Hoppa till huvudinnehåll

Stora lönefrågor i kommunerna kan avgöras i dag – vårdare vill ha coronatillägg: "Vi jobbar med liv och död"

En sjukskötare i skyddsutrustning står vid ett fönster.
Skyddsutrustningen har inneburit en extra utmaning för vårdarna. Vårdarfacket Tehy har krävt ett extra coronatillägg för vårdarna. En sjukskötare i skyddsutrustning står vid ett fönster. Bild: Lehtikuva skyddsutrustning,andningsskydd,sjukhus,sjukskötare

Mitt på dagen på torsdag samlas parterna i kollektivavtalsförhandlingarna för den kommunala sektorn för att säga om de accepterar riksförlikningsman Vuokko Piekkalas bud.

De som ska säga ja eller nej är de utbildades förhandlingsorganisation Juko, vårdarnas förhandlingsorganisation Sote och de kommunalt anställdas organisation JAU samt Kommunarbetsgivarna KT.

Pressen är hård för att acceptera budet. Förhandlingarna har pågått sedan januari och det finns en risk för att det inte blir någon lösning före hösten om det nu blir ett nej.

– Kommunarbetsgivarnas klara mål är att få till stånd ett nytt avtal före första maj, säger KT:s ordförande Markku Jalonen.

– Trycket är hårt. Vad händer om någon förkastar budet och vem är det i så fall? I ett förslag till nytt avtal finns det alltid goda och dåliga saker för alla parter, säger Jukos Olli Luukkainen.

Också den här gången är det överenskommet att parterna inte säger någonting om innehållet innan det nya avtalet är godkänt.

Förhandlingarna har pågått i månader

Det har varit exceptionellt svårt att nå resultat i de här förhandlingarna. De kommunala förhandlingarna är de mest mångfacetterade jämfört med andra kollektivavtalsförhandlingar.

Den här gången har coronakrisen dessutom lagt en skugga över förhandlingarna.

De kommunala avtalsförhandlingarna började i januari och har på sistone först under ledning av riksförlikningsman Vuokko Piekkala. Parterna bad frivilligt om medling.

De 24 extra timmarna i konkurrensavtalet spökar också i de här avtalsförhandlingarna. Industrisektorn lyckades i vintras få bort de extra timmarna, men Kommunarbetsgivarna har inte velat slopa dem.

Vårdarna har krävt ett eget avtal i stil med det som läkarna har. Dessutom har det funnits krav på en högre löneförhöjning än den allmänna linjen på 3,3 procent på två år.

Kravet på löneförhöjningar kommer samtidigt som allt flera kommuner har utmaningar med ekonomin.

Vi ser att många kommuner i dag permitterar sin personal och de här permitteringarna är bara delvis på grund av coronan― Ida Sulin, kommunförbundets direktör för svenska och internationella ärenden

Det pågående undantagstillståndet ger en extra krydda till förhandlingarna. Vårdare kan inte strejka i dessa dagar, åtminstone inte i någon större utsträckning.

Det går inte heller att ordna demonstrationståg eftersom det är förbjudet för flera än tio människor att samlas på samma ställe.

Kommunernas ekonomi blir allt sämre

Kommunförbundets direktör för svenska och internationella ärenden Ida Sulin har inte direkt insikt i förhandlingarna och vet ingenting om vad medlingsbudet går ut på.

Men Sulin understryker att många kommuner har problem med sin ekonomi och att coronaepidemin bara är ytterligare en sten på bördan.

– Vi ser att många kommuner i dag permitterar sin personal och de här permitteringarna är bara delvis på grund av coronan.

Enligt Kommunförbundets beräkningar leder coronakrisen till förluster på 1,8 miljarder för kommunerna och stödpaketet för kommunerna kommer inte upp till de här summorna.

– Det finns helt enkelt inte pengar i kommunernas kassa. Frågan är om det ens finns pengar till att upprätthålla den service vi har haft hittills.

Ett kollektivavtal ger stabilitet säger Rurik Ahlberg från Korsholm

Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg säger att ett kollektivavtal skulle innebära stabilitet för kommunerna. På det sättet kan kommunerna räkna ut hur mycket pengar som går till löner under de följande två åren.

Men ett kollektivavtal skulle också vara en fördel då kommunerna rekryterar ny personal.

– Det är viktigt att kunna rekrytera nytt folk till vår verksamhet och lönen är en del av det här.

Coronakrisen har enligt Ahlberg visat på att många av de funktioner som kommunen upprätthåller är strategiska. Hit hör till exempel skolor, hälsovård och dagvård.

– Våra anställda är till stor del på jobb också under kristider och utsätter sig för direkt fara.

Vårdarna har svårt att orka i coronatider

Samtidigt är det tydligt att vårdarna har svårt att orka. De säger att ett särskilt coronatillägg skulle vara välkommet, vid sidan om de egentliga lönekraven.

Det skulle fungera som en slags ersättning för att många vårdare tvingas flytta på sina semestrar och arbetar i mer obekväma förhållanden än förr.

Jag tycker att man borde få någon form av ersättning. Man jobbar med liv och död― Eva-Maria Sundström, huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde

Eva-Maria Sundström är huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde. Hon sitter också i fullmäktige för vårdarfacket Tehy.

Hon beskriver arbetsförhållandena för de kollegor som arbetar i intensivvården som mycket tunga.

– Det är ett väldigt tungt jobb. För det första ska man ha skyddsutrustning på sig hela tiden. Det betyder att det blir väldigt varmt och väldigt jobbigt. Man ska klä på och av sig. Det är väldigt viktigt hur man gör det. Gör man det rätt, finns det tillräckligt med skyddsutrustning? säger Eva-Maria Sundström.

Kvinna i närbild på marknadsplats
– Man utsätter sig för fara, eftersom man inte vet om skyddsutrustningen är rätt. Det är ett stressmoment i allra högsta grad säger Sundström. Kvinna i närbild på marknadsplats Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Tehy,sjukvård,vårdpersonal,förtroendeman,fackförbund,raseborgs sjukhus

På många sjukhus får vårdare inte säga upp sig på en månads varsel, som normalt, utan på fyra månaders varsel. Semestrar flyttas och övertidsbegränsningar har tagits bort.

Vårdarfacket Tehy vill ha ett särskilt coronatillägg – som en slags ersättning för de här olägenheterna. Tehy hänvisar till att vårdarna i bland annat Sverige och Tyskland har fått coronatillägg.

– Jag tycker att man borde få någon form av ersättning. Man jobbar med liv och död. Det är väldigt svårt att sköta intensivvårdspatienter.

Regeringen har inte velat ge vårdarna ett extra tillägg

Men kommunerna kan ha svårt att gå med på lönekraven i synnerhet nu, då många har akut kassakris.

– Det svaret har vi ju fått i många många år, och då har vi inte hört något om corona. Då har vi hört om corona bara som ett spel, och inte som ett virus, säger Sundström.

Trots att det är kommunerna, och inte staten, som förhandlar om vårdarlönerna, så har det ställts krav på att regeringen ska skjuta till pengar till vårdarlönerna, på grund av krisen.

Vi börjar känna att vi inte är värda någonting― Eva-Maria Sundström är huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde

Liknande krav på att staten ska bidra med finansiering av vårdarlönerna har ställts bland annat under arbetskonflikten inom vårdbranschen år 2007.

Regeringen, via bland andra justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), har svarat att regeringen inte kan lova något coronatillägg för vårdarna.

Vad önskar du av regeringen?

– I den här regeringens program kommer jämställdhet fram väldigt väldigt många gånger. Vart det nu har försvunnit vet jag inte. Vi får inte någon jämlikhet så länge bara teknologin styr, som får mera pengar. Vi börjar känna att vi inte är värda någonting.