har bearbetats i flera omgångar.

Byggrätten är ett tvistefrö. Den har bantats ned från det ursprungliga förslaget, men är fortfarande dubbelt så stor som den nuvarande.

Fjärdskär eller Supershe Island

Planen för Fjärdskär i Ekenäs skärgård har väckt stort intresse och mycket debatt i offentligheten.

Ägaren till ön, den tyskamerikanska entreprenören Kristina Roth, vill bedriva inkvarteringsverksamhet som riktar sig enkom till kvinnor.
Det har gjort att Fjärdskär ofta kallas kvinnoön eller Supershe Island.

Detaljplanen styr verksamheten

För att företagaren ska kunna utveckla verksamheten på sin ö, så krävs det en stranddetaljplan.

För tillfället är det strandgeneralplanen och Nylands landskapsplan som dikterar vad som går att göra på ön. De är mindre exakta i förhållande till vad som får göras och hur på holmen.

En karta som visar hur olika byggnader kunde placeras på en ö som ska få en ny stranddetaljplan med mera byggrätt.
Stranddetaljplanen för Fjärdskär börjar vara på målrakan. En karta som visar hur olika byggnader kunde placeras på en ö som ska få en ny stranddetaljplan med mera byggrätt. Bild: Raseborgs stad Raseborg,Ekenäs,Snappertuna,Finska viken,stranddetaljplaner,planläggning,turism,skärgård,SuperShe Island,Fjärdskär,we are supershe

Stranddetaljplanen är mer detaljerad och styr bland annat byggandet: hur mycket får man bygga på ön och hur ska byggnaderna se ut och placeras?

Planen tar också hänsyn till natur-och miljövärden och allt beaktas i förhållande till öns storlek och placering i den känsliga yttre skärgårdsmiljön.

Planen har stötts och blötts i flera omgångar

Planläggningen inleddes 2018. Efter det har planen varit till påseende tre gånger.

När allmänheten senast hade möjlighet att komma med genmälen i maj, inkom åtta utlåtanden och tio anmärkningar.

Det är den här responsen som ska behandlas av planläggningsnämnden i kväll (29.4).

Om nämnden godkänner att planförslaget godkänns, går det sedan vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige innan stranddetaljplanen för Fjärdskär slås fast.

Nedbantad byggrätt fortfarande dubbelt upp jämfört med den nuvarande

Den byggrätt som nu finns på ön är 320 kvadratmeter.

När planprocessen inleddes var företagaren ute efter tre gånger så stor byggrätt på ön. Nu har den bantats ned så att den är cirka dubbelt så stor, 710 kvadratmeter.

Om den ska definieras som stor eller inte beror på vem man pratar med.

Holmberg: Överstor byggrätt

Planläggningsnämndens ordförande, Sven Holmberg, SFP, tycker att byggrätten fortfarande är överdimensionerad i förhållande till Fjärdskärs storlek.

Sven Holmberg.
Sven Holmberg, SFP, tycker att förslaget till en stranddetaljplan avviker för mycket från generalplanen, som dikterar hur mycket som får byggas i skärgården. Sven Holmberg. Bild: Marica Hildén / Yle Snappertuna,Raseborg,Västnyland,sven holmberg

- Jag har ända sedan projektet startade haft den åsikten att, ja, det är bra med företagande - också ute i skärgården, men att man vid planeringen borde följa den strandgeneralplan som är fastställd för området.

Han anser att man inte gör det nu.

- Man startade med tredubbel byggrätt och nu ligger man på dubbel. Och det anser jag är för mycket för den här lilla ön.

Holmberg: Ojämlik behandling av markägare

Sven Holmberg har under arbetets gång konsekvent hållit fast vid sin linje. I början var det flera av nämndens medlemmar som var inne på samma, men an efter har medlemmarna bytt till ja-lägret beträffande utformningen av förslaget till stranddetaljplan.

Nämnden har sedan planläggningen började delvis bytt medlemmar.

- Senaste gång blev jag ensam om att anse att man inte kunde godkänna planförslaget, alla andra medlemmar i nämnden ansåg att man kan göra det. Jag blev väldigt besviken på att nämnden har en sådan inställning.

Han anser att den jämlika behandlingen av markägare som stipuleras i markbyggnadslagen, äventyras om man godkänner en så här stor byggrätt. Han vet inte varför alla andra i nämnden tycker den är okej.

- Det måste du fråga de andra om.

Holmberg: Kan bli prejudikat

Sven Holmberg tycker inte heller att nämnden i tillräckligt stor utsträckning beaktat de utlåtanden och anmärkningar som inkommit då planen varit till påseende.

- Jag hoppas nu verkligen att man ännu noggrant skulle överväga det här i staden, för det är i högsta grad prejudicerande om en markägare får så här mycket byggrätt. Då blir det frågan om vi måste titta över generalplanen och det är ett jättejättestort jobb som vi inte för tillfället har någon som helst kapacitet att göra.

- Men ska vi ha en jämlik behandling av markägare, så måste en få om en annan får och då kan det hända att vi måste titta på generalplanen.

Store: Flera faktorer påverkar

Raseborgs stadsplaneringsarkitekt Simon Store står för beredningen av ärendet. Han har svar på de här frågeställningarna.

- Byggrätten är inte den enda parametern i den här ekvationen.

Han säger att man i beredningen ser att andra saker spelar in, som användningsändamålet (inkvartering och turismverksamhet, redaktörens anmärkning) och anpassningsgraden, det vill säga hur byggnaderna placeras i förhållande till varandra och omgivningen.

Porträttbild av Simon Store.
Raseborgs stadsplaneringsarkitekt Simon Store har pusslat med byggrätten för att få planen att lägga sig snyggt. Porträttbild av Simon Store. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,Västnyland,simon store

För att belysa det senare säger han att man kan få en 100 kvadratmeters byggnad att se skrymmande ut, medan man i det här fallet kan få den 250 kvadratmeter stora huvudbyggnaden att smälta in i omgivningen genom att noga bestämma placering, färgval och trädbeståndets placering i detaljplanen.

Det här är faktorer som inte är så strikt bestämda i strandgeneralplanen.

- Men summa summarum ska konsekvenserna av byggandet i detaljplanen ändå inte vara större än de i generalplanen.

Store: Inte orättvis behandling av markägare

En tumregel inom planering är att kommunen kan bevilja större byggrätt för företagsverksamhet än för privat bruk.

För beredningen och beslutsfattarna gäller det att balansera mellan verksamhetens syfte och de lagar som dikterar planläggningen och markanvändningen.

Raseborgs stadsarkitekt Simon Store tycker att man utifrån fallet Fjärdskär inte kan dra slutsatser att markägare i Raseborg skulle behandlas ojämlikt.

- De situationer, som skulle kunna uppstå där man behandlar markägare ojämlikt, är ytterst få.

Men om det fanns ett motsvarade fall någon annanstans i skärgården inom Raseborg, så skulle det säkert kunna beviljas lika stor byggrätt på liknande grunder, intygar Simon Store.

Han menar också att det är först om man går vidare med att utveckla verksamheten på Fjärdskär i större skala som man behöver fundera på om strandgeneralplanen borde omarbetas.

Donner: Ja till att lägga fram planen

De grönas Ira Donner hör till de medlemmar i planläggningsnämnden som röstat med beredningen under planläggningsprocessen.

Ira Donner
Ira Donner är noga med att ta del av all respons som lämnats in på planförslaget för att bilda sig en egen uppfattning. Ira Donner Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Ira Donner

Hon är ändå noga med att påpeka att det har varit ja till framläggning, inte ja till att godkänna planförslaget. Hon ser att den respons som nämnden får är viktig för att bestämma innehållet.

Donner: Vattenkvaliteten viktig

Det som hon tittat extra noga på är miljöaspekterna.

- Med miljön har det skett väldigt mycket, i positiv riktning. Där har beaktats det allra mesta.

En sak hon ännu vill lägga sig noggrannare i är hur man kan undvika att det filtrerade gråvattnet från verksamheten på ön inte belastar de redan rödlistade vattnen utanför Fjärdskär.

Solen glimmar i havet utanför Modermagan i Ekenäs skärgård.
Skärgårdsmiljön är känslig och utanför Fjärdskär finns så kallade rödlistade områden där vattenkvaliteten är dålig. Bilden är en arkivbild och har inte anknytning till Fjärdskär. Solen glimmar i havet utanför Modermagan i Ekenäs skärgård. Bild: Helena Rosenblad / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs skärgård,Skärgård,hav,sommar,Ekenäs skärgårds nationalpark

- De rödlistade vattnen är i väldigt dåligt skick från förut och då ska vi ju inte släppa ut vatten som är i sämre skick eller ens lika dåligt skick som våra känsliga havsvatten, utan vatten som är i bättre skick.

Donner: Inte bekymrad över byggrätten

De små stugorna befinner sig nu på rätt avstånd från stranden.

- Och jo, byggrätten är lite större än om det skulle gälla en privatperson med fritidsplaner, men det här är ändå ett kommersiellt företag. Jag tänker att här kan man därför, helt i enlighet med landskapsplanens riktlinjer, tänka sig en lite större dimensionering.

Lägger sig inte i markägarens affärsidé

Nämndemedlemmarnas roll är att vara experter på planläggningen mer än att ta ställning till den planerade verksamheten på ön.

Stadsarkitekt Simon Store vill inte heller ta ställning till hur företagaren Kristina Roth lägger upp sin marknadsföring.

kvinnor på en brygga
Kristina Roths affärsidé om en kvinnoö har väckt en hel del diskussion i offentligheten. kvinnor på en brygga Bild: Monica Slotte / Yle kvinnor,holme,Retreat,Snappertuna,Raseborg,Skärgård,kvinnligt företagande,SuperShe island

Han har visserligen träffat henne, men den senaste tiden har all kontakt skett via hennes ombud. I dagens läge är han inte så förtrogen med hennes verksamhet, utan håller sig till de ramar som han fått för byggandet.

Kristina Roths planer på ett retreat för välbärgarde kvinnor verkar också ha ändrat skepnad.

Däremot finns det i Raseborgs stads strategi att främja företagande, liksom i Nylands Landskapsplan.

Uppdatering 29.4 klockan 21.19: På planläggningsnämndens möte föreslog Sven Holmberg (SFP) en remiss för att be markägarna omarbeta planen så att den bättre beaktar generalplanen. Holmbergs förslag godkändes med rösterna 6-3 med ett tillägg av Ira Donner (Gröna) att man utreder gråvattnets kvalitet innan det går i havet. Om markägaren inte ändrar planen, tar nämnden upp den på nytt som sådan.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland