Hoppa till huvudinnehåll

FFC:s chefsekonom oroar sig för att trycket på nedskärningar ökar när statsskulden växer: "Vi ska komma ihåg att stöden som nu delas ut finansieras med skattebetalarnas pengar"

Ilkka Kaukoranta, pääekonomisti, SAK
Ilkka Kaukoranta är chefsekonom på fackcentralen FFC. Ilkka Kaukoranta, pääekonomisti, SAK Bild: Markku Pitkänen / Yle Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC

En dos is i magen – det efterlyser FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta gällande det han ser som mer radikala reformförslag.

Själv talar Kaukoranta för en högre arbetslöshetsersättning under en tidsbunden period och investeringar i infrastruktur för att få Finland ekonomiskt på fötter.

FFC har höga förväntningar både på den av Martti Hetemäki ledda exit-gruppen och den ekonomiska expertgruppen ledd av Vesa Vihriälä.

Båda grupperna förväntas ge sina förslag inom en vecka.

En ekonomisk nedgång av sällan skådade dimensioner väntar bakom hörnet

IMF:s prognos för världsekonomin är i mörkaste laget och man förutspår en ekonomisk nedgång värre än den efter finanskrisen 2007-09.

Den nästan knäckte den globala ekonomins ryggrad.

Ekonomier som varit högt skuldsatta sedan den senaste krisen är nu speciellt utsatta, speciellt som statsskulderna kommer att öka lavinartat.

Det är viktigt att bära ansvar för statsfinanserna också nu― Ilkka Kaukoranta, chefsekonom, FFC

Enligt Finansministeriet kommer också omfånget av Finlands ekonomi att minska med 5,5 procent i år medan regeringen ökar på statsskulden med 14 miljarder.

Näringslivet vill ha omfattande företagsstöd – arbetstagarsidan varnar för risk med ökad statsskuld

Att hålla stora delar av ekonomin nedstängd och samhället i undantagstillstånd kostar och trycket på att finna en väg ut är stort.

Näringslivet har krävt en vägkarta ur undantagstillståndet.

Ek vill att man ger omfattande stöd till företagen samtidigt som man vidtar åtgärder för att öka konkurrenskraften. De vill heller att det inte ska bli ägarna och företagen som betalar notan för krisen.

På Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC säger chefsekonom Ilkka Kaukoranta att det är viktigt att komma ihåg att trots att akuta krisåtgärder är motiverade, så finns det en risk att den ökade statsskulden skapar press på nedskärningar i socialskyddet och i servicen efter den akuta krisen.

– Det är viktigt att bära ansvar för statsfinanserna också nu. Vi ska komma ihåg att stöden som delas ut finansieras med skattebetalarnas pengar.

Av den orsaken är Kaukoranta kritisk till att dela ut pengar till företag som kanske inte skulle behöva stöden. Istället måste man evaluera vem som behöver stöd.

En sådan grupp är de arbetslösa, som FFC anser att borde få tidsbundet förhöjt arbetslöshetsunderstöd på grund av krisen. Efter det akuta stadiet borde man också göra investeringar i infrastruktur.

Hela Europa i samma båt

Frågan om den ökade statsskulden är givetvis ett problem som berör hela Europa, inte minst för att Finland är med i Europeiska monetära unionen EMU.

Vesa Vihriälä leder en ekonomisk krisgrupp som ska presentera en rapport om hur Finlands ska ta sig ur krisen.

Han har föreslagit att Europeiska centralbanken ECB skulle nolla räntorna på sina europeiska skuldebrev.

Om EU går in i en recession följer Finland efter, så det ligger i vårt nationella intresse att finna gemensamma lösningar― Ilkka Kaukoranta, chefsekonom, FFC

Kaukoranta tror att det kunde vara en gångbar väg och påpekar att också Finland borde inse att gemensamma europeiska åtgärder behövs.

– Om EU går in i en recession följer Finland efter, så det ligger i vårt nationella intresse att finna gemensamma lösningar.

Rådande strukturer som utgångspunkt

Exemplet om debatten av gemensamma europeiska skuldebrev visar att coronakrisen lett till att ekonomisk-politiska sanningar som tidigare varit nästan otänkbara nu plötsligt diskuteras öppet.

Jag frågar Kaukoranta om han tycker att krisen är en avgörande vändpunkt som ger upphov till att gamla strukturer raseras och nya uppkommer.

FFC:s chefsekonom tänder inte speciellt mycket på idén att krisen skulle bädda för abrupta avbrott och stora förändringar.

Stora reformer ska beredas i lugn och ro och en kris är inte ett bra läge för att göra det― Ilkka Kaukoranta, chefsekonom, FFC

Trots att krisen medför vissa oundvikliga, exceptionella åtgärder, ska man ha is i magen och inte fatta förhastade beslut.

– Det är bäst att ha rådande strukturer som utgångspunkt.

Till exempel tror Kaukoranta inte det är på sin plats med stora förändringar i socialskyddssystemet och han anser inte det är på sin plats att införa till exempel grundinkomst i skuggan av krisen.

– Stora reformer ska beredas i lugn och ro och en kris är inte ett bra läge för att göra det.