Hoppa till huvudinnehåll

Finland öppnar upp skolor – hur ska det ordnas? Vi listar 14 frågor om skolöppningen

Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu.
Från och med mitten av maj ska alla elever i grundskolan fysiskt infinna sig i sina klassrum – distansundervisning ordnas inte längre. På bilden elever vid Vaasan Keskuskoulu. Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elever,klassrum

Tillbaka till skolbänken. Det bestämde regeringen att grundskoleeleverna ska den 14 maj. Beslutet väcker många frågor. Här är en sammanställning över några av de största frågetecknen kring skolöppningen. En del av frågorna ställdes i Svenska Yles chatt på onsdag kväll.

Ur skolornas synvinkel innebär beslutet en hel del planering. Undervisningsministeriet har kommit med anvisningar kring skolstarten, men skolorna väntar fortfarande på mer konkreta direktiv.

Rektor Christa Andersson, som leder en rad skolor i Pargas stad, säger att man funderar på gemensamma linjer för alla skolor i staden.

- Nu blir det igen att anpassa undervisningen till ett skolhus där gamla modeller inte längre fungerar. Det innebär en jättejätteutmanande situation för lärare, men de är jätteduktiga och vi kommer att fixa det, säger Andersson.

Det tror också Fritjof Sahlström, professor vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, och Linda Felixson, tf. ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, som på onsdagskvällen svarade på publikens funderingar kring återgången till en vardag i skolan.

Här följer en sammanställning över de största frågetecknen kring skolöppningen:

1. Varför öppnas skolorna nu då det är två veckor kvar av vårterminen?

Regeringen har slagit fast att undervisningen i skolorna kan fortsätta igen den 14 maj.

Undervisningsminister Li Andersson (Vf) sa att barnens rätt till närundervisning begränsades för att hindra spridningen av coronasmittan, men beslutet var så pass drastisk att det bara kan gälla om det finns synnerligen goda skäl.

Enligt regeringen finns sådana inte längre.

Hälsovårdsmyndigheterna har gjort bedömningen att det är tryggt både för barn och personal att öppna skolorna.

Motiveringen är också att skolorna är mycket viktiga för barnens inlärning och sociala välmående, därför har man bestämt att öppna skolorna på ett kontrollerat sätt.

Distansundervisning under en längre tid kan ha fått negativa följder och nu är det viktigt att kartlägga läget i varje grupp och med varje elev, konstaterade undervisningsminister Li Andersson.

2. Vilken forskning hänvisar THL till när man säger att barn inte smittas så lätt?

Enligt Mika Salminen på THL har läget förändrats under epidemins gång. Nu kan man konstatera att barns andel är liten på det sättet att barn sällan får smittan. Om de får den, så är symptomen ganska lindriga, säger han

– Inga barn i Finland har fått sjukhus- eller intensivvård på grund av den här sjukdomen. Barnen tycks inte heller sprida smittan till vuxna. Det har man erfarenhet av både i Finland och våra närmaste grannländer.

Salminen har fått uppgifter från andra nordiska länder där skolorna har varit öppna hela tiden.

– Det kan naturligtvis alltid finnas undantag, men såna fall finns inte beskrivna. Det här är ingenting som vi själva ensamma har tänkt ut, utan ledande barnläkare från alla universitetssjukhus i Finland. De har i sin riskbedömning konstaterat att det inte är en risk att öppna upp skolorna. Det finns också vetenskapligt material att tillgå. Många publikationer har konstaterat att barnens andel i spridningen av den här epidemin är mycket liten, om ens någon.

3. Varför öppnar alla grundskolor på en gång?

Det finns inga juridiska skäl för att skolorna skulle öppnas upp stegvis, konstaterar Undervisningsministeriet.

I något skede dryftades möjligheten att först öppna upp skolan för yngre barn, men eftersom alla barn har lagstadgad, subjektiv rätt till grundutbildning, är det inte möjligt att exempelvis inleda skolgången bara för vissa årskurser.

- Rätten till utbildning är mycket stark, och uppenbarligen är bedömningen nu att hälsoläget inte längre motiverar att den rätten upphävs, konstaterade Fritjof Sahlström i Svenska Yles chatt.

Än så länge finns inga besked för gymnasiernas del.

4. Hur delas klasserna upp?

Enligt regeringen blir det begränsade elevgrupper som eventuellt arbetar i skift och i flera lokaler.

För personalens del kan det bli aktuellt med att begränsa hur och var man rör sig och möjligtvis ska lärarrummet inte användas, tror Linda Felixson, tf. ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.

5. Hur ska man undvika att barn smittas i skolorna?

Just nu bedöms epidemiläget i Finland vara sådant att det är tryggt för barn att delta i närundervisningen.

Om barn får covid-19 är infektionen ofta lindrig och i ljuset av den information som nu finns är barn inte heller stora smittospridare.

När skolorna sedan öppnar gäller skärpta hygienkrav. Här tror Pargasskolornas rektor Christa Andersson att det kommer att gå riktigt bra. I hennes skolor hade man hunnit skaffa desinfektionsmedel och gå igenom regler för handhygien före undantagstillståndet.

Om en elev uppvisar symptom under skoldagen flyttas barnet till ett annat rum tillsammans med en vuxen för att vänta på att bli upphämtad av sin vårdnadshavare. Sjuka barn ska hållas borta från skolan i minst sju dygn efter att de börjat uppvisa symptom, står det i Undervisningsministeriets direktiv.

Till vänster kvinna i rött hår och brun läderrock, till höger man i skjorta och kavaj framför en rödtegelvägg.
Linda Felixson, tf. ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, och Fritjof Sahlström, professor vid Åbo Akademi, besvarade publikens frågor i Svenska Yles chatt på onsdagskvällen. Till vänster kvinna i rött hår och brun läderrock, till höger man i skjorta och kavaj framför en rödtegelvägg. Bild: Yle / FSL Fritjof Sahlström,Linda Felixson

6. Hur ska lunchen gå till?

Hälsovårdsmyndigheter och regeringen hoppas att lunchen i skolorna kan ske i mindre grupper. Extra uppmärksamhet ska också fästas vid tillredningen av maten och serveringen.

I slutändan är det ändå upp till varje skola att själv jobba fram ett system, enligt Undervisningsministeriets rekommendationer.

Pargasrektorn Christa Andersson tror att direktiven fungerar i små enheter.

- Men om jag redan tänker på en av mina skolor med 260 elever, Sarlinska skolan, finns där nog en del att fundera kring. Vi har redan ett system med olika tidpunkter för tre olika grupper, men huruvida det räcker, återstår att se, säger hon.

7. Hur ordnas rasterna?

Undervisningsministeriet ger direktiv om att eleverna ska undvika direktkontakt med varandra. Bland annat ska det ske genom att olika elevgrupper har rast under olika tider.

Men det finns också en hel del att tänka på när barnen vistas på skolgården.

- Vi måste fundera på var man kan vistas under rasterna och hur det inte ska bli krockar på väg in till och ut från skolgården, säger rektor Christa Andersson.

Trots att det här väntas bli en utmaning är professor Fritjof Sahlström ändå säker på att det ska lyckas.

- Jag har träffat små barn som varit jätteduktiga på att hålla sina två meters avstånd. Man ska inte underskatta barnen, de är kloka, säger han.

Förutom raster kan en del av undervisningen eventuellt också ske utomhus. Klassutflykter i naturen är möjliga, så länge de sker inom den egna gruppen.

8. Finns det tillräckligt med klassrum i skolorna för att barnen ska kunna hålla avstånd från varandra?

I Undervisningsministeriets instruktioner för skolorna talas det om att barn inte ska vara tätt inpå varandra och måste kunna hålla avstånd i exempelvis klassrum och skolkorridorer.

Linda Felixson tror att just klassrummen kommer att skapa stora problem.

- Många skolor har inte ens tillräckligt med rum i normala fall, säger hon.

Arrangemangen måste börja redan på skolgården, tror rektor Christa Andersson.

- Jag kom genast att tänka på början och slutet av skoldagen, då elever samtidigt kommer in genom två eller tre dörrar. Det här kan bli en utmaning.

9. Ska elever och lärare använda skyddsutrustning?

Enligt rekommendationen från THL behövs åtminstone inga skyddsmasker i skolorna.

10. Hur ordnas undervisningen i högstadiet, där eleverna har olika lärare i olika ämnen?

Regeringens önskemål är att lärare inte ska cirkulera mellan olika klasser, utan hållas tillsammans med enskilda grupper.

I lågstadiet, där klassläraren huvudsakligen tar hand om sin egen klass, tror Pargasrektorn Christa Andersson att det här går att ordna, men redan vid årskurserna 4–6 och för högstadiets del kommer arrangemangen sannolikt att skapa frågetecken.

- De äldsta eleverna har upp till 30 årsveckotimmar undervisning, och då kan inte en och samma person ha en sådan mängd undervisning på en vecka. Så vi får nog faktiskt fundera hur det här ska ordnas, säger Andersson.

11. Hur ska man resonera kring trånga skolskjutsar?

Enligt Undervisningsministeriet har de enskilda skolorna ansvaret för att ordna trygga skolskjutsar.

Det här blir en stor fråga särskilt för skolorna i skärgården, där man måste köra långa sträckor och få skjutsarna att passa in med färjornas tidtabeller.

Extra skjutsar för att hålla barnen avskilda från varandra blir dessutom väldigt dyrt för kommunerna överlag, påpekar Linda Felixson vid Finlands Svenska Lärarförbund i Svenska Yles chatt.

Kookas oppimisympäristö Hiukkavaaran koulussa Oulussa
Snart fylls skolkorridorerna av elever som får öva sig i att hålla avstånd med varandra. Kookas oppimisympäristö Hiukkavaaran koulussa Oulussa Bild: Timo Nykyri / Yle skolor,sensorisk överkänslighet,klassrum,grundskolan,inlärningsmiljö

12. Vad händer med de elever och den personal som hör till riskgrupper?

För elever och lärare som hör till någon riskgrupp ska man jobba fram alternativa lösningar.

Enligt Undervisningsministeriet ska familjerna vara i kontakt med en läkare för att få ett utlåtande om huruvida barnet ska komma till skolan eller inte. Sedan tar skolan ställning till en eventuell ansökan om ledighet.

Också den del av personalen som hör till riskgrupper ska kontakta läkare eller arbetshälsovården för att utreda om det är tillräckligt tryggt att komma tillbaka till jobbet.

Hur man sedan ska hitta vikarier för personal som hör till riskgrupper blir en fråga för sig, säger Linda Felixson.

13. Om barnet inte kan närvara i skolan, ordnas utbildningen då på distans?

Avsikten är inte att skapa en dubbelmodell, utan nu ska alla infinna sig på skolan.

- Undervisningen ordnas bara i skolan nu. Om man är frånvarande får man information av sin lärare, men ingen distansundervisning, säger Linda Felixson.

14. Vilka andra utmaningar ser ni med att återgå till närundervisning?

- Jag tänker att rektorerna nog får jobba dygnet runt nu för att få ihop det här. Och hur ska man hitta vikarier för personal som hör till riskgrupper? frågar sig Linda Felixson vid Finlands Svenska Lärarförbund.

Fritjof Sahlström vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa förstår att det känns jobbigt.

- Men att grundskolan är det första steget tillbaka till det normala visar också vilken enorm betydelse skolan har för samhället. Det är också ett slags tack, som handlar om att erkänna ens betydelse. Klen tröst kanske, men ändå.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP